Syftet med studien har varit att synliggöra och analysera bokens och högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur ett förskollärarperspektiv. Frågeställningarna har varit hur förskollärare ser på användning av böcker samt hur högläsning blir en del av förskolans vardag. Problemområdet har grundats i att vi av olika erfarenheter har upplevt att boken ofta ses och används som en tidsutfyllnad. Den teoretiska utgångspunkten har grundats i Literacy som är ett brett begrepp som traditionellt genomsyrats av barns läs- och skrivutveckling. Literacy som begrepp har utvecklats till att inkludera bilder, språk samt symboler.

The purpose of this essay was first and foremost to find out the problems that exist around user education in a university library and the opportunities that exist for university librarians to improve their work with students. My method of use was qualitative and more precise qualitative interviews. By interviewing five teaching librarians with five different subject specializations, I wanted to get an an-swer to what they teach when they meet the students and how they view their teaching. Responses resulted then in an analysis using Christine Bruce's theory of information Literacy and Carol C. Kuhlthaus theory of librarian roles and her theory of information retrieval process.

Detta examensarbete syftar till att genom enkät och intervjuer undersöka hur elever i skolår fyra relaterar till förr i tiden. Detta görs utifrån en hypotes om att eleverna genom en inofficiell historieförmedling i form av filmer och tv-program med historiska teman har förvärvat ett visst medvetande om historien, och att denna främst handlar om medeltid. Därför undersöks huruvida några spår av den filmatiserade historieförmedlingen går att finna i elevernas kunskaper. Dessutom undersöks elevernas inställning till sina kunskapers källor, bland annat källor i form av film, tv-program och litteratur. Examensarbetet behandlar resultaten från undersökningarna i relation till begreppen historiemedvetande, palimpsestisk historieförmedling och historical film Literacy. Den undersökta gruppen visade sig genom enkätundersökningen och i jämförelse med andra studier vara typisk i sin konsumtion av medier.

Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likaså allmänt som en förutsättning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna så som radio, TV och tidningar, idag även via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte längre monopol på lärandet utan mycket sker utanför skolan, på fritiden, och just genom medier av olika slag. Därför kan skolan behöva använda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hän åt underhållning. Kunnighet om media på olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill påverka dem i en viss riktning.

This master's thesis examines information Literacy and students in secondary education. The study is framed within a sociocultural perspective of learning and the method used is questionnaires. The major question posed is how and where students seek information. Other questions are if the students critically evaluate and analyse in­formation sources and if teachers and school librarians cooperate with each other in order to help the students with their assignments.The findings indicate that most students regard information seeking as fact-finding or finding the right an­swers to the question. Only one third of students experienced information seeking as seeking and using informa­tion for understanding a topic.

There is an increasing demand for information Literacy, which is mirrored in curriculum throughout the whole educational system. This, in turn, has brought forward a growing need for librarians who can teach. But do librarians possess pedagogical competence, and if they do, how is this ability used in everyday library practice? The aim of this study is to investigate librarians' conceptions of the pedagogical role, as it is expressed in their didactic interaction with the users. The research questions focus on librarians' experiences of teaching information seeking and use and their activities in this respect.

Lärare använder IKT i olika utsträckning i verksamheten och de har olika kompetens när det gäller hur verktygen ska användas (Skolverket 2009). Kompetens och kunskapssyn är två begrepp som är nära förbundna. Lärarens kunskapssyn påverkar hur verktygen används i verksamheten och kompetensen påverkar om läraren kan använda verktygen på rätt sätt för att skapa möjligheter till lärande. I uppsatsen studeras lärarens kunskapssyn och hur den påverkar undervisningen med IKT.  Frågeställningar:   Hur kommer kunskapssyner till uttryck i lärarens undervisning med IKT? I uppsatsen görs en litteraturstudie av ett urval av studier som tolkats utifrån hur syner på kunskap kommer till uttryck genom lärarens undervisning med IKT.

Denna litteraturstudie ämnar undersöka varför det är skillnad mellan tjejers och killars läsning och läsvanor samt hur synen på läsning som något lustfyllt respektive bildande ser ut idag. Utgångspunkten för studien och området är avhandlingar, artiklar och forskningsrapporter samt den senaste PISA-undersökningen från år 2012, som konstaterar att killar läser sämre än tjejer. Utifrån tidigare forskning presenteras de förklaringar som finns kring skillnaderna, där de sociokulturella förklaringarna står i fokus men för att få ett större perspektiv och förståelse för området så kommer även de biologiska förklaringarna att synliggöras.Av de resultat som presenteras är de sociokulturella förklaringarna som exempelvis betydelsen av läraren kön, bristen på manliga förebilder, läsning som något kvinnligt några av de återkommande argumenten för skillnaderna i tjejers och killars läsning. Flertalet forskare belyser dock att de biologiska förklaringarna, såsom mognad och hjärnans utveckling, behövs tillsammans med de sociokulturella för att kunna förstå och motverka skillnaderna av tjejers och killars läsning. Synen på läsning, då som nu, påverkar inställningen där den kvinnliga nöjesläsningen oftast ses som mindre värd i förhållande till mäns bildande läsning.

Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i Literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Huvudsyftet med studien är att undersöka fem svenskundervisande lärares språk- och talhandlingar avseende pojkars läs- och skriftspråkande. Studiens undersökningsfokus är således riktat mot på vilka sätt pojkars läs- och skriftspråkande uppfattas i lärares språk- och talhandlingar. Ambitionen har även varit att säga något om vilket Literacyerfarande pojkar erbjuds inom svenskämnet.Teoretiskt förankras studien i två perspektiv, ett anglosaxiskt forskningsinriktat gällande Literacy (Fast 2007) och ett diskursanalytiskt (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Studiens ansats är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts (Kvale & Brinkmann 2009). Empirin har i sin tur analyserats genom ett diskursanalytiskt perspektiv (Winther Jørgensen & Phillips 2000).Utifrån studiens resultat presenteras en konstruktion av svenskämnet samt två konstruktioner som belyser hur pojkar positioneras som läs- och skriftspråkande individer; Konstituering av ämnet, ?Pojkar är pojkar? samt ?Pojkar har inte tid att läsa?.

Barn börjar skolan med olika erfarenheter av läsning samt olika sorters Literacy. För att vi på bästa sätt ska kunna möta våra elever är det av stor vikt att ta hänsyn till detta och använda elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka åtta elevers relation till läsning. Vi vill förstå vilket förhållningssätt till texter eleverna i undersökningen har och hur detta tas tillvara på i skolan. För att uppnå vårt syfte har vi observerat två klassrum, intervjuat åtta elever i år tre och deras två klasslärare samt lämnat 16 enkäter till elevernas föräldrar.

Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns läslärande samt de metoder som bygger på denna. De tre riktningarna är: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns läslärande; Emergent Literacy/Early Literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet är att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sätt att se på begreppen barn och barndom som speglas.I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsåterskapare ? ett förhållningssätt som säkrar makthierarkin mellan barn och vuxen.

Syftet med denna studie var att undersöka skriftspråkslärande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Frågeställningarna var följande:- Hur beskriver dessa elever själva sitt skriftspråkslärande?- Vilka fruktbara arbetssätt och miljöer för dessa elevers skriftspråkslärande finns dokumenterat i forskning?Metoderna innebar en livsberättelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mål.Resultaten visar vikten av att dessa elever når en god läs- och skrivförmåga. Möjligheter öppnar sig för lärande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongränser. Avgörande för elevers fortsatta skriftspråkslärande var förväntningar, kvalitet på undervisning samt stimulans inom den grundläggande emergent Literacy-fasen.

In today?s´ multicultural society increasing numbers of school librarians are faced with a relatively new target group of pupils. This group is linguistically less homogenous than previously and this requires modern adaptations of pedagogic methods.Information Literacy and reading promotion are two important topics that school librarians work with. Information Literacy is essential for problem based tuition and to increase it requires a well developed language. This study is focusing of the school librarians work with reading promotions.

The public library is an institution that throughout history has been associated with anumber of social codes, that seem to be deeply rooted in the minds of the public. Thesecodes regulates how users act and interact in the library environment and as a library useryou have to obtain knowledge about these social codes.This master's thesis aims at studying how these codes are transferred to children in the earlyschool-age, how children react to the social codes and what effects they have on thechildren's development into library users.The empirical material used in this study consists of observations and interviews. Theobservations are conducted during two school classes visits to a public library and focuseson the interaction between librarians, the children and their teachers, and the interviewswere conducted with the two librarians responsible for the library visits.The theories used in this master's thesis consists of symbolic interactionism, in the form oftheories by George Herbert Mead and Erving Goffman, Peter L. Berger and ThomasLuckmanns theories regarding the concept of institutions. Another theory that's used in thismaster's thesis is the one concerning the social aspects of information Literacy focusing onthe concept of epistemic communities as presented by Kimmo Tuominen, Reijo Savolainenand Sanna Talja.The result of this study is that the social codes are communicated to the children primarilyby the teachers rather than the librarians.