Den hÀr rapporten innehÄller mÀtningar och analyser av de kommunala trÄdlösa nÀtverken pÄ företagsbyarna FurunÀset och Acusticum i PiteÄ. PiteÄ NÀringsfastigheter AB (PNF), dÀr jag har utfört mitt examensarbete, vill veta hur det ser ut just nu pÄ de tvÄ företagsbyarna nÀr det gÀller tÀckning för det kommunala nÀtverket. I mitt uppdrag ingick Àven att föreslÄ hur man kanexpandera eller förbÀttra nÀtverket. I det existerande trÄdlösa nÀtet fanns det sju stycken kommunala accesspunkter pÄ FurunÀset samt nio stycken pÄ Acusticum.Rapporten belyser vad som kan förÀndras eller förbÀttras samt potentiell utbyggnad av nÀtverken. Rapporten diskuterar huruvida det Àr en bra idé att ha ett öppet, oskyddat trÄdlöst nÀt med beaktande av sÀkerhetsproblem och behov.Rapporten innehÄller:? Fördjupning av dagens trÄdlösa tekniker.? "Heatmaps" över den aktuella trÄdlösa tÀckningen hos Acusticum och FurunÀset.? Förslag och diskussion kring förbÀttringar/förÀndringar av nÀtverket.? Diskussion kring publika nÀtverk..

Syftet med studien var att ur baspersonalens perspektiv beskriva vÄrdtagarnas möjlighet till att vara delaktiga i aktivitet pÄ kommunala Àldreboenden. Undersökningspersonerna bestod av Ätta stycken baspersonal som arbetade pÄ kommunala Àldreboenden i norra Sverige. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Tidens inverkan pÄ vÄrdtagarnas möjlighet till aktivitet?, ?VÄrdtagarnas vilja och förmÄga till aktivitet? och ?Baspersonalens engagemang för att möjliggöra aktivitet?. Resultatet visade vikten av att planera in aktiviteter för att dessa ska bli utförda.

Underso?kningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland la?karstudenter pa? termin 4 och 9 vid Ha?lsouniversitetet i Linko?ping samt att go?ra en ja?mfo?relse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats da?r en gruppenka?t delades ut till studenterna pa? respektive termin. Resultaten baseras pa? faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test fo?r ja?mfo?relse.

Den största förÀndringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lÀrare. Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mÀta elevers och lÀrares attityder till valfriheten i skolan. Den bestÄr av ett antal pÄstÄenden som elever och lÀrare skall instÀmma i eller ta avstÄnd frÄn pÄ en femgradig skala. Vi valde att genomföra vÄr enkÀtundersökning pÄ totalt fem gymnasieskolor i tre skÄnska kommuner. Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

 Denna studie observerar kodvÀxlingen hos tre gymnasielÀrare i engelska. Syftet med studien Àr att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklÀrares kodvÀxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker ocksÄ möjliga orsaker till lÀrarnas kodvÀxling. I denna undersökning gÄr det att finna kopplingar mellan frekvensen av lÀrares kodvÀxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lÀrarnas kodvÀxling nÀr de försöker hjÀlpa eleverna i deras enskilda arbete.

Underso?kningens syfte har varit att studera och synliggöra social och studierelaterad stress i tvÄ professionsorienterade utbildningar samt att studera genusaspekter i anslutning till detta.Studien Àr grundad pÄ kvantitativ ansats, baserad pÄ gruppenkÀt och efterföljde statistiska bearbetningar. Resultatet redogör för studenternas sociala och studierelaterade stress med fokus pÄ psykologstudenter och informationsteknologstudenter, inklusive genusaspekten.Enligt resultatet uppskattade respondenterna sina stressnivÄer pÄ en medelhog grad. Det finns en grupp individer (cirka 15 procent) som visar psykosomatiska symptom pÄ lÄngvarig stress. Studenterna upplever studierelaterade stressfaktorer, stressorer som rör studieteknik, prestation, kontroll över den egna studiesituationen och rÀdslan inför framtiden, samt stressorer som relateras till olika sociala förhÄllanden.

Arbetet har sin bakgrund i att Malmö stad under de senaste Ären delar ut datorer till bland annat eleverna i de kommunala gymnasieskolorna. Arbetet har Àven sin grund i forskningen kring TV- och dataspelsbruk. Arbetet syftar till att undersöka hur Malmös kommunala gymnasieskolor arbetar för att uppmÀrksamma negativt bruk av TV- och dataspel bland sina elever. Vidare att undersöka hur de kommunala gymnasieskolorna i Malmö arbetar för att stödja de elever som fastnar i ett negativt bruk av TV- och dataspel. Arbetet syftar Àven till att undersöka hur yrkesverksamma inom kommunala gymnasieskolor, definierar ett negativt bruk av TV- och dataspel.

Uppsatsen behandlar den kommunala sjÀlvstyrelsen och dess pÄverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle pÄverkas pÄ ett negativt sÀtt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i Àmnet. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i teorier om policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala sjÀlvstyrelsen har pÄverkats av EU-medlemskapet och pÄ vilket sÀtt denna pÄverkan har skett.Uppsatsen tillÀmpar teorier om policyprocesser, och dÄ frÀmst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och nÀringsliv samarbetar mer, bÄde vad gÀller EU-projekt men Àven i andra frÄgor.

I vÄr studie har vi försökt att klargöra vilka roller de förtroendevalda revisorer och de sakkunniga har i den kommunala revisionen. Vi har funnit att det finns en del problem nÀr det gÀller de förtroendevaldas brist pÄ kompetens och oberoende. Dessutom Àr de sakkunnigas pÄverkan under revisionsprocessen vÀldigt stor, vilket kan leda till att revision genomförs enligt samma mallar i flera olika kommuner och kommunen inte fÄr den sÀrprÀglade granskning som den kommunala revisionen Àr tÀnkt att resultera i..

Den hÀr uppsatsen handlar om musiklÀrares syn pÄ pojkar och flickor i den enskilda musikundervisningen, och hur musiklÀrare upplever det egna förhÄllningssÀttet till pojkar och flickor vid den kommunala musik och kulturskolan.Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om musiklÀrarna upplever nÄgra skillnader i pojkar och flickors beteende, och hur musiklÀrarna upplever att de bemöter eleverna utifrÄn ett genusperspektiv i den enskilda undervisningen.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem yrkesverksamma musiklÀrare i vÀstra VÀrmland och hur de utifrÄn sina upplevelser och uppfattningar har svarat pÄ underökningens frÄgestÀllningar.Undersökningen visar att musiklÀrarna upplever vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare visar studien att musiklÀrarna Àven bemöter eleverna olika utifrÄn om eleven Àr en pojke eller flicka..

Syftet med min studie Àr att uppfatta hur och pÄ vilket sÀtt lÀrarna pÄ en gymnasieskola deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och hur de ser pÄ sin roll i detta arbete. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om didaktik och med hjÀlp av att intervjua lÀrare pÄ en gymnasieskola ville jag ta reda pÄ hur de deltar i skolans didaktiska utvecklingsarbete och deras egen syn pÄ sitt deltagande. Resultaten av mina intervjuer visar pÄ att Àven om det finns samarbetsformer och drivs ett flertal olika projekt med didaktisk anknytning sÄ finns det ingen skolgemensam didaktisk utvecklingsprocess dÀr lÀrarna deltar och som utgÄr frÄn lÀrarnas didaktiska frÄgestÀllningar. Resultaten visar ocksÄ pÄ att lÀrarna endast i liten utstrÀckning tillgodogjorde sig forskningsresultat nÀr de sökte svar pÄ sina didaktiska frÄgestÀllningar.

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till kunskapsbildning kring mÄl- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie dÀr vi har intervjuat politiker och ledande tjÀnstemÀn inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanstÀllt empirin och dragit slutsatser utifrÄn vÄr analys av aktuell mÄl- och resultatstyrningsteori i ett spÀnningsfÀlt med olika intressen och behov. MÄl- och resultatstyrningen i den kommunala vÄrd- och omsorgsversamheten anvÀnds i ett spÀnningsomrÄde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det Àr en utmaning att fÄ styrmodellen att fungera optimalt i en sÄdan komplex organisation..

En öppen och transparent rekryteringsprocess borde vara sjÀlvklar i den offentliga sektorn. Trots det har sju vd-tjÀnster tillsatts utan att ha annonserats ut under de senaste tio Ären. Det visar vÄr kartlÀggning.Trots att Sverige Àr det tredje minst korrupta landet i vÀrlden, har det stormat kring Göteborgs kommun och de kommunala bolagen de senaste Ären. Mutor, korruption och kvittoskandaler har gjort att flera kommunala bolagschefer blivit ifrÄgasatta och nÄgra av dem har fÄtt gÄ pÄ grund av det bristande förtroendet för dem.I vÄr kartlÀggning granskar vi hur bolagscheferna hamnade pÄ högsta posten. Vi visar att nÀstan hÀlften av de vd:ar som tillsats under de senaste tio Ären i Göteborgs största kommunala bolag har rekryterats inifrÄn kommunen.

Inledning och syfteI Göteborg finns ungefÀr 135 000 hyresrÀtter. UngefÀr hÀlften Àgs och förvaltas av Göteborgs stad och resten Àgs av privata fastighetsÀgare. Forskning visar att bostadsmarknaden i Europa blir allt mer avreglerad och marknadsorienterad. Ett led i detta Àr en förÀndrad lag om kommunala bostadsbolag som numera sÀger att bolagen skall drivas affÀrsmÀssigt och med marknadsmÀssiga avkastningskrav. De privata bolagen har ibland fÄtt kritik för att de underhÄller sina fastigheter för lite.