Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Syftet med min uppsats är att hitta värderingar om meningsskapandet kring det akademiska och det yrkesverksamma livet sett från de som studerar på universitet och de som inte gör det och istället är arbetande utan studier. Jag vill se hur dessa framställningar uttrycks hos fyra stycken intervjupersoner, genom att analysera deras tal. Min empiri tolkas med hjälp av hermeneutik för att se hur informanterna tillskriver mening till att studera och till att arbeta. För att analysera detta har jag i första hand tagit hjälp av George Simmels teori om utbyte, som är en föregångare till symbolisk interaktionism, och även en studie av Tim Hallett som diskuterar symbolisk makt. Vidare har jag också valt att ta hjälp av Zygmunt Baumans ?Det individualiserade samhället?, för att sätta interaktionen i dagens förändliga kontext.Vad jag hittar är att samtliga intervjupersonerna har en ambition att förverkliga sig själva genom arbete.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn.För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang.Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

Denna studie handlar om hur fyra lärares socialisationsprocesser och bakgrunder på olika vis hänger samman med deras didaktiska ställningstaganden i ett genus- och jämställdhetsperspektiv. För att uppnå syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning med en abduktiv förklaringsansats. Min kulturanalytiska tolkning är gjord utifrån en modell i tre steg som jag hämtat från Kvale (1997). I min tolkningsmetod har också Ehn & Löfgren (2001) varit betydelsefulla för min förståelse av kulturanalysen som metod. Resultatet av min undersökning visar på en del av de svårigheter som ett genus-och jämställdhetsperspektiv i grundskolans år 1-6 kan innebära.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området.

SammanfattningDenna uppsats syftar till att belysa designkompetensens förmåga att bidra till ändamålsenliga kommunikationslösningar för bättre samverkan inom vård och omsorgsverksamheten. Då ämnet design som både process, arbetsmetoder och tankesätt är ett relativt outforskat ämne har studien fått en explorativ karaktär. För att möjliggöra forskning kring detta föga kända ämne har jag valt att studera designkompetensens roll i ett tjänstedesignprojekt kallad Tillit-projektet. Detta projekt startades som en reaktion på bristande samverkan mellan olika vårdgivare och målsättningen var att finna kommunikationslösningar som effektiviserar denna samverkan, allt för att erbjuda vårdtagaren en mer ändamålsenlig vård och tryggare tillvaro. Denna uppsats avser att skildra och analysera den roll designkompetensen har spelat och det bidrag som den har lyckats lämna i projektet.Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel med en kort beskrivning av omsorgsnätverket och den kontext inom vilken samverkansproblemet har identifierats.

Syftet med uppsatsen är att se vilka diskurser vi kan lokalisera inom riktlinjer gällande, och forskning på, området sexualupplysning till ungdomar i Sverige och USA och att sedan analysera och jämföra de olika diskurser vi funnit. Vi ville även ta reda på vilka konsekvenser de olika tankesätten skulle kunna ha i ungdomars vardag.Vi rör oss inom en kvalitativ och konstruktivistisk kontext, med diskursanalys som verktyg, när vi lokaliserar de teman och tankesätt som framkommer i vårt material. Vi har undersökt amerikanskt material i form av forskningsrapporter om avhållsamhetsprogram och om policys som berör sexualundervisning samt en lagtext på federal nivå som behandlar innehållet i avhållsamhetsprogram. Det svenska materialet består av grundskolans läroplan, rapporter och referensmaterial från skolverket gällande sexualundervisning, samt en rapport från Folkhälsoinstitutet.Som kompletterande underlag har vi intervjuat en representant för en rådgivningsbyrå för ungdomar i New York (Planned Parenthood NY) samt en representant för RFSU här i Sverige, för att få en bild av hur sexualrådgivningsorganisationer resonerar kring sexualupplysning till ungdomar.Vi fann tre olika diskurser i det amerikanska materialet; oskulden i fokus, heteronorm, moralism. I det svenska materialet fann vi två diskurser; likvärdig sexualundervisning till alla ungdomar samt allt är normalt.

Vi har i vår uppsats undersökt kvinnoorganisationers betydelse för styrelseskicket i tre länder, Afghanistan, Rwanda och Sydafrika, i samband med en transition. Vi har tittat på en rad olika faktorer som i vilken omgivande kontext organisationerna verkar och vilken ställning kvinnan generellt sett haft i samhället före och efter transitionen. Vi har i vår analys utgått från Georgina Waylens teorier om kvinnoorganisationers betydelse för transitionerna i Sydamerika och de före detta sovjetiska staterna i Östeuropa. Hon menade att kvinnoorganisationer i Sydamerika har haft större betydelse vid transitionen än de i Östeuropa, men att de blivit marginaliserade i senare skeenden av transitionen. Hon pekar också på den omgivande kontexten som en vikig faktor för vad kvinnoorganisationerna betytt i de olika länderna, till exempel vilka rättigheter kvinnor haft innan och hur det civila samhället varit format.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Uppsatsen studerar hur svenska köpcenter nyttjar Internetmediet genom sina webbplatser. Detta studeras utifrån dels ett samhälleligt och dels ett rumsligt perspektiv. Det samhälleliga perspektivet används för att se hur starka band webbplatserna har till den lokala kontext som de fysiska köpcentren är en del av. Det rumsliga för att se huruvida webbplatserna kan skapa och upprätthålla en egen rumslighet, oberoende av själva köpcentret. Först kommer en bakgrundsdel där bland annat en övergripande studie av svenska köpcenters webbplatser görs.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur ledarskapet påverkas när man är ledare i två olika kontexter. De frågeställningar vi vill besvara är:Hur fattas beslut i tränarrollen i jämförelse med lärarrollen?Hur fattar de enskilda ledarna beslut i de olika kontexterna?MetodFör att besvara frågeställningarna har en kvalitativ kritisk händelse-observation valts som metod. Tre stycken ledare som är yrkesverksamma både som tränare i truppgymnastik och som lärare i idrott och hälsa har observerats. Tre observationer genomfördes per ledare och kontext.

Det finns en allmän uppfattning och en starkt förankrad föreställning om att kön är någonting statiskt som inte kan ifrågasättas eller ändras. Språk kan förmedla och upprätthålla diskriminerande åsikter och vara privilegierande för människor som är bekväma med, och följer rådande normer.I denna studie fokuseras prefixet cis-, som beskriver människor som lever som, och identifierar sig själva i enlighet med de normativa föreställningar som råder i samhället. Studiens teoretiska ramverk och metodologiskt tillvägagångssätt bygger på den kritiska diskursanalysen (CDA). Utvalda blogginlägg samt tidningstexter som berör prefixet cis- har analyserats för att få förståelse för vad prefixet cis- betyder för personerna som använder det. Som analysverktyg används innehållsanalys samt korpusanalys.Resultatet av undersökningen visar att ord med prefixet cis- främst används av två aktörer i samhället: transpersoner och feminister.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lär sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vår studie använt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrågorna vad och varför som hjälp. Frågan hur ansåg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna då de är målstyrda och därmed inte beskriver vilka metoder som läraren ska använda i sin undervisning. Vad-frågan analyseras utifrån kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frågan besvaras till största del i bakgrunden, men även till viss del med hjälp av SOU 1992:94.