I Europa har det under en lĂ€ngre tid pĂ„gĂ„tt diskussioner angĂ„ende ett nytt generellt avgiftssystem för tung trafik. Tyskland, Österrike och Schweiz har redan kilometeravgiftssystem i drift. MĂ„nga andra lĂ€nder i Europa planerar ocksĂ„ att införa liknande system. Finansdepartementets vĂ€gtrafikskatteutredning (VTU) lade Ă„r 2004 fram ett förslag om ett införande av kilometerskatt i Sverige.I alla system för upptagning av kilometerskatt finns en risk för att fordon försöker smita undan betalning, detta gör efterlevnadskontrollen till en viktig frĂ„ga. Examensarbetet syftar till att utveckla en eller flera modeller, för att pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt placera ut kontrollpunkter för ett svenskt kilometerskattesystem.

Som nybliven husÀgare stÀlls man inför mÄnga nya problem, man har helt plötsligt blivit med trÀdgÄrd och denna skall fyllas med vÀxter. Sedan skall man komma ihÄg vad det man har köpt heter och viktigast av allt hur man fÄr sina dyrt inköpta nya perenner att överleva och helst fÄ tillvÀxt. Jag fick en idé om hur man kunde lösa problemet och det bÀsta av allt var att min idé inte fanns förut. Detta examensarbete handlar om ett faktaförberedande arbete för att senare kunna skapa ett modernt och skrÀddarsytt digitalt redskap till personer som Àr innehavare av en trÀdgÄrd och besitter en klen kunskap om perenners stÄndort, skötsel och egenskaper. Det Àr till för dem som önskar hÄlla sina perenner vid god vigör, med minsta möjliga tankearbete och tid. Denna produkt kan med en viss utbyggnad i framtiden ocksÄ passa yrkesfolk som ritar och projekterar för den privata sektorn. Examensarbetets uppbyggnad bestÄr av följande delar: En undersökande del vilken bestÄr i att jag valde tre Garden-centers och intervjuade bÄde personal och kunder för att fÄ fram fakta, frÄgestÀllningar och kunskapsnivÄer som jag kunde anvÀnda av skapandet av mitt digitala program. Jag lÀste ocksÄ litteratur om skötsel dÀr jag identifierade olika parametrar som behövs för perenners sunda överlevnad. En databasdel.

I detta examensarbete utvÀrderas vÀggreppsmÀtaren RT3 Curve som tillverkas av Halliday Technologies Inc. RT3 Curve kan liknas vid en liten slÀpvagn som kopplas bakom en bil. Den mÀter friktionen mellan tvÄ ytor genom tvÄ mÀtdÀck som Àr monterade med fasta slipvinklar. Den fordonsdynamiska termen slipvinkel Àr vinkeln mellan ett rullande hjuls fÀrdriktning och den riktning som hjulet pekar i. Detta gör att sidkrafter uppstÄr nÀr slÀpvagnen dras bakom bilen.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lÄgutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstÀrks nÀr allt fler unga inte lyckats komma in pÄ arbetsmarknaden och blir lÄngvarigt arbetslösa. För att ÄtgÀrda problemet att ta sig in pÄ arbetsmarknad, sÀtts de in pÄ arbetsmarknadsÄtgÀrder. StÀmmer medias bild över verkligheten? Hur ser ÄtgÀrderna egentligen ut och hur pÄverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten pÄ personerna sjÀlva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbÀttras? Metod: För att ta reda pÄ svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie dÀr vi anvÀnt oss av 29 artiklar.

Uppsatsens syfte Àr att jÀmföra risk och avkastning frÄn en etisk fond med risk och avkastning frÄn Ätta slumpmÀssigt valda fonder och SIX RX-index för att utreda om etiska investeringar Àr jÀmförbara med andra investeringar. SkÀlet till att en egen etisk fond sÀtts samman Àr att vi ser problem med innehÄllet i etablerade etiska fonder.Genom att stÀlla upp finansiella och etiska kriterier har vi valt ut 34 bolag som ingÄr i vÄr egenkonstruerade etiska fond. För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att jÀmföra fondernas utveckling genom att studera fondernas avkastning, risk och sharpe-kvot under perioden 2002 - 2004.Inledningsvis placeras uppsatsen i ett teoriskt ramverk och den effektiva marknadens relevans för arbetet förklaras. DÀrefter följer en allmÀn diskussion om smÄ placerares val och möjligheter i frÄga om sparande. UtvÀrdering av fonder beskrivs dÀrefter ingÄende och tre olika metoder att mÀta en fonds prestation diskuteras.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga sÀkerhetsansvarigas och supporterföreningarnas syn pÄ supporterproblematiken i dagens fotbollssverige och se om dÀr gÄr att finna nÄgra likheter eller skillnader.Hur ser de tillfrÄgade pÄ den egna klubbens problematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ problemen med casualsupportrar?Hur ser de tillfrÄgade pÄ medias inflytande pÄ supporterproblematik?Hur ser de tillfrÄgade pÄ förbundets arbete med supporterproblematik?Hur fungerar samarbete och utbyte mellan föreningarna?Metod:För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning sÄ valde vi ut dom fem största publiklagen inom svensk fotboll nÀmligen AllmÀnna Idrottsklubben (AIK), DjurgÄrdens Idrottsförening (DIF), Hammarby Idrottsförening (HIF), Idrottsföreningen Kamraterna Göteborg (IFK Göteborg) och Malmö Fotbollsförening (MFF). För att hjÀlpa oss att besvara frÄgorna intervjuade vi supporterordförande och sÀkerhetsansvarig i dessa klubbar.Resultat:LÀktarkulturen och supporterkulturen har vÀxt vÀldigt mycket dom senaste Ären och med den har supporterproblematiken ocksÄ ökat. Alla tillfrÄgade Àr kritiska till Svenska Fotbollförbundet och deras instÀllning till sÀkerheten pÄ och utanför de allsvenska arenorna. Det hörs Àven kritiska röster om hur media rapporterar och hur det kan bidra till rekryteringen av s.k.

Under Ă„r 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger pĂ„ Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan dĂ„ i ett dĂ„ligt skick. Tanken Ă€r nu att olika Ă„tgĂ€rder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhĂ„lla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats Ă€r att ta fram underlag som skall hjĂ€lpa fastighetsĂ€garen att besluta om vilka Ă„tgĂ€rder som skulle kunna vidtas och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r nödvĂ€ndiga och om lĂ€genheterna skall kvarstĂ„ som hyresrĂ€tter eller om de ska omvandlas till bostadsrĂ€tter. Med hjĂ€lp av en teknisk beskrivning pĂ„ huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jĂ€mföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hĂ€nsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna.Arbetet har bestĂ„tt i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden dĂ€r allt frĂ„n grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en Ă„tgĂ€rdsplan tas fram. DĂ€refter har uppvĂ€rmningsbehovet grundligt redovisats för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna uppskatta bĂ„de vad det gĂ€ller drift- och energikostnader och Ă€ven för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

Dust, our smallest common denominator                                                                                                                                                                 Charlotta Lindvall ABSTRACT  I find it fascinating to know that we are all made of the same material as the stars and that everything is connected to each other and in a constant movement and transformation, a recycle of material. We are all made of stardust. In fact all life is sprung out of dust.In my essay I investigate the dust and ask the question if there are any traces in the dust. I look at the history of the dust and how it has affected us and our world through the decades. What does this small and airy but oh so unappreciated dust tell us? Why do we want to get rid of it? Is it possible to find a sense of belonging in the big context by investigating the dust and its origin and could I transform such a low material as dust into something magic that makes people reflect on our origin and belonging and how everything is connected? In my work I use dust as a material and in the essay I compare my work with other artists who have worked with dust as a material.Dust is everywhere because its source is from everything.

Under Ă„r 2007 köptes fastigheten Ösby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger pĂ„ Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan dĂ„ i ett dĂ„ligt skick. Tanken Ă€r nu att olika Ă„tgĂ€rder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhĂ„lla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats Ă€r att ta fram underlag som skall hjĂ€lpa fastighetsĂ€garen att besluta om vilka Ă„tgĂ€rder som skulle kunna vidtas och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r nödvĂ€ndiga och om lĂ€genheterna skall kvarstĂ„ som hyresrĂ€tter eller om de ska omvandlas till bostadsrĂ€tter. Med hjĂ€lp av en teknisk beskrivning pĂ„ huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jĂ€mföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hĂ€nsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna.Arbetet har bestĂ„tt i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden dĂ€r allt frĂ„n grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en Ă„tgĂ€rdsplan tas fram. DĂ€refter har uppvĂ€rmningsbehovet grundligt redovisats för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna uppskatta bĂ„de vad det gĂ€ller drift- och energikostnader och Ă€ven för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.

Mitt i grÀnsen mellan stadsdelarna VÀstertorp och HÀgerstensÄsen i Stockholm ligger den avlÄnga Mellanbergsparken. I det norra kortÀndan hittar man HÀgerstensÄsens tunnelbanestation och i den söndra gÄr den mycket trafikerade motorleden E4an. Det Àr en platt park med fÄ trÀd sÄ den Àr starkt bullerstörd frÄn E4an. I den söndra Àndan finns ett utomhusbad som Àr vÀlbesökt varma sommardagar, men  motorvÀgens nÀrvaro gÄr inte att ignorera, sÄ badupplevelsen blir inte fullt sÄ avslappnande som den skulle kunna önskas.VÀstertorps parkbadhus Àr tÀnkt att ligga i det sydvÀstra hörnet och dÄ fungerar som skydd mot bullret. De högsta delarna i byggnaden hamnar nÀrmast motorvÀgen för sÄ stor bullerdÀmpning som möjligt, och för att minimera skuggningen av parken och utomhusbadet.Hela byggnaden Àr dessutom tÀckt med ett spaljésystem dÀr klÀttervÀxter kan slingra sig, och de tillsammans med den skog som planteras pÄ markplÀtten som lÀmnats mellan byggnaden och motorvÀgen, bidrar ytterligare till bullerdÀmpning, samt till luftrening frÄn alla avgaser.Entrén till parkbadhuset och dess tillhörande sporthallar Àr belÀgen i en gÄngtunnel som gÄr genom byggnaden frÄn den nuvarande gÄngtunneln under PersonnevÀgen.

Bakgrund och frÄgestÀllning: De flesta medlemslÀnder i EU har undantagit de minsta aktiebolagen, de sÄ kallade mikroföretagen, frÄn lagstadgad revisionsplikt. Revisionens utformning har under senare Är förÀndrats efter flertalet stora företagsskandaler vilket har lett till ökade revisionsarvoden för företagen. I mikroföretagen kan revisionens utformning ifrÄgasÀttas dÄ Àgare och företagsledning i de flesta fall Àr samma person, vilket gör att de ursprungliga argumenten för revisionsplikt faller dÄ det inte finns nÄgon informationsasymmetri mellan Àgare och företagsledning. SamhÀllet Àr genom myndighetsutövande en pÄtaglig intressent till mikroföretagen varför vi stÀller oss följande forskningsfrÄgor: ? Vilken nytta har intressenten samhÀllet av revisionen? ? Hur anvÀnder samhÀllet informationen som revisionen ger? Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vad revisionsplikten för mikroföretag ger för nytta till intressenten samhÀllet, avseende att hÄlla skattefelet pÄ en sÄ lÄg nivÄ som möjligt.

Syftet med studien Àr att skapa ökad kunskap om pÄ vilket sÀtt arbetsmetoden PRAXIS kan vara en del av arbetet med den tidiga lÀsinlÀrningen för elever som Àr i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det undersöker jag genom att göra ett undervisningsförsök i en klass under en period. Det Àr en blandklass dÀr halva gruppen Àr förskoleklass och den andra halvan Ärskurs ett. Elevernas kunskaper testas före och efter undervisningsförsöket. Resultatet frÄn testen visade att den intensiva trÀningen i undervisningsförsöket nÄdde en viss framgÄng för den fonologiska medvetenheten hos eleverna under den hÀr perioden.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv Àr att beskriva, analysera och förstÄ den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill Àven stÀlla denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som Àr centrala för denna studie att belysas.De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ studiens syfte och forskningsfrÄgor Àr observationer och intervjuer. FrÄgestÀllningarna lyder pÄ följande sÀtt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? PÄ vilket sÀtt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat pÄ att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmÀrksamhet och kontakt frÄn pedagogerna.

Detta arbete handlar om den tekniska utbildningen i Försvarsmakten, nÀrmare beskrivet hur en kursbeskrivning för systemmekaniker och tornmekaniker genomförs praktiskt och hur den skall genomföras teoretiskt. Uppsatsen kommer inte att behandla hela utbildningen. Den kommer bara behandladen minsta delen av utbildningen - den del som innefattar soldatutbildningen. Syftet med att skriva detta arbete Àr att komma fram till om den tekniska utbildningen genomförs pÄ ett kvalitativt sÀtt och kontrollera om en mekaniker kan agera i subarktisk miljö efter sin genomförda utbildning. Denna uppsats Àr uppbyggd pÄ följande sÀtt.

PÄbyggnader Àr ett sÀtt att öka möjligheterna för att skapa fler bostÀder eller lokaler nÀr markytorna inte rÀcker till. Efter att det tidigare förbudet pÄ att konstruktioner med trÀstomme inte fick byggas högre Àn tvÄ vÄningar försvann, Àr det nu möjligt att göra en pÄbyggnad i trÀ. TrÀ Àr ett lÀtt material som passar bra för en pÄbyggnad, pÄ grund av att den tidigare konstruktionen inte behöver förstÀrkas i lika stor grad ifall man skulle anvÀnt sig av en stÄl- eller betongstomme. En hög byggnad behöver stabiliseras mot horisontalkrafter. Ett sÀtt att göra detta Àr att utforma de bÀrande vÀggarna som skjuvvÀggar.