Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder..

Studien var en del i ett större projekt som syftade till att undersöka hur värphöns påverkas beteendemässigt och nutritionellt av ökad konsumtion av olöslig fiber. I det nu aktuella projektet undersöktes hur ökat intag av olöslig fiber påverkar äggkvalitén. Fiberkällan utgjordes av halmpellets som antingen blandades i fodret med 3 % inblandning, alternativt utgjorde strömaterial för att undersöka strömaterialets betydelse som fiberkälla. Två olika hybrider ingick i försöket, 720 Lohmann Selected Leghorn (LSL) och 720 Lohmann Brown (LB), varav halva antalet av varje hybrid hölls i frigående system och andra hälften i inredda burar. Totalt insamlades och undersöktes 180 ägg från varje inhysningssystem då hönorna var 31-32 veckor gamla.

SammanfattningIdag lever vi i en värld som blir allt mer globaliserad där människor reser i allt större utsträckning och av varierande anledningar. Olika kulturer möts dagligen och det ofrånkomligt att inte påverkas av dessa möten. Syftet med denna fenomenologiska studie är att tolka och förstå hur doktorander på nationalekonomiska institutionen upplever att befinna sig i en etniskt heterogen akademisk arbetsmiljö. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med fenomenologisk metodansats. Fem halvstrukturerade intervjuer med utländska och svenska doktoranderna har genomförts med syftet att analysera materialet utifrån en fenomenologisk metod och tolka resultatet med hjälp av relevanta teorier och begrepp hämtade bl.a.

Since the 1950s, the development of modern rotation forestry in boreal Fennoscandia has resulted in a severe reduction of older forests, and a high degree of fragmentation among the small patches that remains of old forest. In Sweden, when performing conservation value assessments in order to identify and preserve the remaining forest habitats, the government authorities use to a significant extent a set of indicator species that indicate habitats of high biological conservation value. One species considered to indicate high conservation values in pine-heath forests is the red-listed ectomycorrhizal (EM) macrofungi Sarcodon scabrosus (Fr.) P. Karst. In the present study, the validity of using S.

Uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen för hur personer som anser att de överskrider de dikotomiska kategorierna man/kvinna konstruerar sitt genus. Samt problematisera om och hur individer kan frångå dessa kategorier i skapandet av genus. Studien grundades på sju djupintervjuer med personer som upplevde att de överskred eller inte identifierade sig med kategorierna man/kvinna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har vi främst använt oss av Berger och Luckmann (1991) samt tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007). För att få en djupare insikt kring genuskonstruktion har teorier av Butler (2007) samt Connell (2003; 1996) använts.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgått i att undersöka svenska elevers religiositet.  Frågor som berörts är huruvida elever är religiösa eller icke-religiösa, samt hur de ser på sin egen religiositet. Uppsatsen har sökt att ta reda på om socialt bakomliggande faktorer kan påverka elevers religiositet. Uppsatsen har även ämnat ta reda på hur elever ser på skolans religionsundervisning i förhållande till sin egen religiositet eller icke-religiositet. Dessa frågeställningar har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som gjorts i tre stycken 7-9 klasser i Kalmar stad. Studien visar att en majoritet av eleverna inte tror på någon sorts högre makt eller personlig Gud.

Syftet med denna uppsats är att utveckla vår kunskap om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Vad är det som gör att studenter väljer som de gör och hur upplever de sedan, utifrån social bakgrund, det faktiska mötet med högskolan? För att få grepp om detta valde vi att genomföra sex intervjuer med studenter på en högskola som tillhandahåller elitutbildningar. Tre av dem hade föräldrar med högskoleexamen och tre av dem hade föräldrar utan högskoleexamen. Analysen baseras på Phil Hodkinson och Andrew C.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.

Health is a complex concept and therefore difficult to define. The concept today playsan important role in society as well as in school, due to the inactivity of today?s youth. Thelatest curriculum for the compulsory school, Lpo 94, has increased the focus on the concept ofhealth, as a part of the physical education, but how the teacher chooses to construct theeducation is still up to each individual, which leads to a vast room for personal interpretation.This is the starting-point of our qualitative, ethnographical, study, that has resulted inthis composition. By passively participating during four lessons as well as interviewing twoteachers in physical education we have been able to analyse how the education regarding theconcept of health was constructed.

Syftet med denna studie var att studera hur den nyanställda integreras in i organisationen. Få en bild av vad platschefens roll i integrationen är samt att undersöka hur arbetsgruppen reagerar vid en nyanställning. Men även att se hur en ny fungerande arbetsgrupp skapas då en nyanställd kommer in i organisationen. Genom att ta del av de olika perspektiven har en djupare förståelse kunnat skapas. Materialet i studien består av en kvalitativ metod, med åtta intervjuer plus en provintervju.

Studiens syfte är att få kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker från normen påverkar socionomers sätt att förhålla sig till det som avviker från normen. Vi vill tydliggöra hur man använder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att använda perspektiv från sociologi och kulturteori vill vi även placera den professionella rollen i ett större sammanhang. Våra frågeställningar är:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhåller sig till vad som är normalt? Hur har förhållningssättet förändrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se någon skillnad i förhållningssätt och i hur det utvecklats beroende på vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sådan eventuell skillnad förstås? För att förstå socionomers förhållningssätt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer på en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är ett redskap som används i Sverige och 120 andra länder och processen används för att förutse miljöpåverkan som kan komma att inträffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krävs MKB alltid för särskilda projekt, så som vägprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och även ge allmänhet och intressenter möjlighet att yttra sig och ställa frågor kring projektet. Detta kallas att hålla samråd vilket ska hållas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begär att samråd hålls under processen, men forskning kring jämställdhet och samrådsförfarandet kallad JämSam visar att det är en överrepresentation av äldre män på dessa möten.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är ett redskap som används i Sverige och 120 andra länder och processen används för att förutse miljöpåverkan som kan komma att inträffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krävs MKB alltid för särskilda projekt, så som vägprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och även ge allmänhet och intressenter möjlighet att yttra sig och ställa frågor kring projektet. Detta kallas att hålla samråd vilket ska hållas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begär att samråd hålls under processen, men forskning kring jämställdhet och samrådsförfarandet kallad JämSam visar att det är en överrepresentation av äldre män på dessa möten.

Motivet till studien var att finna orsaker till kyrkan som mötesplats i avseende på gudstjänstdeltagande. En övergripande frågeställning var att undersöka i vilken omfattning gudstjänstbesök i kyrkan kan relateras till personer som har en kristen övertygelse. Undersökningen baseras på tre aspekter som antas vara knutna till gudstjänstbesök i kyrkomiljö. Det har antagits att nätverk/organisation, tradition och det sätt individen upplever sig som kristen är sammanlänkade med gudstjänstdeltagande i Svenska kyrkan. En beskrivning och jämförelse har genomförts av två geografiskt åtskilda kristna grupper med utgångspunkt i ovan nämnda faktorer.

Denna uppsats kommer att studera fotbollssupporterkulturen och fotbollssupportrarnas identitetsskapande. Syftet är att ta reda på hur supporterskapet ser ut, förvärvas och vilken betydelse det har för individen. Vilka följder har fotbollssupporterskapet i individernas vardag och hur uppfattas fotbollsvåldet ur supportrarnas perspektiv? De teorier vi har valt att använda oss av är Berger & Luckmanns kunskapssociologiska teorier, Goffman dramaturgiska modell samt diskurspsykologi. Vi har intervjuat nio män som alla är fotbollssupportrar.