Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) Àr en arbetsmodell och ett förhÄllningssÀtt. Författaren har implementerat LIP pÄ sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har Àven utarbetat en egen arbetsmodell utifrÄn LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjÀlpt dem att bli bÀttre pÄ att göra barn delaktiga i mÄltiden. De grundlÀggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhÄllningssÀtt samt LIP definieras.

Abstract Grönberg, Mattias (2008). Förskolans allra minsta lÀroplan ? en fallstudie om lÀroplanen och arbetet med 1-Äringar. LÀrarutbildningen: Malmö högskola. LÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, Àr grunden för arbetet i förskolan. Den hÀr undersökningen utgÄr frÄn en konflikt pÄ en smÄbarnsavdelning som handlade om lÀroplanen skulle anvÀndas eller inte.

NÀr flera yrkanden stÄr emot varandra vid ett klyvningsförfarande, och dÀr inget alternativ anses vara bÀttre Àn det andra, har lantmÀtaren till uppgift att avgöra vilket yrkande som medför minsta olÀgenhet utan att oskÀlig kostnad uppkommer, FBL 11 kap. 7 §. I arbetet var detta vÄr frÄgestÀllning. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur denna frÄgestÀllning löses i praktiken samt utreda klassificeringar av typsituationer för att underlÀtta tillÀmpningen av FBL 11:7. För att fÄ en djupare förstÄelse om klyvningsinstitutets innebörd och anvÀndning krÀvdes omfattande litteraturstudier.

Att anvÀnda fjÀrrvÀrme till lÄgenergihus kan vara olÀmpligt pga. höga kulvertförluster jÀmfört med kulvertförluster för traditionella hus. Detta beror pÄ att det lÄga vÀrmebehovet i lÄgenergihusen ger en hög returtemperatur i ledningarna. Ett steg för att öka vÀrmebehovet och göra fjÀrrvÀrme mer attraktivt för lÄgenergihus Àr att börja vÀrma upp vitvaror (tvÀtt-, diskmaskin och torktumlare) med fjÀrrvÀrme istÀllet för att anvÀnda traditionella eluppvÀrma vitvaror. Vid installation av dessa vitvaror tillkommer en rördragning vars vÀrmeförluster Àr önskvÀrda att hÄlla nere för att dels sÀkerstÀlla önskad temperatur till vitvarorna men Àven för att hÄlla nere internvÀrmen i huset.I studien har olika rördimensioner och isoleringstjocklek analyserats för att se hur vÀrmeförlusterna beror pÄ strömningsparametrar.

SAMMANFATTNINGSverige har sedan 1895 haft lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag vilket betyder att en godkÀnd eller auktoriserad revisor granskar aktiebolagets Ärsredovisning, bokföring, samt styrelsen och den verkstÀllande direktörens förvaltning. Majoriteten av medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag, till stor del pÄ grund av kostnaden, varefter vi stÀller frÄgan, stÄr Sverige pÄ tur?VÄr problemformulering: Anser smÄ aktiebolag i UmeÄ att revisionsplikten bör vara kvar, tas bort eller undantas för de minsta aktiebolagen?Kan vi genom att exempelvis beakta aktiebolagets storlek, ÀgarsammansÀttning och behovet av andra redovisningstjÀnster utlÀsa generella mönster om instÀllning till revisionsplikten?Studiens teoretiska referensram tar sin grund i vetenskapliga artiklar som gjorts i lÀnder dÀr revisionsplikten Àr frivillig, lagstadgad för samtliga företag samt lÀnder som har undantagit de minsta aktiebolagen. Detta för att skapa en grund och för att kunna se frÄgan ur olika perspektiv. Ytterligare teorier som anvÀnts Àr intressentmodellen och agentteorin som behandlar intressenternas nytta samt riktar stort fokus till relationerna parterna emellan.Vi har genom en enkÀtstudie sÄledes utrett vilken instÀllning smÄ aktiebolag i UmeÄ har till revisionsplikten.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.

En ny medicinteknisk produkt, ett resorberbart, kirurgiskt buntband (LigaTieŸ) för ligering av kÀrl har utvecklats vid Sveriges lantbruksuniversitet. En pilotstudie genomfördes för att undersöka begrÀnsningsomrÄdet med avseende pÄ minsta möjliga kÀrldiameter som kan ligeras med produkten. Djurmaterialet i detta terminala in vivo-försök utgjordes av en sövd hund. Icke resorberbart band, som formsprutats i samma form som LigaTieŸ, fördes runt kÀrl tillhörande krös, mjÀlte och njurar. Bandets Ànde fördes genom den lÄsmekanism som finns i bandets andra Ànde.

Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen frÄn det lagstadgade kravet pÄ revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras Àr Ànnu inte faststÀllt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det Àr de företag med en omsÀttning pÄ högst tre miljoner som kommer pÄverkas.Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vÄr kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas frÄn revisionsplikten. Vi har Àven försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning gÄr till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade rÀkenskaper anvÀnds. VÄr uppsats utgÄr ifrÄn en deduktiv ansats med en teoretisk utgÄngspunkt för att fÄnga upp studiens syfte.Studien visar att banktjÀnstemÀnnen i stor utstrÀckning anvÀnder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom Àven av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger pÄ personen bakom företaget, vilket pÄvisar att reviderat material och mjuk information likstÀlls vid en kreditbedömning.

SkalvÀggar bestÄr vanligtvis av tvÄ betongskivor 45-75 mm tjocka med en luftspalt emellan. Skalen i vÀggen hÄlls ihop med armeringsstegar. Luftspaltens bredd beror pÄ vÀggens totala tjocklek och gjuts i pÄ plats. MÄlet med detta arbete Àr att undersöka skalvÀggens egenskaper dÄ luftspalten inte ingjutits med betong. Om skalvÀggen visar sig ha god hÄllfasthet och bÀrförmÄga kan den börja anvÀndas istÀllet för massivvÀggar.BerÀkningarna för bÀrförmÄgan utförs delvis med FEM program (Finita Elementmetod program) och delvis med kompletterande handberÀkningar.

Mindre stÄlaktörer i högkostnadslÀnder kan inte konkurrera genom att producera standardiserade produkter till lÀgst kostnad. Utvecklingen för dessa sker dÀrför mot en marknadsstrategi som innebÀr ökad kundorientering och ökad andel produktion mot nischmarknader. Detta innebÀr i sin tur att försÀljningsvolymen med tiden utgörs av ett allt större antal produkter, vilket medför ökade krav pÄ flexibilitet i produktionssystemet. Dock karakteriseras stÄlindustrin av oflexibla produktionssystem med höga investerings- och förÀndringskostnader. Denna studies huvudproblematik utgörs av det gap som dÀrför uppstÄtt mellan produktionssystemets inriktning och marknadsstrategin.Syftet med studien Àr att identifiera viktiga faktorer för att uppnÄ ett mer flexibelt och samtidigt kostnadseffektivt produktionssystem hos stÄlproducenter.

Scandicraft AB hade för avsikt att utveckla ett nytt mÄlflygplan som skulle kunna nÄ Mach 0,5 pÄ 50 m till 5000 m höjd. Detta med jetmotorer avsedda för modellflygplan. Flygplanet utformades för att kunna upprÀtthÄlla oaccelererad planflykt i Mach 0,5 pÄ 50 m höjd. Vid analys framgick att flygplanets luftmotstÄnd var för stort. Flygplanets brÀnslemÀngd mÄste dÀrför minskas frÄn 40 kg till 13 kg.

Bakgrund: EU försöker, genom bland annat avskaffandet av revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen, att minska administrationskostnaderna för dessa bolag. Syftet Àr att göra de europeiska bolagens sÄ konkurrenskraftiga som möjligt för att stimulera Europas ekonomi. Fram till och med 31 oktober 2010 var alla svenska företag oavsett storlek tvungna att anlita revisor för granskning av sin redovisning. Det har numera Àndrats sÄ till vida att de allra minsta företagen ej lÀngre Àr tvungna att anlita revisor enligt lag. Grundtanken med förÀndringen var att den totalt sett skulle vara mer omfattande, det vill sÀga omfatta fler företag.

Alla aktiebolag i Sverige mÄste idag anvÀnda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets Ärsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkstÀllande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lÀmnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lÀmna förslag om hur Europaparlamentets och rÄdets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rÀtt.Slopandet av revisionsplikt för de smÄ bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssÀnkningar, stÀrka de smÄ företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnÄ detta. Av denna anledning har man i mÄnga lÀnder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen Àr för mikrobolagen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka en svensk investerares möjligheter till internationell diversifiering. I vÄr undersökning vill vi undersöka om möjligheten förÀndrats de senaste decennierna och om det med effektiva investeringsstrategier gÄr att lyckas bÀttre Àn med en inhemsk placeringsstrategi. Metoden vi anvÀnt för att utreda om möjligheterna till diversifiering har förÀndrats Àr genom att undersöka om korrelationen mellan vÄra 20 utvalda I-lÀnder förÀndrats mellan perioden 1993-1998 och 1999-2006. För att undersöka magnituden av nyttan med internationell diversifiering har vi valt att pÄ ex ante basis skapa ett flertal effektiva portföljer bestÄende av tillgÄngar frÄn vÄra lÀnder och sedan investerat efter dessa vikter pÄ ex post basis. De strategier vi valt Àr minsta variansportföljer och tangentportföljer.