Den svenska rennäringens primära inkomstkälla är försäljning av renkött. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal faktorers inverkan på utbudet av renkött. Metoden ordinary least square har använts för att göra en ekonometrisk studie baserad på statistik för åren 1980-2003. De faktorer som testats är total ersättning, vilken inkluderar avräkningspris samt kvantitetsbaserad subvention, och renstammens storlek. Resultaten i vår undersökning visar att total ersättning inte är signifikant på någon testad nivå, däremot fann vi att renstammens storlek hade positiv korrelation med utbudet på renkött.

Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen.

Sammanfattning:Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att undersöka vilka material/ hjälpmedel som används för att hjälpa barnen med koncentrationssvårigheter i förskolorna och att undersöka vilka för- och nackdelar pedagogerna ser med materialet/ hjälpmedel.MetodFör att undersöka vilka material/verktyg som finns i verksamheterna gjordes en webbenkät.Webbenkäten korsanalyserades med en intervju som gjordes i en särskoleverksamhet.ResultatResultatet av enkäten visade att pedagogerna använde olika färdiga material samt egenutvecklat material. Det positiva som framkom var att alla barn oavsett behov gynnades av att arbeta med materialet. Det negativa var att pedagogerna ansåg att de hade för lite schemalagd tid att leta efter passande material.Betydelse för läraryrketMin förhoppning är att denna undersökning ska hjälpa pedagoger i förskoleverksamheter med att lättare kunna söka passande material till barngrupperna. Min förhoppning är också att ge pedagoger en liten fingervisning om var de kan finna information gällande hjälpmedel för barn med behov..

I en värld där informationsteknologi spelar en allt större roll i våra liv,blir konkurrensen om användarna på marknaden allt tuffare. I takt medatt GNU/Linux och Apples operativsystem ökar i användarantal har detblivit intressant för utvecklare att kunna erbjuda sina produkter på ett flertalplattformar. Genom att skriva portabel källkod kan man med liten ellerminimal revision erbjuda mjukvara på flera plattformar. Vi har genomförten studie där vi deltagit i ett projekt som syftat till att göra en applikationtillgänglig på flera plattformar. Genom aktionsforskning har vi på ettaktivt sätt deltagit i ett portningsprojekt för insamlandet av empiri.

Caillois använder termerna paidia och ludus för att beskriva lek respektive spel. Andersen m.fl. visar att distraherande sekundära mål i spel kan skapa frustration hos spelaren. Detta arbete undersöker hur mycket frustration en spelare upplever beroende på om hen fokuserar på paidia eller ludus samt om spelet har ett uttalat mål eller inte. Teserna är att en paidia-fokuserad spelare ser ett uttalat mål som sekundärt och frustrerande, medan en ludus-fokuserad spelare frustreras utan ett uttalat mål.

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen.

I denna C-uppsats i historisk arkeologi har jag valt att behandla ämnet reformationen och dess påverkan på kyrkans interiör. Jag har begränsat mig till två kyrkor i Helsingborgstrakten, Mariakyrkan som ligger mitt i Helsingborg och Raus kyrka som ligger strax utanför. Genom att titta på allmänna förändringar har jag sedan jämfört dessa med förändringarna i Mariakyrkan och Raus kyrka. De första och största förändringarna var predikstolens installation, de medeltida katolska kalkmålningarnas överkalkning och de fasta bänkarna. Dessa förändringar har också skett i mina två valda kyrkor men har dröjt en aning i Raus.

Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna.

AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delägarna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning än andra skogsägare i Sverige.Hur delägarna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna får sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkät samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige år 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.Skogsvårdsaktiviteten i Älvdalens socken är sannolikt högre än i landet i övrigt.Enkäten visar att endast cirka 38 procent av delägarna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan när beslut skall tas angående röjning.Skogsbruksplanerna används i liten omfattning.Entreprenörerna får sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogägarna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer.

Höglagret på Chassiverkstaden i Södertälje är i stort behov av en upprustning. Detta framkom i en teknisk förstudie som, under våren 2004, genomfördes av konsultfirman Prevas. Här sammanfattas höglagret som en komplex och instabil koloss med låg tillgänglighet där kunskap om helheten saknas. Detta innebär att möjlighet till felsökning vid driftstopp är begränsad och personberoende. För att uppgradera och modernisera höglagret beräknades kostnaden att uppgå till närmare 11 Mkr.

Vid restaurering av skogar i Sverige är ett av miljömålen att skydda och bevara biodiversiteten i skogen. Denna studie är förlagd i Ekopark Färna, som ägs av Sveaskog, i Västmanland. I Ekopark färna har stora områden av triviallövskog restaurerats för att öka lövträdsandelen och höja naturvärdet i området. För att undersöka vad restaurering kan ha för effekt på biodiversiteten analyserade jag artsammansättningen och artantalet hos kärlväxtsamhället i restaurerade,  både tidigare betade och obetade triviallövskogar. Procentandelen skogsarter minskade jämfört med gräsmarksarter.

I dagsläget läggs många skolor på landsbygden ner. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare på dessa skolor ser på framtiden för sin skola. I studien finns lärares reflektioner över hur det pedagogiska arbetet särskiljer sig på en landsbygdsskola. De reflekterar även över i vilken utsträckning åldersblandad undervisning kan vara en möjlighet för skolor att fortsätta bedriva verksamheten. Den största orsaken till att skolor läggs ner är att elevantalet har sjunkit och kommunerna behöver tänka ekonomiskt. Dessutom måste skollagen att ?utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet? (URL 6, 2008) uppfyllas oavsett om det är en stor eller liten skola.

Mikrostater har ofta hamnat utanför de statsvetenskapliga forskarnasundersökande lins trots att staterna med under en miljon innevånare ärframgångsrika såväl demokratiskt som ekonomiskt. Uppsatsen utreder genomlitteraturgenomgång sambandet mellan storlek, demokrati och ekonomi och visarpå de fördelar och nackdelar de små staterna har i en globaliserad värld. Vidareargumenterar uppsatsen för att de problem, främst ekonomisk sårbarhet, säkerhetoch miljö, som små suveräna stater möter i det internationella systemet eventuelltkan stävjas genom regionala samarbeten. Om dessa utformas på ett sådant sätt attriskerna med liten storlek minskas kan världens minsta stater komma att bli ännuframgångsrikare då de kombinerar sina separata storleksfördelar med engemensam stark röst utåt och samordnande politik inåt..

Syftet med denna studie har varit att genom en enkätundersökning jämföra yrkesverksamma lärare och lärarstudenters syn på elever som faller utanför skolans normer. Bland dessa elever finns två handlingsmönster, dels de som är utagerande och dels de som är tysta och tillbakadragna under lektionstid. Våra frågeställningar var vad lärare och studenter anser kring hur problem uppstår runt elever, för vem det är ett problem samt hur de hanterar dessa problem. Den avslutande frågeställningen berör huruvida grupperna ser elevernas problem utifrån ett punktuellt eller relationellt synsätt. Lärarstudenterna uttrycker i större utsträckning en önskan att inkludera alla elever medan lärare verkar ha lättare att uppnå detta.

Flyktingmottagningen i Essunga kommun är relativt nystartad och de första flyktingarna flyttade dit under hösten 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att granska hur introduktionen av flyktingar i Essunga kommun med centralorten Nossebro har fungerat, både utifrån flyktingarnas och berörda professionellas perspektiv. De frågeställningar som studien utgår ifrån är hur de som deltagit i flyktingintroduktionen tycker att introduktionen i samhället har fungerat med avseende på boende, sysselsättning, ekonomi, skola/barnomsorg, fritid/socialt nätverk och samhällskontakter samt i vilken omfattning flyktingarna har blivit delaktiga i samhället utifrån dessa områden. En tredje frågeställning är hur det kan vara att som flyktingfamilj introduceras på en mindre ort som Nossebro. Materialinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med föräldrarna i några av de flyktingfamiljer som deltagit i introduktionen, samt med några av de professionella som arbetar med introduktionen.