Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga natur gestaltas på film.

The chow-chow breed is considered to have a low fertility and this report is an in depth study of the reproductive functions of this breed in Sweden. Only 53 % of the Chow-chow matings results in litters. Previous studies of other breeds in commercial kennels shows mating results around 85-90 %, but this has not been investigated in hobby kennels and most Chow-chows which are bred from in Sweden, are kept as family pets. Contrary to most other breeds, Chow-chows show a seasonal reproductive pattern and most litters are born in the autumn. The influence of the month of mating on pregnancy rate and litter size was found to be not significant, but can be considered a trend. Thirty-nine females with previous known fertility problems where studied. Some of them had reached puberty extremely early, at an age between 4-5 months, and many of the bitches showed great fluctuations in intervals between oestrus cycles. Some of the females showed abnormalities such as very short oestrus intervals of only 2-3 months, probably without ovulating.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

I undersökningen beskrivs fyra sångares tillvägagångssätt vid inlärning av en okänd sång. Två stycken med utgångspunkt från en notbild (notläsning) samt två stycken med utgångspunkt från en cd-inspelning (gehör). Följande forskningsfrågor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de två informanterna inom respektive inlärningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de två inlärningsmetoderna i valet av strategier och verktyg? Resultatet visar på likheter i strategier: samtliga deltagarna börjar med att lyssna alternativt se över sången i sin helhet innan de börjar dela upp inlärningen i mindre delar som de repeterar. Att röra på sig genom att ömsom sitta, ömsom stå var också genomgående för alla fyra.

Det grundläggande syftet för uppsatsen har varit att redogöra för vilka lekformer barn väljer under den fria leken i förskolan. Vilka typer av lekformer används? Kan man se några mönster i valet av lekform? I vilka typer av lekformer är pedagogen aktiv? För att kunna svara på dessa frågor har jag använt mig av observationer av fri lek i förskolan som jag sedan har sammanställt och analyserat med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Observationerna skedde vid två olika förskolor med hjälp av minnes anteckningar som sedan transkriberades. Sedan analyserade jag materialet där jag utgick från olika lekformer som Knutsdotter Olofsson (2003) tar upp i sin bok som grundar sig på hennes tidigare forskningar.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mening kan skapas utifrån en upplevelse av den amerikanska konstnären Robert Irwins verk, Scrim Veil ? Black Rectangle ? Natural Light, Whitney Museum of American Art, New York, när det uppfördes på Whitney Museum 2013. Åtta recensioner bildar underlag för undersökningen där de partier som på något sätt hanterar hur recensenterna skapar mening av verket valts ut för närläsning. Metoden som använts för textselektion utgår från Mieke Bals koncept som Bal förklarar som ett alternativ till metod i sin bok Travelling Concepts. Uppsatsen tar teoretiskt spjärn mot Ludwig Wittgensteins begrepp språkspel och duckrabbit, (aspektväxling) som de beskrivits i Filosofiska undersökningar, publicerad 1953, samt gestalten som bildar figur-grund, en inom gestaltpsykologin utvecklad perceptionsteori.Uppsatsen visar på att mening har skapats av verket genom att det framträder, det förvandlar sig till en händelse, något som Rudolf Arnheim beskriver som An event in space, i sin bok Art and Visual Perception ? A Psychology of the Creative Eye från 1954.

There are many theories why animals play but none have jet been proven. During observation on Canids, play seems to be important when they learn to control the intensity of the bite and to facilitate the social structure within a group. When dogs play they perform behaviours that otherwise are used during hunting, reproduction and aggression that in another context would be for example hostile. The dog is one of the species that we humans have domesticated and they have been exposed to an intense and concentrated breeding so they can function in different areas, for example herding and hunting. This breeding has resulted in that the pure bred dogs can be very different between the breeds.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseområde på Lövholmen i Stockholm. Vad är det som gör vissa stadsrum mer trivsamma än andra? Vilka faktorer påverkar vårt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera på faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor påverkan på hur människor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mänskliga rörelserna i det offentliga rummet.

In Sweden, selection for leanness in pigs has been going on for almost a century. This sometimes results in gilts and sows being too lean and consequently in a risk for reduced reproduction and health status. The Swedish recommendation includes that gilts should be mated after seven months of age, after one documented oestrus, at 120-140kg live weight and with a backfat thickness of 16-20mm. Five gilt producing herds were visited and records of age, heart girth (for weight estimation), body condition (visual estimation), backfat thickness and exterior were made. The same records were also taken in four gilt buying herds on newly purchased gilts.

The aim of this study was to investigate if behaviour, ear positions and cortisol in lamb which were given access to play followed the different phases of the reward cycle of anticipation, consumption and relaxation. The study was done on 8 Dorset and 12 Dorset x Fine Wool uncastrated male lambs with an average age of 10 weeks. The lambs were housed pairwise in litter pens (2 x 3 m). Pairs of lambs were taken to a play arena (5.9 x 5.5 m) three times a week during five weeks (first week for learning). They were then first kept in a holding pen where they could look into the play arena for 5 minutes and thereafter released for 20 minutes in the play arena which had a ball, two chains and a tunnel.

Migration and giving birth are crucial decisions for animals during their life cycle, which may have lasting consequences on their population demography and fitness. Migration can entail a variety of possible effects for an individual, such as access to high quality food and reduced risk for predation. The moose (Alces alces) in northern Sweden is partially migratory and moose females are known to give birth to one or two calves. The synchrony between time of calving and timing of migration has not been compared before, especially in terms of energy maximizing and time minimizing perspectives, which may provide vital cues for fitness benefits of migration. I investigated effect of timing of birth and individual life history on distance, timing, stopovers and duration of 190 individually marked female moose that have been tracked for multiple years in ten different areas in northern Sweden.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden.

Uppsatsens övergripande syfte är att utröna huruvida ett specifikt samtida populärkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktärer befäster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas på ett sätt som skiljer sig från denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag här en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument från diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktärer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrån fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhållande till den skådespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprättandet av en gynnad dikotomi mellan människa och system konstruerar karaktärernas identiteter på ett sätt som nästintill fullständigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster.

Vad var det som gjorde att Jesus inte kunde vara judarnas Messias, den utlovade?Jesus gjorde en hel del i sitt liv på jorden. Bland annat helade han folk, gav dem förlåtelse för sina synder och gav dem kärlek. En av de största anledningarna till hans ankomst var att förena människorna med Gud och ge dem förlåtelse och evigt liv. Detta genom döden och uppståndelsen som ett bevis på att Gud är större än döden.

I traditionella butiker kan kunden välja att ta kontakt med en försäljare för att få information om produkter eller tjänster. Försäljaren kan tipsa om lösningar efter kundens behov, även visa upp hur produkten fungerar och kunden kan själv välja vilken fråga han eller hon vill ha svar på. Den här mänskliga realtidskontakten kan i många fall vara värdefull och förtroendegivande för kunden. Vi antar att mervärden skapas för kunden när denne kan mötas ansikte mot ansikte och samtala med försäljare i en webbutik. För att se vilka dessa mervärden kunde vara, designade vi en prototyp för videosamtal.