Titel: Klass 9A - En ansvarsfråga för lärareFörfattare: Shaista Khan & Sofia KhanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgsuniversitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Monica Löfgren NilssonSidantal: 45 sidorSyfte: Syftet med studien är att undersöka vart en lärares ansvar slutar i den bild av lärare som framställs i programserien Klass 9A.Metod: En kvalitativ innehållsanalys med hjälp av ECA-metoden.Huvudresultat: Programserien Klass 9A är en dokumentärserie enligt programbeskrivningen. Med detta blir det underförstått för åskådarnaatt programserien skildrar verkligheten som den är, men givetvis är även denna dokumentär redigerad och ihop klippt. Det intressanta isammanhanget är den slutgiltiga sammanställningen av programmet, det vill säga det som åskådarna och i förlängningen samhället får ta del utav. Det är denna bild som framställs i programserien påverkar därigenom samhällets diskurser kring läraryrket, lärarens roll och lärarens ansvar.I programserien ser man lärarna ibland göra saker som det inte alltid finns stöd för i pedagogik litteraturen vid Göteborgs Universitet. I den bemärkelsen blir det problematiskt att dessa lärare ses som ett ideal att sträva efter i det offentliga rummet.

Tidigare forskning visar att den sociala bakgrunden och föräldrarnas utbildningsbakgrund har betydelse när elever i nionde klass söker till gymnasiet. Detta gäller oberoende om det rör sig om svenskar eller invandrare. Denna studie syftar till att belysa hur elever i årskurs nio med invandrarbakgrund från en segregerad högstadieskola i Uppsala kommun söker till gymnasiet. En av studiens huvudfrågor är att undersöka hur dessa elever tänker och hur de resonerar kring sina stundande gymnasieval, samt om deras sociala situation och kultur har en betydelse i de val de slutligen gör. Kultur i detta fall syftar till elevernas utländska påbrå och deras hemförhållanden.

Titel: Barn av sin tid och klass: En kvantitativ studie om generations- och klasstillhörighetens betydelse för vår nyhetskonsumtion Författare: Stina Bergdal & Evelina Olsson Kurs, termin och år: C-uppsats, HT-2014 Antal ord i uppsatsen: 18 949 Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att analysera vilken betydelse klass och generation har för nyhetskonsumtion. Att undersöka betydelsen av dessa två strukturer är viktigt då vi trots dagens individsamhälle påverkas av vår omgivning när det gäller vår nyhetskonsumtion. Metod och material: Metoden som används är surveyundersökningar. Materialet som används i denna undersökning består av den nationella SOM-undersökningen från 2012. Huvudresultat: Generation och klass är båda strukturer som påverkar vår konsumtion av nyheter. Men effekten av de olika strukturernas påverkan är olika och vi påverkas i högre grad av vår generationstillhörighet än vår klasstillhörighet. Det vill säga den tid, samhällsklimat och den tekniska utvecklig vi växer upp i formar oss inte bara som människor utan även som nyhetskonsumenter.

Jag har genomfört en undersökning i två olika klasser i årskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns några större skillnader mellan de två undersökta lärarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft någon inverkan på elevernas utveckling i ämnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lärarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkäter Resultatet påvisar betydande skillnader mellan de undersökta lärarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material används.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur medvetna yrkesverksamma lärare är om sin ledarroll, hur de arbetar för att utveckla ledarrollen och hur de använder den för att nå ut till sina elever. Fokus ligger på ledarrollen och det ansvar detta för med sig, och även hur lärarna ser på sin egen roll i skolan. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer gjorda med tre verksamma lärare i olika delar av landet. Lgr 11 fastslår att lärarens ansvar ligger bland annat i att kunna leda en klass och att utveckla individerna i denna klass. Resultatet visade att begreppet ledare kan vara svårtolkat och att man jobbar som ledare olika beroende på vilken klass man har framför sig och varierade beroende på om man var ämneslärare eller klasslärare, det visade sig också att lärarna hade olika uppfattningar om hur mycket man skulle diskutera lärarrollen och hur man kan utveckla den i skolan..

Läsförståelse är ett aktuellt ämne i skolan. Det finns många olika teorier kring läsförståelse och hur det skall individanpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med metoden En läsande klass vilket har väckt vår nyfikenhet och därför har vi valt att fördjupa våra kunskaper kring metoden i vårt examensarbete. Syftet med vårt arbete är skapa en djupare förståelse för hur pedagoger inom Samhällsorienterade ämnen kan arbeta med metoden: En läsande klass. Våra frågeställningar är: ? På vilket sätt kan pedagoger lära ut olika begrepp inom de Samhällsorienterade ämnena genom metoden En läsande klass? ? Hur fungerar En läsande klass utifrån teoretiska begrepp som flerstämmigt klassrum och sociokulturellt lärande? Den sociokulturella teorin genomlyste alla tre nivågrupperingar.

En läsande klass är ett är ett välanvänt, men också mycket kritiserat material, som ska träna svenska elever i läsförståelsestrategier. För att träna dessa strategier finns det 800 planerade lektioner med tillhörande texter. Syftet med denna uppsats är att analysera nio av de texter som är ämnade för årskurserna 1 till och med 3 för att titta på progressionen i materialet inom årskurserna och mellan dem. Analysen är gjord utifrån tre metoder. Den första med ett fokus på ordens och meningarnas längd, den andra med ett fokus på satserna i texterna och den tredje med ett fokus på i vilken utsträckning texterna talar till läsaren.

Då elever har olika förutsättningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha även små undervisnings-grupper för elever som av någon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv där jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det är viktigt att klarlägga hur elever som varit föremål för olika specialpe-dagogiska insatser själva upplever sin skolgång.Små undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen då man sett risker med att elever exkluderats från den ordinarie verksamheten.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur talutrymmet var fördelat i klassrummet mellan flickor och pojkar samt elevers och lärares uppfattning om detta. Med talutrymme menar vi antalet inlägg eller samtal som är avsedda att höras i hela klassen. Undersökningsgrupperna bestod av två klasser i år 5 på två olika skolor i Sverige. Studien har varit av en kvalitativ karaktär där två olika metoder använts, observation och intervju. Antalet inlägg i varje klass har observerats och intervjuer har skett med en flicka respektive en pojke i vardera klass samt deras respektive lärare.

Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det är att gå i en särskild undervisningsgrupp. Fyra tonåringar som samtliga har gått i en särskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.Syftet med studien är att öka förståelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berätta om sina upplevelser från skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och självbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berättade om både positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra ungdomars framtidsdrömmar utifrån ett klass- och genusperspektiv. Frågeställningar:? Hur tänker och resonerar ungdomarna om sina framtidsdrömmar och sina valmöjligheter utifrån arbete, utbildning, familj och relationer? ? Hur ser ungdomarna på sina möjligheter och hinder inför framtiden?? På vilka sätt samstämmer och/eller skiljer sig ungdomarnas framtidsbilder åt utifrån ett klass- och genusperspektiv?Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, utifrån en abduktiv ansats. Resultaten från de fyra fokusgrupperna som vi har genomfört har analyserats utifrån ett klass- och genusperspektiv. Analysen av resultaten har samtidigt genomsyrats av teorier om kulturell friställning och vårt senmoderna samhälle.

Syftet med uppsatsen är att studera de två huvudkaraktärerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i så fall hur deras egenskaper är formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de påverkas av att röra sig mellan olika samhällsklasser. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det inte enbart går att analysera en maktordning utan att även ta hänsyn till andra maktordningar.Jag har utgått ifrån Maria Nikolajevas uppställning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar både förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktärernas egenskaper är mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan från överklassen sätter större värde på sig själv, medan pojken från underklassen värderar sig själv lägre. Hon har även haft tillgång till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte är lika tränad som hon är och därmed mer känslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.Karaktärerna påverkas av möten med andra klasser på så sätt att de omvärderar synen på sig själva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

Bakgrunden till min uppsats är att man i slutet på 1970-talet började införa åldersblandade klasser med pedagogiska motiv. Det avgörande var inte som tidigare att det var för få elever för att bilda en åldershomogen klass utan tanken var att det skulle föra med sig andra fördelar. Syftet med min studie är att undersöka hur lärare me d erfarenhet från både åldershomogen och åldersblandad undervisning upplever utvecklingen av deras lärarroll och arbetssätt i och med att de bytt organisationsform. Jag har även försökt att i min litteraturgenomgång ge fler exempel på vad som kan påverka undervisningens utformning. Övergripande nämner de lärare som jag intervjuat att deras roll har gått från den traditionella lärarrollen då man undervisar inför hela klassen till att man istället är handledare till eleverna.

Undersökningens syfte är att undersöka hur några lärare inom den svenska grundskolan ser på inkludering och den bygger på intervjuer som genomförts med klass- och resurslärare på låg-, mellan- och högstadiet i en liten mellansvensk kommun. Resultaten visar att man har en positiv inställning till inkludering gällande den demokratiska aspekten och skapandet av "en skola för alla", men att det finns en skillnad mellan klass- och resurslärares tankar kring vilka som gynnas resultatmässigt av ett inkluderande arbetssätt. Resurspedagogerna i undersökningen menar att alla elever gynnas av ett inkluderande arbetssätt medan klasslärarna menar att barn utan svårigheter riskerar att missgynnas resultatmässigt vid en allt för långtgående inkludering. Resurspedagogerna i undersökningen ser väldigt negativt på segregerande lösningar men klasslärarna, framförallt på lågstadiet, ser i viss utsträckning behov av särskilda undervisningsgrupper. Alla informanter är eniga om att det behövs ökade resurser för att uppnå en lyckad inkludering i praktiken och en annan viktig faktor för en framgångsrik inkluderande praktik anser man att skolledningens inställning och stöd är.

Syftet med undersökningen är att undersöka de nyanländas situation i de internationellaklasserna. Jag har använt intervjuer för att få fram de berördas erfarenheter av deinternationella klasserna, samt utgått från de lokala och de nationella styrdokumenten. De somjag har intervjuat är; elever som går i internationell klass, elever som har gått i sådan klass,lärare i sådana klasser, lärare i ordinarie klass samt skolans rektor. Av resultatet avintervjuerna har jag gjort en jämförande analys för att se skillnader och likheter iinformanternas svar.Slutsatserna visar att eleverna ställer sig positiva till den undervisning de fått. Lärarna ochrektor känner sig mer tveksamma och anser att undervisningen och organisationen alltid kanförbättras.