Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende.Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svårigheter med uppmärksamhetsförmåga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mål att förbättra barns förutsättningar för lärande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmässigt. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter på inlärningsförmågan hos barn i åldern 6-12 år med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien är gjord i form av en litteraturöversikt utifrån aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger på 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmåga att fungera i social kontext, påverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt på den problematik målgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna påverkar och visar effekt på faktorer viktiga för barns inlärningsförmåga och utveckling.

Studiens syfte har varit att försöka förstå, beskriva och analysera föreställningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrån det sociala arbetets kontext. Föreställningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna använder när de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjälps på bästa sätt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har påverkat föreställningarna är: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (där kollegor och klienter ingår) och forskningens inflytande på föreställningarna. Studiens design är kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som är fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet är analyserat utifrån socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegångar och utifrån tidigare forskningsresultat.

Undersökningen kartlägger innehållet på en latent och manifest nivå i de fotografier och texter som Moderaterna och Socialdemokraterna distribuerat genom Instagram som politisk kommunikationskanal under val-kampanjandet år 2014. Frågan är om avsändaren uppmanar till aktion och i så fall, hur? På vilket sätt framtonas respektive partiordförande? Och på vilket sätt innehåller kommunikationsbudskapet sakpolitiska frågor? Fyra legitima strategier för valkampanjande på Internet har använts och en kvantitativ innehållsanalys av de 143 bilder och texter som Socialdemokraterna och Moderaterna distribuerat under perioden 1e januari till 13e september har legat till grund för undersökningen. I ljuset av teorin om framing och semiotik analyserades resultatet och de centrala upptäckterna är att de båda partierna till största del använder respektive Instagram-konto som en nyhetskanal i vilken dem informerar om samtida politiska aktiviteter. Instagram erbjuder de politiska partierna en möjlighet att involvera, informera, mobilisera och ansluta sina väljare utan censurering och filtrering från traditionell media.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur musikundervisningen i årskurs 4-6 styrs i praktiken, hur lärare tolkar kursplanen, hur de planerar undervisningen i ett övergripande perspektiv, samt hur bedömning och betygsättning sker. Studiens huvudsakliga vetenskapsteoretiska ansats är ideologikritisk hermeneutik. Metodologin baseras på textanalys, därtill även en enkät till musiklärare i länet, samt observation och datainsamling av samtliga 161 elever och 5 lärare i undersökningskommunens åk6. Resultatet har därmed delvis objektivt säkra data, men till största delen handlar det om en trovärdighet baserat på koherenskriteriet.Genom den kvalitativa textanalysen framträder en konflikt mellan den skrivna och kom-municerade läroplanen och läroplansverkets vidgade kontext inom hela skolans föreställnings-värld. Diskussionen behandlar detta huvudresultat huruvida synen på kunskap, lärande och människa har förändrats genom den nya skolpolitiken.

Vi hade en föreställning om att det ibland kan vara svårt att som ledare i en arbetsgrupp skapa tillit samt effektivitet. Detta fångade vårt intresse och gjorde att vi närmare ville studera två arbetsledare och deras respektive arbetsgrupper gällande effektivitet, tillit samt ledarskap. Vårt syfte med undersökningen var att undersöka vilka ledarskapsfaktorer som kan inverka för att stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp. För att besvara syftet med undersökningen togs följande problemformulering fram:Vilka ledarskapsfaktorer kan stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp?Utifrån uppsatsens syfte och problemformulering genomfördes två kvalitativa intervjuer med de två utvalda arbetsledarna, samt att en kvantitativ enkätundersökning genomfördes i de två arbetsledarnas respektive arbetsgrupper.Vårt resultat visar i huvudsak att det är anpassning efter situation och kontext, förmågan att frångå personliga intressen och istället se till det kollektiva intresset, flexibilitet och uppmärksamhet på arbetsgruppens behov och önskemål, samt stöd genom tillgänglighet som är de ledarskapsfaktorer som kan stärka tilliten och effektiviteten i en arbetsgrupp..

I uppsatsen undersöks Le Corbusiers L'Esprit Nouveaupaviljong på Parisutställningen 1925, som en utställningspaviljong bland många andra. En historisk utblick bidrar till att bättre förstå det franska samhället under 1920-talet och därmed också till att sätta in både Parisutställningen och L'Esprit Nouveaupaviljongen i en större kontext. Parisutställningen kan räknas till samma tradition som de stora världsutställningarna som hölls runt om i världen från mitten på 1800-talet varför också de franska världsutställningarna och utställningsarkitektur i allmänhet studeras. Vidare beskrivs utställningsområdet liksom arkitekturen, både den på utställningen dominerande stilen och den mindre representerade modernismen samt hur utställningsarkitekturen, framförallt den moderna, diskuterades i pressen under samtiden.L'Esprit Nouveaupaviljongen beskrivs detaljerat, liksom dess placering på utställningsområdet, samt hur den stilmässigt förhöll sig till den övriga utställningsarkitekturen. Le Corbusiers texter, i första hand hämtade från hans bok Vers une architecture, bidrar till att förstå vilka teoretiska ställningstaganden som ligger bakom byggnaden.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat..

I förskolan har matematiken varit olika framträdande genom historien. Idag kan matematiken sägas vara i fokus, med stöd i både läroplan och forskning. Studiens syfte är att undersöka hur matematiken konstrueras i pedagogers (sam)tal om matematik och barn vid planerings- och reflektionstillfällen i förskolans kontext. Frågeställningarna handlar om vilka diskurser kring matematik och vilka konstruktioner av barn som framträder i pedagogers samtal samt hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra. Studiens teoretiska ramverk utgörs av socialkonstruktionistiska, postmoderna och Foucault-inspirerade diskursanalytiska utgångspunkter.

Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera både som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska främja lek och äventyr, men också vara en plats för sport och tävling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De kräver närhet och inte minst visuell kontakt, men också avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden från staden? Det saknas bra förbindelse från Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bäst tillvara på å-rummet, utan att ta för mycket av å-rummet?  Tomten har ett känsligt läge med hundraåriga ekar och med direkt närhet till årummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skärningspunkter.

Bakgrund: Sverige är ett av de länder som kan uppvisa reducerad bröstcancermortalitet. Det återspeglas i att antalet överlevande har ökat vilket kan förklaras av att sjukdomen diagnostiseras tidigare samtidigt som bättre behandling finns att tillgå. Tiden efter avslutad bröstcancerbehandling kan innebära en omställning som påverkar patienters upplevelse av hälsa. Syfte: Att beskriva överlevares upplevelser av det dagliga livet efter avslutad bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar från studier med kvalitativ eller kvantitativ design.

Uppsatsen syftar till att analysera hur försvarsmakten omhändertar krigsvetenskapens variabler för ledning ?teknik, människa och metod? i dess tre nivåer; den militärstrategiska, den operativa samt den taktiska.Metoden som används utgörs av en kvalitativ metod som analyserar försvarsmaktens inriktande och styrande dokumentation.Resultatet visar att försvarsmakten till stor del omhändertar krigsvetenskapens teorier om ledningssystem.Det finns idag en otydlighet hur begreppet ledning omhändertas av försvarsmakten. Från att historiskt varit en egenskap hos en befälhavare har ledning i nutid utvecklats till något som har karaktäriserats till att utgöra ett system där människor möter metoder och teknik med syfte att skapa en planerad samordning av en given verksamhet med givna komponenter i en mer eller mindre känd kontext. Ledning inom försvarsmakten definieras olika beroende på vilket reglemente, doktrin eller anvisning som behandlar området.Forskningsmässigt är ämnesområdet är relativt nytt, även om företeelsen ledning troligvis har funnits så länge som människan har ägnat sig åt strid och krigskonst. Genom systematisering, vetenskapligt intresse och inte minst en teknisk utveckling, har behovet av att studera krigets ledning ökat för att kunna behålla och utveckla krigföringsförmåga..

Under min verksamhetsförlagda tid på lärarutbildningen vid Malmö högskola har jag arbetat med vuxna andraspråkselever. Jag har i mötet med lärare och rektorer upplevt en önskan om att öka motivationen hos deltagarna för att studietiden inte ska bli så lång och för att fler personer ska få möjlighet till utbildning. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka om och hur TV skulle kunna fungera som motivationshöjande faktor i vuxnas lärprocess av ett andraspråk, för att på sikt bidra till en ökad genomströmning inom SFI-utbildningen. Jag började tidigt i mina möten med elevgrupperna att diskutera deras egen syn på sin språkutveckling och vad som stimulerar den. Vid upprepade tillfällen fick jag reda på att de näst efter skolan ser TV:n som den viktigaste källan till att lära sig det svenska språket. I detta arbete har jag undersökt deltagarnas TV-vanor och ställt frågan om dessa vanor på något sätt motiverar den studerande att lära sig det svenska språket. Jag har kommit fram till att det finns en motivationsfaktor i det förhållande som undersökningsgruppen har till svenska TV-program. Denna motivation går att utnyttja i skolan för att bland annat bidra till en gemensam kontext att utgå ifrån och som stimuli till fortsatt språkligt arbete.