I projektbaserade organisationer ställs HR-arbetet inför särskilda utmaningar i och med att medarbetaransvaret vanligtvis delas mellan HR-funktionen, Linjechefer och projektledare. HR-funktionen har generellt sett utvecklats mot att bli allt mer strategiskt inriktad i flertalet organisationer och det operativa personalarbetet har istället förts över till Linjecheferna. I många projektintensiva organisationer har det vidare skett en informell förskjutning av personalansvar från Linjechefer till projektledare. Förskjutningen av HR-ansvar i projektorienterade företag har ett begränsat utrymme inom forskningen och därför är syftetmed studien att bidra till forskningsområdet genom att undersöka hur samarbetet mellan HR- funktionen, Linjechefer och projektledare påverkas av decentraliseringen av HR-ansvar. Syftet är även att undersöka hur samarbetets struktur påverkar det slutliga personalarbetet i projektgruppen och utifrån det bidra med generella rekommendationer för en lyckad ansvarsförskjutning av HR-arbetet.Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer med personer från HR-funktionen, Linjechefer och projektledare på Volvo Group Trucks Technology.

I föreliggande studie har det undersökts vad som påverkat Linjechefer att fullfölja sina förändrade arbetsförhållanden. Förändringarna är ett resultat efter att en större omorganisation har genomförts, en så kallad Human Resource Transformation. Studien baserades på Icek Ajzens Theory of planned behavior, vars utgångspunkt är individens intention att utföra ett tänkt beteende. Det antogs, utifrån Ajzen (1991), att de tre faktorerna, attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll var av betydelse för intentionen. Sammanlagt svarade 42 Linjechefer från Skatteverket på en enkät om attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll gentemot de nya arbetsuppgifterna.

Balans mellan arbete och privatliv är en viktig och aktuell fråga både idag och i framtiden. I organisationerna ses balans mest som en hälsofråga och någonting som framförallt är aktuellt för chefer med barn eller sjuka föräldrar. Dock menar tidigare forskning att frågan numera även är aktuell för ungdomar som beaktar balansfrämjande insatser vid val av arbetsplats. Det handlar mer om att arbeta för att kunna leva än att leva för att kunna arbeta.Studiens syfte är att skapa en övergripande bild av HR-chefers arbete med balans mellan arbe-te och privatliv. Vidare vill vi skapa en förståelse för vilka insatser HR utför i dagsläget och vilka insatser de vill utföra i framtiden för att Linjechefer ska kunna skapa balans.

HR är en förkortning av Human Resources och kan på svenska översättas med begreppet humankapital. HR-funktionen utgörs vanligtvis av de tre områdena strategi, operativt arbete samt administration. Under de senaste åren har HR-funktionen genomgått en transformation där syftet har varit att skapa ett strategiskt och styrningsinriktat HR. Administrativa uppgifter flyttas ut till externa leverantörer (outsourcing) eller centraliseras och effektiviseras med hjälp av IT och alltmer personalansvar flyttas över till Linjecheferna. Målet med transformationen är att det nya HR ska inriktas mot att skapa värde till både interna och externa aktörer.Syftet med studien är att undersöka hur det strategiska HR-arbetet genomförs i praktiken samt hur HR och Linjechefer tillsammans arbetar mot att uppnå organisationsstrategin.

Synen på personalyrket har utvecklats under hundratalet år och HRM som fick sitt genombrott under 1980-talet är en av de senare epokerna. HRM innebar att personalarbetet fick en annan roll i den övergripande företagsstyrningen. Det betonades att personalarbetet skulle utgå ifrånföretagets strategi samtidigt som företagets affärsidé även skulle omvandlas till en motsvarande personalidé. Fokus förflyttades från att HR-ansvariga inom linjeverksamhetenutförde administrativa arbetsuppgifter till att istället ha en mer heltäckande förståelse avverksamheten med dess kunder, aktieägare, chefer och medarbetare.Hailey argumenterar att beskrivningarna av HRM fallerar att spegla den komplexitet och detdjup som HR-rollerna innefattar. Det finns även röster som hävdar att HR-avdelningenhuvudsakligen kritiserats för bristande koppling till företagets dagliga och långsiktiga behovsnarare än för sina roller och sitt ansvar.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och Linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad.

Uppsatsens titel lyder: Lika men inte identiska, En jämförande studie av danska och svenska första linje chefer. Studiens syfte är att undersöka skillnader och likheter mellan chefer på förstalinjenivå på sex stycken företag med kontor på både den svenska och danska sidan runt Öresundsområdet. Vi fokuserar dels på deras upplevelser som första linje chef och hur deras medarbetare ser på sina chefer och detta görs utifrån Geert Hofstedes fyra kulturdimensioner. Det primära tillvägagångssättet har utgjorts av en deduktiv ansats där semistrukturerade intervjuer med första linje chefer gjorts, samt med hjälp av enkäter undersökt deras medarbetares åsikter i ämnet. Både manliga och kvinnliga första Linjechefer har intervjuats på plats med hjälp av en intervjuguide.

Traditionellt har HR-arbetet främst varit fokuserat på administrativa uppgifter och inte ansetts vara tillräckligt effektivt och värdeskapande. För att HR-arbetet ska bli mer strategiskt behöver funktionen organiseras så att den tillgodoser dessa behov (Boglind et al, 2013). Vi menar att HR-funktionens relation till ledare och Linjechefer är avgörande för hur framgångsrikt deras arbete blir. Syftet med detta arbete är därför att undersöka hur chefer uppfattar HR-funktionens förändrade roll och vilken typ av stöd de förväntar sig av den. Vi vill också undersöka om uppfattningen av HR-funktionen skiljer sig åt beroende på hur den är organiserad.

Bakgrund: Den kraftiga decentraliseringen och strävan efter att åstadkomma ?plattare?organisationer i samhället återspeglas i personalarbetet, personalfunktioneni de decentraliserade organisationerna har fått ändrade arbetsuppgifter.Deras främsta uppgifter är att utföra strategiska uppgifter, konsultativauppgifter samt serviceuppgifter (Akademikerförbundet SSR, 1993).Personalavdelningar skall idag ge chefer och medarbetare råd, stöd ochservice i deras arbete genom att arbeta med företagets personalstrategiersamt vara delaktiga i chefernas fortlöpande ledningsarbete (Hällsten, 2003).Trots att det förs en diskussion inom yrkeskåren samt att litteratur inomämnet tydligt vittnar om att det är stöd till Linjechefer som ärpersonalavdelningens främsta syfte, är vår uppfattning att det är svårt attdefiniera stödfunktionens uppgifter, vilket ledde oss till att undersöka vilkabehov och förväntningar som finns på en personalavdelning.Syfte: Vårt syfte är att försöka förstå personalavdelningen som en funktion genomatt studera förväntningar och behov kring personalarbetet. Vi har som avsiktatt undersöka de attityder som finns gentemot personalavdelningen somfunktion. För att avgränsa vårt syfte har vi valt att fokusera på två parter;PA-konsulter och Linjechefer, utifrån tre teman; stöd, kompetens samtkommunikation.Metod: Med en kvalitativ ansats i undersökningen har vi utfört sju individuellaintervjuer samt en gruppintervju.Huvudresultat: Personalavdelningens främsta uppgift är att fungera som en stödfunktion tillLinjecheferna. Linjecheferna menar att PA-konsulterna främst ska fungerasom en administrativ stödfunktion, medan en PA-konsult uttrycker attpersonalavdelningen strävar efter att arbeta mer som en strategisk funktionLinjecheferna förväntar sig att PA-konsulterna ska ha en bred kompetensinom personalfrågor, samtidigt som de efterfrågar kompetens i specialfallnär det gäller personalfrågor.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta Linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap..

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta Linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap..

Studien är skriven på uppdrag av den studerade organisationen och är en del i det förbättringsarbete som organisationens HR-funktion genomför. Uppdraget har syftat till att undersöka avdelningschefers uppfattning gällande behovet av HR-stöd i deras arbete. Syftet specificeras utifrån studiens tre forskningsfrågor; (1) Vilka HR-uppgifter ansvarar avdelningscheferna över i deras arbete? (2) Inom vilka HR-uppgifter anser sig avdelningscheferna ha behov av stöd? (3) Hur kan behovet av stöd bemötas enligt avdelningscheferna? Vi har genomfört 10 semistrukturerade intervjuer med organisationens avdelningschefer. Resultatet av vår studie har visat att av de sex HR-uppgifter som avdelningschefer utför önskas stöd i fyra av dessa.

Syftet med denna undersökning har varit att utforska och förstå hur ledarskapet påverkas när en organisation genomgår en förändring till en agil verksamhet. Bakgrunden till undersökningen grundar sig i den traditionella synen på ledarskap där chefen ledde och fördelade arbetet. Under 1950-talet förändrades synen på arbetsledning och arbetsfördelning där medarbetarna blev allt mer delaktiga i arbetsprocessen.Med utgångspunkt i detta har vår forskning behandlat de effekter på ledarskapet som inträffar när en organisation går ifrån ?command and control? till ?empowerment?. Därav har vi ställt upp följande frågeställningar; Hur har kontrollen (över teamen) förändrats för linjechefen i övergången från Classic Waterfall till Agile, På vilket sätt har förändringen påverkat linjechefens informationshämtning till att genomföra IPM-samtal och Vilka effekter får förändringen på ledarstilen när organisationen övergår till en agil organisation.Vi har använt oss av en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med Linjechefer ur två avdelningar för att samla in vårt empiriska material.

Kompetensutveckling är i många företag en lika självklar förutsättning som arbetsuppgiften i sig för att organisationen ska hålla sig vid liv och vara framgångsrik. Arbetet med att utveckla en organisation går inte att generalisera eftersom varje företag är en komplex organism. Uppsatsen fokuserar på att utveckla mer kunskap om hur kompetensutveckling värderas inom en organisation och om det inom ett och samma företag finns flera sätt att betrakta kompetensutveckling. Vi tar även upp hur effekterna av kompetensutveckling kan mätas och tas tillvara.Syftet med studien är därmed: att analysera uppfattningar om värdering av kompetensutveckling i ett kunskapsintensivt företag, med utgångspunkt från intervjuer med HR- och Linjechefer inom Sony Ericsson.För att undersöka ovanstående har vi genomfört en empirisk kvalitativ studie på Sony Ericsson i form av fem intervjuer med individer i strategiskt ledande positioner. Vi utgår från teoretiker som var och en besitter en spetskompetens inom sitt område.

Den ökande globala konkurrensen om resurser och arbeten har lyft fram kompetens och kompetensutveckling som en nyckeluppgift för många företag och organisationer. Forskningsrapporten inriktar sig på kompetensutveckling och hur denna tillgodoses inom företag och organisationer. Studien fokuserar på utbildningsledaren och dennes roll och inflytande över kompetensutvecklingen i organisationer. Syftet är att ge en ökad kunskap om behovet av en utbildningsledare samt dennes roll och påverkan i organisationen. Metoden för studien är personliga intervjuer med utbildningsledare och deras överordnade i tre olika organisationer, två internationella företag och en offentlig organisation. Studien visar att det fanns ett behov av att ha en funktion i undersökta organisationer.