Syfte: Studiens syfte Ă€r att identifiera faktorer som pĂ„ en gymnasieskola kan frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande. FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur skattar elever i Ă„rskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande?? Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r socialt samspel ses som en förutsĂ€ttning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sĂ€ttet gör att jag tolkar det som att elevers svĂ„righeter uppstĂ„r i mötet med undervisningskon-texten, vilket benĂ€mns som det relationella perspektivet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielÀrare upplever mentorskapet och huruvida mentorskapet har betydelse för elevens lÀrande. För att ta reda pÄ detta utfördes en empirisk studie dÀr vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju gymnasielÀrare. Studien utfördes i en gymnasieskola i Norrbotten under hösten 2009. Resultatet visade att lÀrarna upplevde mentorskapet som nÄgot positivt, men pÄpekade brister i uppdraget. I studien framkom att lÀrarna delade upp mentorskapet i tre huvuddelar: omsorgsarbete, utvecklingssamtal och lÀrande.

DÄ Lpf 94 ersatte Lgy 70 förÀndrades gymnasieskolan genom att alla program blev treÄriga. KÀrnÀmnenas införande innebar att alla utöver karaktÀrsÀmnena lÀste gemensamma Àmnen med gemensamma kursplaner. För yrkeslinjerna innebar detta att undervisningen teoretiserades i högre grad Àn tidigare, eftersom kÀrnÀmnena till största delen Àr teoretiska. Tidigare forskning visar att elever pÄ yrkesprogram oftare Àr negativt instÀllda till kÀrnÀmnena. VÄrt syfte i detta arbete har varit att undersöka nÄgra fordonselevers förutsÀttningar i en gymnasieskola, för att problematisera betydelsen av det de möter i sin vardag.

Inledning Corporate Social Responsibility har under senare Är uppmÀrksammats allt mer, inte minst inom energibranschen som blivit kritiserad för sin stora miljöpÄverkan. ArbetssÀttet med CSR leder till en ökad samhÀllsnytta men allt fler företag vÀljer ocksÄ att arbeta med konceptet i förhoppning om ökad lönsamhet. Genom att koppla ihop CSR med företagets övergripande strategier skapas förutsÀttningar för samhÀlls- och affÀrsnytta. Trots att CSR blivit ett allmÀnt accepterat uttryck rÄder dock en begreppsförvirring om vad konceptet faktiskt innefattar. Syfte Studiens syfte Àr tvÄfaldig; dels Àmnar studien konkretisera konceptet CSR för att studera hur kommunalt Àgda energibolag kan arbeta med prestationsmÀtning för intern styrning av CSR-Ätaganden, dels Àmnar studien bistÄ Nogap med förslag för vilka prestationsmÄtt som skulle kunna anvÀndas i deras koncept HÄllbar lönsamhet. Metod Studien tog i ett ursprungsskede form av en litteraturstudie vilken mynnade ut i en konceptuell modell och en teoretisk referensram. Modellen lÄg sedan till grund för fördjupad förstÄelse av CSR inom tre kommunalt Àgda energibolag.

Syftet med denna studie var att undersöka om rekryteringsföretag som hjÀlper kommuner attrekrytera toppchefer bidrar till eller motverkar jÀmnare fördelning av mÀn och kvinnor pÄ toppen.Studien bestod av en kvantitativ del och en kvalitativ del. Samtliga kommunala toppchefsannonseroch anlitade rekryteringsföretag kartlades frÄn tvÄ stora dagstidningar, en branschtidning och enjobbsajt under januari och februari Ären 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012. Uppföljning gjordes pertelefon eller hemsidor för att faststÀlla könet pÄ personen som tillsattes pÄ tjÀnsten. KartlÀggningenkompletterades med elva intervjuer med personalchefer, rekryteringskonsulter och andra mederfarenhet av chefsrekrytering samt litteraturstudier. Till 187 kommunala toppchefstjÀnsterrekryterades 110 mÀn (58,9%) och 77 (41,1%) kvinnor.

Syftet med arbetet Ă€r att bedöma riskfaktorer utifrĂ„n miljöbalken för barn och utarbeta ett egenkontrollprogram utifrĂ„n miljöbalken för förskoleverksamheter i VĂ€sterĂ„s. Socialstyrelsens MiljöhĂ€lsorapport 2009 kommer att utgöra utgĂ„ngspunkt vid avgrĂ€nsning av de hĂ€lso- och miljörisker som studier omfattar. Även andra riskfaktorer har diskuterats i det hĂ€r arbetet. Dricksvatten, livsmedelhantering och andra faktorer som Ă€r kopplad till dricksvatten och livsmedel tar inte upp i arbetet.Egenkontrollarbetet pĂ„ förskolor Ă€r ofta komplicerat med olika riskfaktorer som rör sig om barnens hĂ€lsa. Det Ă€r inte sjĂ€lvklart att myndigheten fĂ„r alla uppgiften som behövs för att utföra en god tillsyn pĂ„ förskoleverksamheter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka högstadie- och gymnasielÀrares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna pÄvisa om det finns nÄgra samband mellan dessa. Detta Àr en kvantitativ studie som baseras pÄ 102 enkÀter frÄn lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. EnkÀterna har bearbetats i Excell för att fÄ ut tabeller gÀllande lÀrarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest pÄverkande stressfaktorerna i lÀrarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förÀndringar. GÀllande lÀrarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka pÄ nÄgra större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Arbetet syftar till att visa hur man med fördel kan integrera ordinlÀrning i hela frÀmmande sprÄkundervisningen. Inte bara som Àndlösa ordlistor som eleverna bör ?banka? in. Till grund för arbetet ligger exempel pÄ övningar som jag har anvÀnt mig av under min praktikperiod i mina klasser pÄ en gymnasieskola i SkÄne. Analysen av genomförandet av olika ordinlÀrningsövningar belyser tvÄ huvudfrÄgor: hur ökar man elevers förstÄelse för att det finns flera sÀtt att lÀra sig ord genom olika övningar? Hur kan eleven anvÀnda sina nyförvÀrvade ordkunskaper och sitt eget ordförrÄd under övningarna? Jag beskriver vÀgen frÄn mötet med övningarna till det egna arbetet eleverna gör med ordinlÀrning, och redogör för nÄgra metodiska redskap som exempelvis repetition, arbete med minnesknep och autentiska texter..

Den 1 februari 2007 bytte LantmÀteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra anvÀndare ocksÄ bör byta till SWEREF 99 Àr att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlÀttas inom Sverige och anvÀndare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.Syftet med denna C-uppsats pÄ 10 poÀng Àr att underlÀtta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.En handledning för hur kommuner skall lÀgga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hÀnsyn till under inmÀtningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns pÄ ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa nÄgon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av tvÄ transformationsfunktioner som finns i ArcMap jÀmförs med en transformation i programmet GTRANS och inmÀtta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.För att rÀta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmÀtningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fÄs i sÄvÀl SWEREF 99 som frÄnsystemet.

Who runs the development? A comparative study of the construction of residential buildings in Nacka and SödertÀlje.The aim of this study is to identify actors involved in the initiation and implementation of residential house construction in two Swedish municipalities. This means who is taking initiative for new residential buildings, who affects the planning process, who finances these new buildings and who builds them. By exploring empiric material from the municipalities of Nacka and SödertÀlje, the above questions will be answered and by referring to pluralism, growth machine theory and regime theory a link to general theories of political science is made. The results found show that the analysed municipalities have quite different possibilities for acting and that these backgrounds are also important for which actors will take initiative for new residential buildings and which actors will be allowed to state their opinion during the planning process.

ABSTRACTMy degree project has resulted in the improvement of the guidance in the dental center?s entrance. The patients will now find it easier to understand and find the environment?s various functions, which is the reception, registration, payment, and waiting rooms. Norrbottens lÀns landsting has a concept ?hÀlsofrÀmjande vÀntrum? that provides guidelines for how they want their patients to experience their waiting rooms.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om och i vilken grad eleverna upplever demokrati pÄ en gymnasieskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elevdemokrati. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se om eleverna upplever elevinflytande pÄ sin skola. Av 754 tillfrÄgade elever Àr det 241 (32 %) som har svarat pÄ en webbaserad respondentenkÀt. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att de elever som svarat upplever demokrati i olika grad för olika frÄgor.

Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssÀttet infÀrgning. I denna försöker vi Àven kartlÀgga hur man tillÀmpar detta arbetssÀtt pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola, samt hur lÀrare och elever stÀller sig till detta arbetssÀtt. InfÀrgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man pÄ skolorna sÄg ett ökat behov av att integrera kÀrnÀmnen med karaktÀrsÀmnena pÄ de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar pÄ stora brister i kÀrnÀmneskunskaperna hos eleverna pÄ de yrkesförberedande programmen, infÀrgning var ett sÀtt att ge eleverna en ökad förstÄelse för kÀrnÀmnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag dÀr eleverna kan se en helhet i sin utbildning Àr grundlÀggande för ökad förstÄelse..

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Problembakgrund och problemformulering: Komponentavskrivningar Àr en del av BFN:s allmÀnna rÄd som Àven kallas K3, vilket blev tvingande frÄn och med Är 2014. Vi har i denna komparativa studie behandlat hur familjeÀgda och kommunala fastighetsbolag tillÀmpar komponentmetoden, eftersom de kan ha olika skÀl till förvaltning. Vi kom dÀrför fram till följande problemformuleringar: Vilka kriterier har familjeÀgda respektive kommunÀgda fastighetsbolag vid identifieringen av antal komponenter? Hur förhÄller sig dessa fastighetsbolag till begreppet rÀttvisande bild i samband med valet av antal komponenter?Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att utveckla en förklaringsmodell för vilka kriterier familjeÀgda respektive kommunÀgda fastighetsföretag beaktar vid urskiljning av antal komponenter enligt K3-regelverket.Metod: Studien har ett explorativt syfte eftersom omrÄdet Àr outforskat. Studien har genomförts med en triangulering, dÀr vi först gjorde en pilotstudie dÀr vi tog reda pÄ om fastighetsbolagen hade tillrÀckligt med kunskap för att svara pÄ vÄra frÄgor.