För att säkerställa svenska statliga myndigheters bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling har regeringen infört ett lagkrav på att myndigheterna ska införa certifierade miljöledningssystem (MLS) som systematiska verktyg för miljöarbetet. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är en av dessa myndigheter och år 2009 beslutades att hela universitetet skulle certifieras enligt ISO 14001. Slutdatumet för färdig implementering var ursprungligen år 2011, men detta har successivt skjutits upp och är nu satt till slutet på år 2013. Implementeringen har skett enhetsvis och i dagsläget återstår flera enheter vilket gör att slutdatumet troligen inte kommer att hållas. Eftersom implementeringsmålet inte uppnås enligt tidsplan är det troligt att hindrande faktorer för arbetet existerar, vilket är vanligt förekommande vid MLS-implementeringar. Syftet med denna uppsats är därför att analysera framgångsfaktorer för att uppnå miljöcertifiering vid en statlig myndighet i en akademisk kontext, för att se hur hindren kan överkommas.

MST, eller O Movimento dos Trabalhadores Rurias Sem Terra (Rörelsen för Lantarbetare utan Jord), är en av latinamerikas och kanske världens största och mest inflytelserika sociala rörelser. Rörelsen är dessutom verksam i en av världens största politiska, ekonomsika, kulturella och sociala smältdeglar.I vår uppsats vill vi undersöka, dels vilka metoder som en social rörelse kan tillämpa när det gäller att driva frågor om demokrati framåt. Som teoretiskt ramverk tillämpar vi befintliga teorier i kombination med egna begrepp. För att kunna svara på frågeställning har vi genom en bred empirisk bas försökt åskådliggöra den kontext i vilken MST arbetar och utifrån denna information dragit våra slutsatser..

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmål än svenska och deras vårdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssätt och metoder som stärker barns och vårdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer språkutvecklingen. Syftet var också att utifrån dessa metoder och arbetssätt utarbeta ett metodhäfte. Detta examensarbete baseras på kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstärkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vårdnadshavare från kurdiska, somaliska och arabisktalande språkgrupper samt pedagoger.

Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egnaundervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det ärhär de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes ävenvara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang,vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogiskforskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skaparplanering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna iskolan för undervisningen behövs aktuella studier.Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolorsöktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer deupplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val.Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade attplaneringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer avkontexter.

Synen på ekonomiskt beteende har traditionellt byggt på att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förväntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förväntningar har dominerat. När dessa teorier ingår i att förklara processer om individers ekonomiska förväntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att få en indikation på vilken beslutsmodell som är lämpad att skapa förståelse för hur individers ekonomiska förväntningar uppstår och vad som påverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra män och två kvinnor, i åldern tjugofem till fyrtiofem år.

Som grafisk designer jobbar man med att förmedla budskap via exempelvis affischer, tidningar och broschyrer. En del av designprocessen är att välja vilket papper som ska användas vid tryckningen. För att kunna välja ett papper som främjar budskapet måste det först finnas förståelse för hur människor uppfattar olika sorters papper och vilken påverkan papperet har på människors tolkning av budskapet.Detta arbete visar genom research och undersökningar vissa generella uppfattningar och åsikter som finns om papper. De huvudsakliga faktorerna som inverkar på hur ett papper uppfattas är papperets tjocklek, struktur och yta. Arbetet visar även att papperet är en del av budskapet, då ett tryckt budskap inte kan skiljas från det papper det är tryckt på.

Med oss själva som exempel har vi försökt beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut, hur vi tänker och jobbar i ett gestaltningsprojekt. Läsaren ska få insyn i, och förståelse för, designprocessens komplexitet och vilka krafter som verkar där. Detta kandidatexamensarbete är uppdelat i tre delar. En inledande insamlingsfas där vi införskaffat information som har stöttat oss i vårt gestaltningsarbete och i författandet av denna uppsats. Den andra fasen har bestått av en designprocess där vi har tagit fram ett gestaltningsförslag för Paradisparken på Marstrand.

Den föreliggande texten är en utifrån ett socialkonstruktionistisk och relativistiskt perspektiv baserad undersökning av relativismens och realismens skilda ontologier. Texten argumenterar för giltigheten i en socialkonstruktionistisk förståelse av det sociala och framvisar ett antal framträdande problem med realismens Weltanschauung. Relaterat till detta behandlas en diskursteoretisk  syn på sociala fenomen tillsammans med etnometodologiskt och foucauteanskt inriktade perspektivs olika uppfattningar om valet av relevant kontext vid samhällsvetenskapliga analyser. Vidare genomförs en diskurspsykologisk läsning av en tidsskriftsartikel, en läsning som framför allt exemplifierar problematiken med realismens konstruktion av verkligheten som objektiv och självframträdande. Slutligen görs i textens avslutande del ett försök att fördjupa den socialkonstruktionistiska kritiken av realismen, framför allt i syfte att antyda en möjlighet att bryta dualismen autonom verklighet?konstruerad verklighet samt utstaka riktningen för en motsättningarnas sociologi..

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt går mot att använda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem är att systemen inte motsvarar de krav som finns från de olika intressenterna. Denna rapporten innehåller en presentation av de mål och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för såväl systemutvecklare som användare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och användare av informationssystem.

Den här uppsatsen tar upp hur man kan förstå mångfald i kommunala skolkök. Köken jag valde ut finns i en kommun i Sverige. Metoden som jag använde var semistrukturerad intervju och som analysverktyg användes hermeneutik. Teorin jag använda var socialt lärande av Albert Banduras (Crain, 2005) och även situerat lärande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann.

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hållbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den sträcker sig från den globala till den lokala samhällsnivån. Arbetet är en grundläggande beskrivning av hållbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förståelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information från hemsidor ska begreppet hållbarhet förklaras. Begreppets väg från det stora till det lilla, från en global nivå till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel från det praktiska arbetet med hållbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehåller reflektioner på informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vägen från global till lokal nivå behandlas även här..

Syftet med denna uppsats är att studera folkhälsosamordnarens syn på sin yrkesroll och belysa den i ett professionsteoretiskt perspektiv för att öka förståelsen för deras arbete.Frågeställningarna lyder:Vilken utbildnings- och kunskapsbakgrund har folkhälsosamordnarna och vilken betydelse uppfattar de att den har för deras yrkesroll?Vilken legitimitet och status uppfattar folkhälsosamordnarna att de har som yrkesgrupp i den kontext där de verkar?Vilka organisatoriska förutsättningar anser folkhälsosamordnarna att det finns för deras yrkesgrupp och hur påverkar det uppfattningen om självständighet?Metod och material : Kvalitativa intervjuer. Urval: fyra folkhälsosamordnare från Västra Götalandsregionen. Samtliga intervjuer spelades in. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av kodning och analyserades utifrån professionsteori.Resultatet visar att folkhälsosamordnarens yrkesroll präglas av en otydlighet.

Bakgrund och problemdiskussion: Revisorer har en viktig roll som kvalitetsgranskare av ettföretags ekonomiska rapporter och syftet är att ge en ökad trovärdighet för den finansiellainformationen. De senaste åren har skandaler kring revisorer uppdagats vilka har ifrågasattrevisorers roll. Trots detta har studier visat att revisorer har ett stort förtroende att leva upp tilloch de ställs inför svåra val och frågeställningar som skapar osäkerhet. Tidigare forskningfinns angående olika sätt att minska osäkerheter för revisorer. Där beskrivs exempelvis viktenav att ha ett väl fungerande team samt arbetssätt som kan minska osäkerheter.

Andrej Belyj är ett pseudonym för Boris Bugaev (1880-1934) ? en framträdande gestalt i denryska symbolismens andra generation5 ? poet, romanförfattare och litteraturteoretiker somskildrade spänningar mellan öst och väst i ryskt medvetande. Han betecknas ofta som mystiker, han var antroposof och innan dess en hängiven medlem i det teosofiska sällskapet.Både teosofi och antroposofi sökte i sina sammanvävda läror inspiration i äldre ochösterländska religiösa åskådningar, framförallt i indiska religioner. Det är dessa men också andra samverkande inflytanden i Belyjs författarskap som ligger i uppsatsens fokus.Belyj använder indiska filosofiska och religiösa begrepp, idéer och föreställningar relativt sällan och i ganska skiftande omfattning och sammanhang. Men de kan, i en eller annan skepnad, hittas i nästan alla hans verk, både i hans skönlitterära texter och i hans teoretiskaessäer, från den tidiga 2:a symfonin till hans senare självbiografiska skrifter.Alla de begrepp som han använder har redan i sin ursprungliga kontext ? inom den mångfald som indiska åskådningar uppvisar ? varierande innebörd och tillämpning.

In Sweden, there has been a continuous increase in the volume of housing construction for dairy cattle. Since 2004, the number of new, rebuilt and extended dairy cow houses undergoing preliminary inspection by the authorities has grown. The livestock farms have mostly focused on cow units instead of calf and heifer sheds; which has led to a need for information in this area. The purpose of the study was to improve advisors? knowledge about bovine building construction and function; to enable them to provide more qualified advice to conventional and organic milk producers who sustain larger herds.