Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats.

Syftet med arbetet är att kartlägga och att finna möjligheter till förbättringar i projektflödet. Arbetet berör de delar av företaget som befinner sig i ett tidigt skede av projektflödet eftersom ändringar i dessa skeden kan göras till en liten kostnad. Informationsinsamling har skett genom fria samtal, dock med vissa förberedda frågor. Information har inhämtats från flera delar av projektflödet så som försäljning, projektledning och konstruktion. Vi har kommit fram till att det är värt att lägga mer resurser på förbättringsarbete och se över ansvarsfördelningen för detta.

Det är allt vanligare inom tredjepartslogistik att kunder hyr en yta för lagring. För den uthyrande parten, i detta fall Delta Terminal, är arean den begränsande faktorn för hur stor yta som kan hyras ut. Idag använ-der sig Delta Terminal av beslutsunderlag i form av lokalernas area och erfarenhet vart gods ska placeras och har inget hjälpmedel för att beräkna vart och hur mycket gods som kan allokeras för att använda så liten yta som möjligt. Studiens syfte har därför varit att ta fram ett faktabaserat hjälpmedel som kan användas som beslutsunderlag. För att uppnå syftet har en matematisk modell utvecklats för att optimera hur gods kan placeras till olika lokaler för att använda så liten area som möjligt och även kunna simulera förändringar.

Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex.Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld.I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om elevernas inställning till ämnet religionskunskap utvecklas i en positiv riktning, genom att arbeta med storyline. Storylinemetoden utarbetades av bl.a. Dr. Steve Bell vid University of Strathclyde i Glasgow som ett sätt att möta 1965 års skotska läroplan. Storylinemetoden är en metod för undervisning som ligger i linje med den syn på kunskap och lärande som man finner i Lpo 94.

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlända elever går till i Södertäljekommun.Syftet med studien är att undersöka hur staten genom kommunalnivå tänkersig att nyanlända elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förväntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanländaelever kan gå till väga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar på att detär av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mål och attett gemensamt tänk genomsyrar organisationerna för att ett rättvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger på skolan ochden enskilda läraren. Slutsatsen är att samhället och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlända den bästa skolintroduktionen..

När vi har varit ute i olika skolor har vi sett tydliga spår hos elever att deras intresse för matematik minskar ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Vi har även observerat många olika typer av lärare och undervisningsstilar. Syftet med arbetet är därför att titta närmare på hur intresset ser ut i två klasser i årskurs sex på två olika skolor samt titta på vilka faktorer som påverkar intresset hos eleverna. För att ta reda på detta har vi utfört enkätundersökningar i de olika klasserna. Utifrån svaren från enkäterna valde vi ut fyra elever i varje klass för intervjuer, hälften som enligt enkäterna tyckte om matematikämnet och hälften som inte tyckte om det.

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka vilken betydelse idrottshallens utformning har avseende lärande, lek och fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa för elever i grundskolan på fem skolor.Hur upplever läraren att idrottshallen fungerar för undervisningen?MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av metoden kvalitativ intervju på fem skolor i Stockholm. Skolorna kallas i studien för Nordskolan (F-6), Östskolan (F-3), Sydskolan (F-9), Västskolan (F-3) och Centrumskolan (F-9). En lärare i idrott och hälsa intervjuades på respektive skola. Lärarna kallas för Nora, Olga, Siri, Vera och Cissi.ResultatNord-, Syd- och Centrumskolans idrottshall är stor till golvytan, cirka 24x48 meter, och när varje hall delas av med en vikvägg är vardera halva cirka 24x24 meter.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare anser motivera elever i skolan och hurlärare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgå frånkvalitativt arbetsätt och i undersökningen har vi intervjuat åtta grundskolelärare medolika antal år i yrket. Resultatet med undersökningen påvisar att relationen mellanlärare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom även betydelsen av lärares återkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mål med undervisningen för eleverna.

Syftet med uppsatsen är att titta på hur stereotyper och intersektionalitet förekommer eller inte förekommer i Systembolagets samhällsinformerande reklamfilmer med antilangingsfokus. De fyra filmerna är Sanningen (2011), Likör (2013), Avdramatisering (2013), Antilangning (2014). Dessa filmer valdes ut för att en blandning utav manliga och kvinnliga huvudpersoner skulle finnas med. Dessa reklamfilmer har analyserats med hjälp utav en bildanalys av semiotisk karaktär. Analysen gjordes utifrån en transkribering utav de fyra filmerna.

Sverige har under lång tid varit ett av få länder i Västeuropa där ett radikalt högerpopulistiskt parti inte haft väljarmässiga framgångar. Detta har numera förändrats och Sverigedemokraterna finns idag representerade i Riksdagen. Samtidigt har det under senare år skett en betydande ökning av hatbrott med främlingsfientliga motiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hurvida det finns något samband mellan Sverigedemokraternas stöd och begångna hatbrott på kommunnivå. En regressionsanalys av tvärsnittsdata genomförs utifrån minsta kvadratmetoden (OLS), där resultatet visar på att variationen i partiets stöd enbart förklarar en liten andel av variationen i hatbrott.

Vi är alla olika och har olika behov och förutsättningar. Men vi har alla rätt till en likvärdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. Lärarna på en skola i Västsverige kände i takt med att klassen växte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla där de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjälp av aktionsforskning valde lärarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrån deras förutsättningar och behov.

During my practical training I have seen what after-school offers children. Large groups of children and little staff, often results in that the children had to play freely until they go home. Few activities are offered to the children and the staff is busy looking after the children and ensures that they are not fighting.The purpose of this study is to find out how children feel about their leisure activities and if they think they are being offered a meaningful leisure. The main research questions were:How do children experience their leisure-time?Do after-school offers children a meaningful leisure and is it the children's interests and needs that govern the activities and the environment?How do the number of children in the leisure group affect the leisure time?The methods to collect data in the study are observations and interviews.

Detta arbete tog avstamp i ett intresse för förhållandet mellan utbildningspolitiska frågor och hur de lokalt implementeras i verksamheten. Jag valde att fokusera på förstelärarreformen och att undersöka vilka av de från regeringen föreslagna arbetsuppgifterna som högstadie- och gymnasielärare ansåg att förstelärarna på skolan utförde, samt om de ansåg att arbetsuppgifterna förbättrade studieresultaten. Vidare undersöktes hur lärarna på ett mer generellt plan uppfattade tjänstens implementering på skolan, samt vad lärarna ansåg om förstelärarreformen som helhet. För att undersöka eventuella skillnader mellan olika lärargrupper användes Bourdieus teori om kapital samt en grund i professionsteori.Arbetet baseras på data insamlat via enkäter och intervjuer. Enkäter skickades ut till 17 högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala- Enköping och Knivsta kommun.

Uppsatsens syfte a?r dels att identifiera konsumenternas e-handelspreferenser men a?ven att ta reda pa? eventuella skillnader ga?llande anva?ndarpreferenser via smartphone respektive persondator. Uppsatsen identifierar e-handel som ett fenomen som blir allt starkare och som a?r pa? va?g att konkurrera ut den traditionella detaljhandeln. Fo?r att kunna svara pa? va?r problemformulering tar vi hja?lp av olika metoder. Utifra?n va?ra underso?kningar tillsammans med va?ra utvalda metoder har vi kommit fram till att konsumenterna hellre sitter vid en persondator vid konsumtion av en vara.