Problem och syfte: Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationen ICF bygger på ett helhetstänkande där människors hälsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslår en mall för kartläggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprättande av individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram. Syftet med undersökningen är att utvärdera hur lärare upplever att mallen skapar förutsättningar för ett gemensamt språk.Metod: Undersökningen är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lärare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvärldsintervju.

Syftet med det här examensprojektet var att undersöka och diskutera hur fanidentiteten konstrueras och uttrycks av medlemmarna av fan communityn prince.org. Syftet med kortfilmsfilmmanuset var att sätta mig i kontext till hur fans framställs i film och TV och ge en mer mänsklig och underhållande bild av analysen. Det teoretiska perspektiv som arbetet utgått från är Cultural Studies där mediepubliken ses som aktiv med förmågan att vara kritisk. För att samla in data användes netnografi som metod, det vill säga etnografiska studier på Internet. Förutom observationer utfördes även intervjuer med sju medlemmar av prince.org. För att hitta en bra struktur för filmmanuset kombinerades Thurlows (2008) åtta punkter med Raskins (1998) fem parametrar. Resultaten av studien visar att fanidentiteten är komplex och att det inte går att ge ett enhetligt svar på frågan vad ett fan är. Även om en del akademiker starkt framhäver fandoms positiva sidor är det ändå problematiskt då även det kan vara stereotyperande och utesluta de fans som inte passar in.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum.

Denna studie handlar om ett utbildningsprojekt som var riktat till yrkesverksamma inom vård och omsorg utan formell utbildning. Utbildningens syfte var att erbjuda deltagarna formell utbildning med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter samtidigt som utbildningen skulle bidra till arbetsplatsernas gemensamma lärande. Ett viktigt inslag i utbildningen var pedagogiska handledare som hade till uppgift att ge olika former av stöd till de studerande. Föreliggande studies syfte är att studera lärande i en kontext där formellt lärande interagerar med informellt och avser att ge svar på frågor om vilka förutsättningar och villkor som är nödvändiga för personalens lärande inom ramen för projektet samt hur lärandet utvecklas inom kontexten när formellt och informellt lärande samspelar med varandra. Studien bygger på intervjuer, enkäter, fokusgrupper och deltagande observationer.

Studiens syfte var att med fokus på frivilligt arbete inom social omsorg och med hjälp av BRIS telefonjouarers egna berättelser, få en bild om vad som motiverade människor som arbetade frivilligt. Studiens frågeställningar var följande: Vad motiverade människor till frivilligt arbete på BRIS? Varför valde man att arbeta på just BRIS och inte någon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i någon organisation inom liknande område? Fanns det några gemensamma nämnare bland telefonjourarna på BRIS? Studien skapades med hjälp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berättelse, försökte vi få en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete på BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjälp av ?meningskoncentrering?.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 inom EU. Införandet innebär att företag årligen ska nedskrivningspröva goodwillvärdet istället för att linjärt skriva av posten under dess beräknade nyttjandeperiod. Nedskrivningsprövningen baseras på företagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att det nya regelverket lett till att goodwillposten utnyttjas opportunistiskt för att manipulera det rapporterade resultatet. I denna uppsats undersöks om det i en svensk kontext finns indikationer på att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing. Vi gör det genom att undersöka sambandet mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och sambandet mellan onormalt stora vinster och goodwillnedskrivningar.Undersökningen visar att det föreligger ett signifikant negativt samband mellan goodwillintensitet och resultatvolatilitet och att det därmed finns indikationer på att goodwillposten utnyttjas för artificial smoothing.

Syftet med studien är att undersöka hur gamification använts och hur det kan skapa motivation till att utföra en uppgift. Den ämnar också undersöka inom vilka kontexter som gamification har använts, vilka delar av gamification som skapar motivation och om designen har någon påverkan på motivation. Studien tar sin grund i tidigare forskning om motivation,spelmotivation och gamification. Tre företag som alla arbetar med gamification på ett eller annat sätt har varit föremål för undersökningen och valdes ut med ett målinriktat urval.Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer där respondenterna fick stor möjlighet att berätta fritt och styra samtalet inom ramarna för vårt syfte och våra frågeställningar. Resultaten visade att gamification har många element med egenskaper att skapa både yttre och inre motivation hos sina användare samt att det har stora möjligheter att användas som ett verktyg för att öka motivation och engagemang så länge stor hänsyn tas till aktuell målgrupp och kontext.

Bakgrund:Barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolan, och det kan argumenteras för att denna tid påverkar deras förståelse av kön. För att ge samtliga elever chansen att utvecklas på ett sätt de är bekväma med kan det argumenteras för att en kritisk analys av könskonstruktion i utbildningskontext är av godo.Syfte:Uppsatsen syftar till att erbjuda en tolkning av hur kön konstrueras i tre pedagogiska texter i engelskakurserna på gymnasienivå. Den syftar till att svara på hur kön konstrueras i dessa texter, vilka identiteter som konstrueras som normala samt om den heterosexuella matrisen utmanas.Metod:Analysen utgår från ett innehållsanalytiskt perspektiv, med ett analysinstrument baserat på en idéhistorisk genomgång av hur kön har konstruerats i en västerländsk kontext. Uppsatsen fokuserar främst på en kvalitativ analys, men en del har en mer kvantitativ inriktning.Resultat:Det framkommer i uppsatsen att kön konstrueras på ett traditionellt och stereotypiskt sätt i de analyserade pedagogiska texterna. Män beskrivs som maskulina och kvinnor som feminina.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför.

Problem och syfte: Medlemsländerna i Världshälsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Klassifikationen ICF bygger på ett helhetstänkande där människors hälsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslår en mall för kartläggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprättande av individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram. Syftet med undersökningen är att utvärdera hur lärare upplever att mallen skapar förutsättningar för ett gemensamt språk.Metod: Undersökningen är kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lärare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvärldsintervju.

Denna uppsats undersöker följande frågeställningar: Spelar personalens agerande en avgörande roll för huruvida kunden återkommer till spa-salongen? Hur bör företaget förhålla sig till endera utfall? Vi har valt att undersöka spa-industrin då vi finner lojalitetsproblematiken i denna kontext intressant då tjänstemötet omfattas av en hög interaktion och intimitet spa-personal och kund emellan. Uppsatsen baseras på ett induktivt angreppssätt då vi utgått ifrån vårt empiriska material och sedermera jämfört detta med teorin. Vi har använt oss av en kvalitativt präglad metod genom intervjuer med spa-besökare och spa-ansvariga. Vidare har vi utformat ett frågeformulär som riktats emot spa-besökare som kompletterar vår kvalitativa metod.

Mobila informationssystem ställer höga krav på användarkontext då det kontinuerligt förändrar sig och därmed även styr systemets användarkrav. Dessa krav sätts under ytterligare press då det mobila informationssystemet tillämpas inom mobila verksamheter vars arbetsuppgifter är av kritisk karaktär, till exempel inom kårverksamheter. För att realisera en lyckad tillämpning av mobila informationssystem inom mobila verksamheter vars arbete är av kritisk karaktär är det viktigt att undersöka vilka kritiska faktorer som ska ligga till grund för systemet med avseende på dess användbarhet. En orsak till varför en sådan undersökning är viktig är på grund av att mobila informationssystem ofta designas efter stationära principer och designriktlinjer vilket är olyckligt då användarkraven skiljer sig markant mellan mobila och stationära system. För att ta reda på dessa kritiska användarkrav har en enkätundersökning genomförts inom den kommunala räddningstjänsten i Skövde.

Flera svenska kommuner använder sig av den amerikanska professorn Richard Floridas teori om den kreativa klassen och ?creative cities? i sin marknadsföring. Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka om svenska kommuner är kreativa enligt Floridas teori. En jämförande fallstudie har gjorts där tre kommuner som använder sig av Florida i sin marknadsföring har undersökts. Kommunerna är Södertälje, Botkyrka och Ronneby.

Frågor om huruvida medborgarna bör ges mer utrymme i politiska beslutsprocesser diskuteras på många håll, inom akademin och i samhället i stort. En kommun där detta är högst aktuellt är Göteborg, som har arbetat mycket med deltagardemokratiska frågor på senare tid. Denna studie vänder sig till stadsdelsnämndspolitikerna i Göteborgs stad för att genom en enkätundersökning undersöka deras inställning till deltagardemokratiska inslag. Med en statistisk analys baserad på enkätsvaren studerar jag hur erfarenhet av medborgardialog, könstillhörighet och kommunfullmäktigemandat påverkar politikers inställning till deltagardemokrati och medborgardialog, och resultaten leder fram till både väntade och oväntade resultat. Kvinnliga politiker visar sig vara mer välvilligt inställda än manliga till deltagardemokrati och medborgardialog, detsamma gäller de politiker som har mandat i kommunfullmäktige jämfört med resterande politiker.

I Maj 2008 utlyste Köpenhamns kommun i samarbetemed Akademisk arkitektförening en öppen,internationell idétävling om Nordhavn.För första gången i historien bor fler folk urbant än pålandsbygden. En av våra städers största utmaningarligger i att bevara och säkerställa den urbana rekreativamötesplatsen som skänker staden dess möten ochhar rekreationsvärde, utifrån ett social hållbarhetsperspektiv. Stadsplanerare och landskapsarkitekterhar ett samhällsansvar att se till att mötesplatsen hållstillgänglig och har kvaliteter ur vistelsesynpunkt.Detta examensarbete innehåller ett gestaltningsförslagtill tävlingen. Det innehåller även en diskussionomkring social hållbarhet och dagens rekreativamötesplatser i sin urbana kontext. Här reflekterar jagspecifikt över tre platser i Inre Nordhavn.