Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollÀrare) tÀnker och arbetar för att stimulera och utveckla den sprÄkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar gÀller vilka arbetssÀtt och vilka förhÄllningssÀtt de utvalda pedagogerna anvÀnder och utgÄr ifrÄn.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har dÀrefter skett med hjÀlp av utskrivna samtalstexter och jÀmförelser med utvald litteratur inom omrÄdet sprÄklig medvetenhet.Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar sprÄklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön Àr efter yttre förutsÀttningar planerad för att vÀcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och sprÄklekar i olika form fÄr stort utrymme.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns sprÄkliga medvetenhet. Vilka verktyg anvÀnder sig pedagogerna av för att stimulera den sprÄkliga medvetenheten? Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilken roll pedagogen har för barns sprÄkutveckling. Har miljön nÄgon betydelse för sprÄkutvecklingen?Undersökningen baseras pÄ litteratur, samt intervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fyra olika förskolor.

Detta examensarbete handlar om elevers lÀrstilar i skolan. Syftet med studien har varit att undersöka elevers medvetenhet om sin egen lÀrstil. Vi valde att utföra en empirisk studie för att kunna identifiera och vidare beskriva elevers medvetenhet om hur de lÀr sig bÀst. Förutom att studera elevers medvetenhet har vi Àven Àmnat undersöka vilka intelligenser (enligt Howard Gardners termer ?multipla intelligenser?) som förekommer i skolan, om det Àr nÄgra intelligenser som pÄtrÀffas oftare Àn andra och huruvida det finns nÄgon skillnad mellan elevers lÀrstilar i Kalix- och SkellefteÄ kommun.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lÀrande och utveckling. I vÄrundersökning har vi utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lÀrandesker i samspel med andra mÀnniskor och att de miljöer vi ingÄr i pÄverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli sprÄkligt medveten.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att höra hur förskollÀrare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns sprÄkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollÀrare ifem olika förskolor med verksamhet för barn frÄn ett till sex Är valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett vÀl fungerande sprÄk för att kommunicera Àr mycket viktigt. Barn i förskolan kan lÀra sigmer genom att förskollÀraren ger barn utmaningar och vÀgledning att nÄ lÀngre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns sprÄkliga medvetenhet Àr höglÀsning, samtal och sprÄklekarviktiga inslag.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha anvÀndning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förÀndrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhÄllande till frÄgestÀllningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn pÄ teknik har förÀndrats efter slutfört arbete med övningarna..

Denna rapport Àr en del av en longitudinell studie av psykolingvistisk Älder och sprÄklig medvetenhet hos elever i Ärskurs 1 pÄ tvÄ olika skolor i Vallentuna kommun. I studien har material frÄn de tre senaste projektÄren bearbetats. Syftet med undersökningen var att undersöka huruvida fonologisk trÀning enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid i 6-Ärsklass Äterspeglar sig i ökad sprÄklig medvetenhet och högre psykolingvistisk Älder i Ärskurs 1. Vidare undersöktes om den fonologiska trÀningen kan ha pÄverkat barnens arbetsminne.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi med ett temaarbete kunde öka elevernas medvetenhet om och förstÄelse för mobbning. Undersökningen genomfördes under sex veckor i en sjÀtte- samt en sjundeklass pÄ tvÄ olika skolor i LuleÄ Kommun. Under dessa veckor genomfördes fyra lektionspass å 60 minuter med olika övningar. Efter varje övning följde diskussioner i grupp. I början och i slutet genomfördes Àven en muntlig intervju med fyra utlottade elever.

Examensarbetet Àr en interventionsstudie dÀr syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsÀttning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever pÄ gymnasiesÀrskolans individuella program, verksamhetstrÀning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fÀltanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten pÄ testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en nÄgot förbÀttrad fonologisk medvetenhet för en elev.

I det moderna samhÀllet utför mÄnga privatpersoner ekonomiska handlingar pÄ Internet. Vi handlar i större utstrÀckning via Internet vilket krÀver att vi skyddar oss mot olika datasÀkerhetshot för att vÄr personliga information inte hamnar i fel hÀnder. I studien gjordes en kartlÀggning pÄ privatpersoners medvetenhet av datasÀkerhetshot genom enkÀtundersökningar. Vidare undersökte vi vad tvÄ e-handelsföretag gör för att skydda privatpersonens personliga information. Resultaten visade att datasÀkerhetsmedvetenheten var hög hos mÄnga privatpersoner men det fanns ett samband mellan Älder och medvetenhet.

Bokstavskunskap, ordavkodningsförmÄga och fonologisk medvetenhet inklusive RAN (rapid automatized naming, benÀmningshastighet) har i tidigare studier visats vara prediktorer för den tidiga lÀsförmÄgan. Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga vilka kognitiva förmÄgor som kunde predicera utveckling av lÀsförstÄelse. Stort fokus lades pÄ fonologisk medvetenhet i föreliggande studie. Metoder att mÀta fonologisk medvetenhet utvÀrderas och diskuteras. Deltagarnas resultat frÄn första klass jÀmfördes med deras prestation i andra klass.

Denna studie handlar om barns tankar och medvetenhet kring lÀsinlÀrning. Den behandlar Àven skillnader angÄende lÀsinlÀrning utifrÄn ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse hos pedagoger om hur barn tÀnker om att lÀra sig lÀsa och vilken medvetenhet barn har med sig nÀr de lÀr sig lÀsa. I litteraturbakgrunden fokuseras lÀrande i allmÀnhet, förestÀllningar om lÀsning, lÀsinlÀrningstraditioner samt viss genusforskning. Studien Àr en kvalitativ undersökningen som Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer av tolv barn jÀmnt fördelade mellan könen.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers olika syn pÄ sprÄklig medvetenhet samt deras syn pÄ höglÀsningens roll i förhÄllande till sprÄklig medvetenhet och vilka olika arbetssÀtt som rÄder pÄ fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och fÄ en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. VÄr studie bygger pÄ kvalitativ forskning dÄ den utgÄr frÄn semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrÄgor för att fÄ mer utvecklande svar.Resultatet av vÄr studie visar att höglÀsning förekommer i hög grad frÀmst vid vilan och pÄ barnets initiativ. Samtliga respondenter Àr överens om att det Àr viktigt och betydelsefullt att lÀsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad lÀsning. Vi kan Àven konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med sprÄkutveckling dÄ de exempelvis tÀnker pÄ hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de anvÀnder..

Den 21 januari 2011 delades de sista tillgÀngliga blocken av IPv4-adresser ut. Detta gör att dess eftertrÀdare IPv6 Àr aktuellare Àn nÄgonsin, dÄ det snart inte finns nÄgra adresser kvar. IPv6 för med sig mer inbyggd sÀkerhet, men ocksÄ nya sÀkerhetsrisker. Detta arbete undersöker vilka sÀkerhetsrisker gÀllande tillgÀnglighet som finns vid en övergÄng frÄn IPv4 till IPv6 och vilken medvetenhet systemadministratörer har om dessa. Resultaten tyder pÄ att det finns en mÀngd olika sÀkerhetsrisker vid övergÄngen till IPv6.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om elever i Är 5 Àr toleranta och kunniga om opinionsfriheterna i Sverige och om de Àr medvetna om att det finns lÀnder som saknar dessa friheter. För att mÀta elevers tolerans, kunskap och medvetenhet anvÀnde vi enkÀt. Undersökningen visar att bakgrund spelar roll för elevernas tolerans, kunskap och medvetenhet om opinionsfriheterna. Eleverna Àr toleranta och kunniga om opinionsfriheterna men dock inte i de provocerande frÄgorna och dessutom Àr de omedvetna om huruvida opinionsfriheter finns i alla lÀnder. Beroende pÄ vilken opinionsfrihet det gÀller skiftar toleransen, kunnigheten och medvetenheten.