Sökresultat:
2476 Uppsatser om Lingvistisk medvetenhet och kulturavstånd - Sida 15 av 166
Vad gör ett varumärke som Red Bull unikt för konsumenten?
Denna uppsats ämnar utreda vad det är som gör att Red Bulls konsumenter uppfattar Red Bull som unikt i jämförelse med andra energidrycker. Red Bull är idag marknadsledande i Sverige inom energidryckesmarknaden. De har en marknadsandel på 31 procent samtidigt som de har ett pris-premium på sina produkter. För att utreda Red Bulls unicitet har uppsatsen utgått från en teoretisk modell beståendes av fyra påverkande faktorer som alla bidrar till uppfattad unicitet. Dessa faktorer är uppfattad kvalité av varumärket, medvetenhet om varumärket, associationer till varumärket och lojalitet till varumärket.
Patientundervisning för reumatiker: kursdeltagares erfarenheter fem år efter avslutad kurs
Reumatoid artrit (RA) är den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i Sverige. Artros är en icke inflammatorisk sjukdom. En del av behandlingen för reumatiker idag består av patientundervisning i grupp. Genom patientundervisning ökar patientens kunskaper och bättre förutsättning till egenvård ges. Syftet med studien var att beskriva kursdeltagares erfarenheter av patientundervisning för reumatiker fem år efter avslutad kurs.
Stavelsemetoden i en flerspråkig förskolekontext
Stavelsemetoden utgår, som namnet anger, från stavelser. Det är en metod som används inom förskolan, grundskolans tidigare år och specialundervisning. Genom att muntligt lära sig att dela upp ett ord i stavelser förväntas detta överföras till läsning och skrift. Motiveringen är att barnet har färre komponenter att hålla i korttidsminnet än vad fallet är med läsning baserad på fonem. Syftet med vår studie har varit att belysa pedagogers syn på stavelsemetoden i mötet med barn som har annat modersmål än svenska.
Visuell diskrimination av vokallängder : Känslighet för vokalduration och dess förhållande till visuell ordidentifikation
Svenska är ett kvantitetsspråk där vokalernas längd kan vara betydelsebärande och förmågan att visuellt kunna diskriminera mellan vokalers längder kan vara en relevant komponent i talsignalen. I denna studie undersöktes hur visuell diskriminationskänslighet för vokalduration förehåller sig till läppavläsning. Experimentbatteriet bestod av tre delar: visuell vokaldurationsdiskrimination (VDD), icke?lingvistisk durationsdiskrimination (ILDD) samt visuell ordidentifikation. VDD och ILDD baserades på en 2AFC?design där uppgiften var att bedöma vilket av två stimuli som presenterades under längst tid.
Hållbar utveckling - Natur och återvinning : En jämförelsestudie kring barns- och förskollärares tankar och medvetenhet
Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. .
Copingstrategier för att leva med leukemi
Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.
Fysisk aktivitet och depression hos äldre
Depression hos äldre är ett stort hälsoproblem som är vanligt förekommande såväl inom öppen som sluten hälso- och sjukvård. Fysisk aktivitet är nödvändigt för att bevara ett gott aktivt åldrande och genom förebyggande och främjande insatser kan hälsovinster uppnås. Syftet med litteraturstudien var att               belysa relationen mellan fysisk aktivitet och depression hos äldre. I litteraturstudien bearbetades 9 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Efter analys av artiklarnas resultat kom värdet av fysisk aktivitet och depression hos äldre fram genom två olika kategorier, dels generella faktorer av betydelse för fysisk aktivitet hos äldre med depression och dels specifika faktorer av betydelse för bibehållande av fysisk aktivitet hos äldre med depression.
Alkohollagen - en tolkningsfråga?
Syftet med undersökningen är att belysa och bidra med kunskap om lärares upplevelser av och förhållningssätt kring genus i skolundervisningen. Undersökningen söker svar kring lärarnas medvetenhet i hur de agerar gentemot pojkar och flickor när de undervisar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen genomfördes med fem halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att jämställdhet är något som är viktigt för lärarna.
Synen på begreppet språk i förskolans läroplan : En jämförelse av den svenska och den finländska läroplanen för förskolan
Syftet med studien är att, genom de didaktiska frågorna vad? och varför?, studera synen på begreppet språk i läroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jämförelse av dessa två styrdokument, Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes 2005), visar på likheter och skillnader i idéer om språk. Metoden för analysen är kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig.
Träningsmotivation - en upplevelse
Syftet med detta examensarbete var att öka förståelsen för den individuella upplevelsen av olika träningsmotiv. Tio kvinnor i åldrarna 21-54 år intervjuades. De frågeställningar som utgicks ifrån var vilka mål dessa individer hade med sin träning samt vilka upplevelser som var relaterade till valda mål och träningsbeteenden. Intervjusvaren tolkades med hjälp av teorin om självbestämmande. Resultatet visar att till synes likartade mål kan ha olika innebörd för olika individer.
Sanningen utgår från Europa? - En analys av två läroböcker i historia med utgångspunkt i eurocentrismen
Burman Anders. Sanningen utgår från Europa? ? En analys av två läroböcker i historia med utgångspunkt i eurocentrismen (Engelsk titel) Individ och Samhälle, Historievetenskap och lärande, Lärarexamen 270 hp, Malmö Lärarutbildning, Malmö Högskola 2008
Syftet med denna undersökning är att undersöka eventuell eurocentrism i det språk som används i gymnasieläroböcker i historia samt att koppla detta till relevanta styrdokument för historieundervisning i gymnasieskolan. Rent konkret syftar studien till att synliggöra mönster i lärobokstextens ordval och skrivning som kan kopplas till eurocentrismen.
Denna undersökning utgår från kritisk lingvistisk textanalys av två olika läroböcker i historia A för gymnasiet. Resultatet för varje bok redovisas separat.
Läsandet i förskolan
Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger och barn använder sig av barnlitteraturen i förskolan, hur föräldrar och pedagoger värderar barnboken samt om dessa värderingar återspeglas i den dagliga verksamheten. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan barnbokens ställning och användandet av den såg ut. Studien genomfördes i en förskola med hjälp av tre olika metoder. Observationer av barnbokens användande genomfördes på förskolan under fyra veckor, pedagogerna deltog i en fokusgruppintervju och enkäter delades ut till barnens föräldrar. Metoderna medförde att studien var huvudsakligen kvalitativ med kvantitativa inslag.
Elevers medvetenhet om läsutveckling utanför skolan - jämförelse mellan elever i förskoleklassen samt skolår tre
Syftet med undersökningen har varit att undersöka om eleverna i förskoleklassen och skolår tre har en medvetenhet kring samhället som kunskapskälla för läsutvecklingen. Detta då skolan och samhället är delar av en helhet, den gemensamma verkligheten. Genom intervju som metod har undersökningen genomförts med totalt sexton elever. Utifrån intervjuerna har det framkommit att eleverna i dessa skolår har en kännedom om samhället som kunskapskälla. Denna förståelse är dock mer utvecklad hos eleverna i skolår tre.
Distriktssköterskors möten med döende patienter som vårdas i hemmet
Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.
Läsutveckling i år 1 : Lärare beskriver hur de arbetar med läsutveckling
Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att spegla hur lärare beskriver arbetet med läsutveckling i år 1. Jag har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjort samtalsintervjuer med sex lärare. Det jag funnit är att lärarna vid skolstart följer upp förskolans arbete med språklig medvetenhet. Elevernas förmåga att kunna urskilja ljud i ord och att kunna sätta ihop ljud till ord testas. Lärarna kontrollerar också vilka bokstäver eleverna känner till och om de kan läsa.