Sök:

Sökresultat:

2027 Uppsatser om Linjär beskrivning - Sida 66 av 136

TelefonrÄdgivning pÄ en barnakutmottagning : Sjuksköterskornas uppfattning av arbetet som telefonrÄdgivare

Patienter med smÀrta Àr det vanligaste problemet sjukvÄrdspersonalen möter inom akutsjukvÄrden.  Att bemöta patientens smÀrta Àr en grundlÀggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vÄrden. VÄrdaren behöver utföra en professionell bedömning av patientens smÀrta för att utifrÄn smÀrtanalysen göra sitt bÀsta för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förÀndrad hÀlsa och vÀlbefinnande. Syftet var att sammanstÀlla tidigare forskning om prehospital smÀrtbedömning och beslut om smÀrtomhÀndertagande. Metoden som anvÀndes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom tvÄ teman och Ätta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smÀrta och att vÀrdera patientens smÀrta inför beslut om smÀrtomhÀndertagande. UtifrÄn patientens beskrivning och smÀrtbedömningen som bestÄr av smÀrtskattning, fysiologiska och fysiska förÀndringar, vÀrderas patientens smÀrta i relation till vÄrdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten.

Friluftsliv i skolorna i en kommun i norra Sverige

Den hÀr studien Àr ett försök att tydliggöra hur ett antal lÀrare i Äk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hÀlsa samt vad som pÄverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog dÀrför reda pÄ vilka olika sÀtt det finns att tolka friluftsliv inom litteraturen och sÄg dÀr att vi har en lÄng tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebÀr har skiljt sig Ät historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges lÀroplaner för att skaffa mig en bild av vad det stÄr i dessa om delen friluftsliv i Àmnet idrott och hÀlsa. Kort kan man sÀga att friluftsliv till en början hade vÀldigt stor plats och var utförligt beskrivet bÄde vad gÀller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lÀrarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.

God redovisningssed i kontrollbalansrÀkningar ? Klassificering och vÀrdering av immateriella tillgÄngar

KontrollbalansrÀkningen Àr ett borgenÀrsskydd vars funktion Àr att sÀrskilja livsdugliga företag frÄn de som inte Àr det. FrÄgan om livsduglighet avgörs av företagets nettotillgÄngar. Vilka tillgÄngar som tas upp och hur tillgÄngarna vÀrderas fÄr dÀrmed en avgörande betydelse för ett aktiebolags fortsÀtta existensen. Lagen ger ingen nÀrmare beskrivning för hur redovisning av tillgÄngar ska ske, utan hÀnvisar till god redovisningssed. Vad som utgör god redovisningssed blir sÄledes viktigt för att avgöra nettotillgÄngarnas storlek och i förlÀngingen företags livsduglighet.

VÀgledarens VerktygslÄda : En beskrivning av vÀgledares kompetens och vad som möjliggör att anvÀnda den

Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession vilken samtliga, som gÄtt i skolan i Sverige, har en relation till. Vi har samtliga nÄgon gÄng under skoltiden mött en vÀgledare. Lika mÄnga möten verkar generera lika mÄnga historier och de Àr inte alltid av god karaktÀr. Det hÀnger förhoppningsvis ihop med att det idag inte finns nÄgot krav pÄ behörighet för att fÄ arbeta som studie- och yrkesvÀgledare. Det gör att mÄnga möten med vÀgledare har skett utan de kunskaper, förförstÄelse och professionalism som en utbildad vÀgledare med behörighet medför.

Vem blir jag? : Om hörselskadades möte med svensk dövkultur

Syftet med studien Àr att beskriva och försöka förstÄ hur en eventuell förÀndring av identitet/sjÀlvuppfattning hos personer med hörselskada, som har haft det talade sprÄket som förstasprÄk men i vuxen Älder kommer i kontakt med teckensprÄket och interagerar med dövkulturen. De karaktÀristiska kategorierna som anvÀnds för att skapa en spridning i nÀrmandet av en beskrivning och förstÄelse kring mötet med dövkulturen Àr, kön, Älder och cochlea implantat. Detta för att motsvara den spridning som rÄder inom den heterogena gruppen hörselskadade. FrÄgestÀllningarna som anvÀnds Àr: Har kön, Älder och cochlea implantat betydelse för en eventuell förÀndring kring hur personer med hörselskada samspelar före, under och efter mötet med dövkulturen? och Hur har dessa eventuella förÀndringar pÄverkat individens sÀtt att betrakta sig sjÀlv?Resultatet visar att informanterna beskriver hur deras identitet och sjÀlvuppfattning har förÀndrats i en positiv riktning under och efter mötet med dövkulturen. Innan mötet med dövkulturen har informanterna betraktat sig som hörande och mötet med dövkulturen har medfört en insikt av hörselskadans konsekvenser.

Psykoterapeuters upplevelser av vÀndpunkter i psykodynamiska terapier

PSYKOTERAPEUTERS UPPLEVELSER AV VÄNDPUNKTER IPSYKODYNAMISKA TERAPIER  SammanfattningDenna explorativa studies syfte var att undersöka legitimerade psyko­terapeuters upplevelser av vĂ€ndpunkter i psykodynamiska terapier. Data utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med Ă„tta psyko­terapeuter och bearbetades med tematisk analys. FrĂ„gestĂ€llningarna berörde utmĂ€rkan­de drag för processen fram till vĂ€ndpunkten, beskrivning av vĂ€nd­punkts­ögon­blicket, hur vĂ€ndpunkter benĂ€mns samt eventuella svĂ„rig­heter att definiera vĂ€ndpunkter. Resultaten visar att utmĂ€rkande för vĂ€ndpunktsögonblicket Ă€r att ett genuint möte uppstĂ„r, terapeuten agerar spontant, hĂ€rbĂ€rgerar, har ramar, ger akt pĂ„ motöverföringskĂ€nslor samt Ă€r tydlig i förhĂ„llande till patienten. VĂ€nd­punktsögonblicket beskrivs ofta som en kĂ€nsla och blir tydligt i Ă„ter­givandet exempelvis i handledning.

Nöjda kontorshyresgÀster under ombyggnadsprocessen : En beskrivning och analys av hur fastighetsbolag kan pÄverka de störningar som uppstÄr vid ombyggnad med kvarsittande hyresgÀst

En av de större utmaningarna med ombyggnadsprojekt Ă€r de fall nĂ€r det i byggnaden finns kvarboende eller andra brukare under tiden. En ombyggnad innehĂ„ller i regel bĂ„de bygg- och rivningsarbeten som ofta medför störningar för mĂ€nniskor som vistas i eller intill fastigheten. Samtliga störningar Ă€r pĂ„verkningsbara och kan vid god projektering och produktion minskas.MĂ„let med examensarbetet har varit att ge konkreta förslag pĂ„ hur ett fastighetsbolag kan arbeta för att öka hyresgĂ€stens kvalitetsupplevelse under en ombyggnad som sker i eller intill hyresgĂ€stens lokal. Detta har gjorts genom att identifiera vanliga störningar, genom att pĂ„visa hur hyresgĂ€sten har pĂ„verkats av dessa störningar och genom att undersöka hur tidigare uppkomna störningar har hanterats.I samrĂ„d med fastighetsbolaget Vasakronan har tre ombyggnadsprojekt valts. PĂ„ respektive ombyggnadsprojekt har kontorshyresgĂ€ster, intern projektledare och extern projektledare intervjuats.  Även observationer i form av platsbesök och litteraturstudier har genomförts.Studien har resulterat i förbĂ€ttringsförslag till fastighetsbolaget.

Anpassad modellering Ett ramverk för att skapa anvÀndbara modeller inom systemutveckling

Modeller anvÀnds ofta som ett hjÀlpmedel för att hantera komplexasystemutvecklingssituationer. Det rÄder dock delade meningar om hur man pÄ bÀsta sÀtt böranvÀnda modeller. I denna studie har vi tittat nÀrmare pÄ perspektiv dÀr modellerna stÄr icentrum för systemutvecklingen respektive anvÀnds som ett hjÀlpmedel för densamma. VÄravsikt har inte varit att jÀmföra dessa, utan snarare beskriva hur de kan kombineras ochanpassas till lokala förhÄllanden. För att undersöka detta har vi genomfört en fallstudie pÄ ettmindre mjukvaruutvecklande företag som har för avsikt att börja anvÀnda modeller pÄ ett meraktivt sÀtt i systemutvecklingsprocessen.

StrÄkröjning och skogsbrÀnsleuttag i unga granbestÄnd jÀmfört med konventionella metoder : TvÄ fÀltstudier vid Asa försökspark

Den hÀr uppsatsen grundar sig pÄ tvÄ fÀltstudier i nyutlagda demonstrationsförsök pÄ Asa försökspark som ska anvÀndas i utbildningssyfte. Studie 1 bestod av försöksytor i ett 13 Är gammalt bestÄnd som röjts till samma röjningsförband men med tre skilda metoder; motormanuell selektiv röjning, maskinell strÄkröjning och som en kombination av bÀgge metoderna. Syftet var att beskriva det nuvarande tillstÄndet, simulera fram prognoser för bestÄndsutvecklingen och berÀkna dess ekonomiska konsekvenser fram till och med första gallring och jÀmföra de olika metoderna med varandra. Studie 2 bestod av försöksytor i ett 23 Är gammalt eftersatt bestÄnd dÀr fyra olika ÄtgÀrder testades; ingen röjning innan gallring, underröjning i samband med gallring, sen röjning och skogsbrÀnsleuttag. Syftet var Àven hÀr att jÀmföra de olika metoderna med varandra genom beskrivning av det nuvarande tillstÄndet, göra prognoser för bestÄndsutvecklingen och berÀkna dess ekonomiska konsekvenser vid första gallring och i den hÀr studien Àven fram till och med den andra gallringen.

Skuldsanering : OmstÀndigheter vid skuldtillfÀllet och dess pÄverkan för beviljande av skuldsaneringen

Idag finns mÄnga möjligheter till att lÄna pengar, bÄde pÄ kortfristiga och lÀngre kredittider. Ibland blir skulderna övermÀktiga och kan inte lÀngre hanteras. DÄ finns en möjlighet till sanering av skulderna, vilket innebÀr att gÀldenÀren under vanligtvis en femÄrsperiod betalar av sÄ mycket som möjligt pÄ sin skuld och sen avskrivs resterande del av skulden. Uppsatsen har huvudsakligen tre delar och innefattar orsakerna till skuldernas tillkomst, översiktlig beskrivning av skuldsaneringslagen. Den tredje delen och tillika största delen behandlar huvudsyftet med arbetet vilket har varit att ta reda pÄ vilken roll omstÀndigheterna vid skuldernas tillkomst spelar för beviljande av skuldsanering.

ATT LEVA MED URININKONTINENS : En kvalitativ litteraturstudie om hur urininkontinens pÄverkar kvinnors sexuella liv

Bakgrund: Urininkontinens innebÀr att man lÀcker urin eller kissar pÄ sig. Det kan drabba alla oberoende av Älder eller kön men urininkontinens Àr mer vanligt bland kvinnor. Urininkontinens har Àven sina sexuella konsekvenser. Ett tillfredsstÀllande sexualliv har betydelse för mÀnniskors vÀlbefinnande och övriga hÀlsa. Sjuksköterska har en viktig roll i att hjÀlpa kvinnor att uppleva vÀlbefinnande trots besvÀren.

Redovisning av intellektuellt kapital i kunskapsintensiva företag

Syftet Àr att beskriva och analysera redovisning av det intellektuella kapitalet i kunskapsintensiva företag, för att se om det förekommer likheter/skillnader inom och mellan företag. VÄr beskrivning strÀcker sig över en period pÄ tio Är. Vi har anvÀnt oss av litteratur som beskriver och förklarar intellektuellt kapital och för detta Àmne viktiga begrepp som human-, struktur- och kundkapital. Detta kopplar vi till vÄr empiri som Àr hÀmtad frÄn sju kunskapsintensiva företag och bestÄr av deras Ärsredovisningar för Ären 2003, 1998 och 1993. I vÄr jÀmförelse av de sju företagen framkom att det inte skiljer sig sÄ mycket hur de redovisar sitt intellektuella kapital.

Erosionsskydd pÄ vattenkraftdammars uppströmsslÀnter

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa de otydligheter i förfrÄgningsunderlag och bygghandlingar som Skanska har stött pÄ i samband med kalkylering/utförande av dammrenoveringsprojekt i Norrland. De aktuella projekten Àr inom ramen för det dammsÀkerhetshöjande ÄtgÀrdsprogram som Vattenfall driver mellan 2002 och 2007. Otydligheterna har mest kretsat kring den bristande beskrivning av hur erosionsskydden pÄ kraftverkdammarnas uppströmsslÀnter ska utföras. Eftersom otydligheterna hitintills lösts pÄ plats har Skanska Àven velat öka sina kunskaper om hur erosionsskydd kan utföras. Bakgrunden till Vattenfalls dammsÀkerhetshöjande ÄtgÀrder grundar sig i flödeskommitténs riktlinjer för dimensionerande flöden och deras beslut att tillÀmpa RIDAS, vilket leder till att en del av deras anlÀggningar inte uppfyller de nya föreskrifterna.

Haren. Ett hot mot idrottens vÀrde?

Inom friidrottens löpgrenar kan man idag se vid de stora galorna att det finns en person som har till uppgift att springa före övriga deltagare och springa i en viss fart som har bestÀllts antingen av arrangörerna eller nÄgon löpare. Denna person kallas för "hare" vars huvuduppgift Àr att se till att ett visst tempo hÄlls under loppet. Men vad har detta fenomen för effekt pÄ idrottens vÀrde? Detta arbete ger en beskrivning av fenomenet "haren" bÄde ur historiskt perspektiv samt hur det ser ut i nutida lÀge. Genom diverse teorier om vad som skapar vÀrde inom idrott och hur idrott bör utföras för att uppfattas som mer "Àkta" har fenomenet sedan analyserats för att bestÀmma om fenomenet Àr nÄgot positivt eller negativt för idrottens vÀrde.

Stora beslut för smÄ företag : Investeringsprocessen i smÄföretag

Bakgrund: Investeringar inom tillverkningsbranschen har en stor betydelse för tillvÀxttakten i  samhÀllet. En stor andel av företagen Àr smÄföretag vilka representerar en femtedel av totala BNP och antalet arbetstagare i Sverige. Livsmedelsbranschen utgör Sveriges fjÀrde största industrigren och en förutsÀttning för att smÄföretagen ska expandera och stÀrka sin konkurrenskraft Àr genom att genomföra lönsamma investeringar. Det Àr dÀrför vÀsentligt att investeringsprocesserna Àr vÀl utarbetade och att faktorer vid investeringsbeslutet bedöms pÄ ett lÀmpligt sÀtt. Syfte: Att beskriva hur investeringsprocessen ser ut. Genom att jÀmföra smÄföretags faktiska investeringsprocess med de normativa teorierna inom Àmnet vill vi belysa de likheter och skillnader som finns.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->