Anknytning handlar om betydelsen av tidig kontakt med nÀrmast anhörig. Barndomsupplevelser skapar mönster inom individen, bild av sjÀlv och bild av andra, vilket uttrycks via anknytningsstilarna sÀker, rÀdd, upptagen och avfÀrdande. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ en högskola i Mellansverige, 75 studenter deltog. Syftet med studien var att se samband mellan val av anknytningsstil och medvetenhet om stiltillhörighet samt vilken betydelse stiltillhörighet har för individens relationer. Studien bekrÀftade den tidigare forskningen, majoriteten av populationen svenska studenter tillhör den sÀkra stilen.

Syftet med mitt arbete var att utveckla andrasprÄkselevers förmÄga att förstÄ det underförstÄdda i skönlitterÀra texter. Mina frÄgestÀllningar var hur andrasprÄkselever fyller tomrummen i litterÀra texter och pÄ vilket sÀtt riktad loggskrivning med fokus pÄ litterÀra tomrum kan bidra till att fördjupa andrasprÄkselevers sprÄkliga medvetenhet. Min studie var en form av aktionsforskning dÀr jag granskade min egen undervisning för att nÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar. Resultatet frÄn undersökningen gÀllande elevernas förmÄga att förstÄ det underförstÄdda visade att den gÄr att utveckla i skiftande grad beroende pÄ elevernas olika förutsÀttningar. Jag kunde konstatera att eleverna fyller de litterÀra tomrummen pÄ olika sÀtt: en del klarade inte alls av att fylla dem medan nÄgra kunde lÀsa det underförstÄdda pÄ egen hand medan ytterligare andra behövde hjÀlp för att klara av det.

Syftet med min undersökning Àr att bidra till kunskap om hur elevernas skriftsprÄkliga utveckling kan frÀmjas under Äret i förskoleklass. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie av tvÄ förskollÀrare i en förskoleklass i en smÄstad i Mellansverige. Urvalet baseras pÄ att de bÄda pedagogerna sedan nÄgra Är aktivt valt metoder och arbetssÀtt för att frÀmja den lÀs- och skriftsprÄkliga utvecklingen hos sina elever. Mottagande lÀrare i Är 1 har uppmÀrksammat att förskoleklassens elever visar goda lÀs- och skrivfÀrdigheter.I min undersökning berÀttar förskollÀrarna att de arbetar mycket medvetet med olika övningar som syftar till att öka elevernas sprÄkliga och fonologiska medvetenhet. De beskriver att allt bokstavsarbete sker genom lek.

Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken instÀllning elever, i Ärskurs ett pÄ gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lÀr sig matematik pÄ bÀsta sÀtt samt hur elever ser pÄ sitt lÀrande och vad de gör för att pÄverka sitt lÀrande. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever pÄ ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkÀter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra Àr att instÀllningen till matematik som Àmne Àr negativ och studiens resultat pekar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan elever pÄ yrkesförberedande och studieförberedande program..

Syftet med studien Àr att, genom de didaktiska frÄgorna vad? och varför?, studera synen pÄ begreppet sprÄk i lÀroplanen för förskolan i Sverige och Finland. En jÀmförelse av dessa tvÄ styrdokument, LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010) (Skolverket 2010) och Grunderna för planen för smÄbarnsfostran (Stakes 2005), visar pÄ likheter och skillnader i idéer om sprÄk. Metoden för analysen Àr kvalitativ, och lingvistisk textanalys kombineras med idéanalys. Resultaten visade att likheterna i de studerade styrdokumenten rörde sig om flera gemensamma teman men ordvalen och betoningarna skiljde sig.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka hur elever i en femteklass uppfattar och upplever fyra olika lektioner, som vi utformat utifrÄn fyra av Howard Gardners intelligenser, sÄsom verbal/ lingvistisk, logisk/ matematisk, visuell/spatial och kroppslig/kinestetisk. I vÄrt arbete presenterar vi den teoretiska bakgrund och forskning som Àr relevant för vÄr undersökning. VÄr materialinsamling har skett genom skriftligt besvarade frÄgor, lektionsobservationer, elevarbeten och elevintervjuer. I arbetets resultatdel har vi sammanstÀllt och analyserat elevernas svar och arbeten, vi har utifrÄn dessa tolkat hur de har uppfattat respektive upplevt lektionerna. I diskussionen resonerar vi vidare kring vÄra resultat och analyser. Eleverna som deltagit i vÄr studie var överlag positiva till alla de olika lektionsmomenten oavsett hur de var utformade. Det de lade störst vikt vid var huruvida lektionerna var varierande eller inte.

Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn skrivtest och enkÀter undersöka elevernas skrivförmÄga, nÀmligen hur arabisktalande elever klarar att anvÀnda standardarabiska vid skrivning med hÀnsyn till fonologisk medvetenhet och vokalisering.De viktigaste resultaten av vÄrt arbete Àr att vi fann stora brister hos eleverna gÀllande skrivning pÄ standardarabiska (MSA). Fonologiska stavningsfel var mer vanliga Àn andra stavningsfel bland eleverna. Resultaten har ocksÄ visat att majoriteten av de testade eleverna inte kan differentiera nÀr de skriver enkla satsdelar, sÄsom subjekt och direkt objekt. De i undersökningen deltagande modersmÄlslÀrarna hÄller med om betydelsen av anvÀndandet av MSA som bas i modersmÄlsundervisningen för utveckling av skriftsprÄket hos eleverna. Genom testen och enkÀterna fick vi fram intressanta resultat om skrivundervisningen i modersmÄlundervisningen i arabiska och vi fick fler tankar om hur man kan utveckla undervisningen..

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försÀmrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för Àmnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och sprÄk i förskolan. I vÄr studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivÄ pÄverkas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Vi har vidare tagit reda pÄ hur essentiella elevers baskunskaper i matematik Àr, nÀr de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5Ärs Äldern i tvÄ förskolor med tvÄ olika lokala pedagogiska planeringar i tvÄ kommuner.

Detta Àr en studie genomförd med syfte att ta reda pÄ hur personal i förskolan tÀnker kring, samt anvÀnder tecken som stöd som ett verktyg för att frÀmja barns kommunikation och sprÄkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien Àr kvalitativ och metoden som anvÀnts för att samla in material Àr intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att anvÀnda tecken som stöd för att frÀmja barns kommunikation och sprÄkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet Àr arbetet begrÀnsat dÄ personalen kÀnner att de inte har tillrÀckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd Àr ett vÀrdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och sprÄkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmÄga och de kompetenser som ingÄr samt hur synen pÄ den kommunikativ förmÄgan har förÀndrats i kursplaner. Hur sprÄkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingÄ för att utveckla den kommunikativa förmÄgan beskrivs. Vikten av bÄde utbildning och trÀning för lÀraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur ett antal engelsklÀrare i grundskolans Är 4-6 resonerar om kommunikativ förmÄga samt hur de anser att sprÄkundervisningen kan lÀggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som anvÀnts Àr den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lÀrare pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysaförskollÀrarnas uppfattningar kring understödjandet av lÀsförstÄelse i förskolan. Studien Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr i denna studie att tolka förskollÀrares uppfattningar kring lÀsförstÄelse i förskolan. Metoden som har anvÀnts för datainsamling Àr halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollÀrare verksamma i förskolan.

Svenska som andrasprÄk SSA133Vt 2011Handledare: Maud Gistedt och Ingegerd Enström.

International studies show that literacy skills have deteriorated among Swedish students. Empirical evidence states that before being able to learn to read it is important to have phonological awareness. From this perspective, an intervention study was launched to examine whether pupilsÂŽ phonological awareness could be enhanced through the work of a special model during a limited time. The aim of the study is to investigate whether six pupils in preschool develop phonological awareness based on Bornholmsmodellen during a limited period of time. The control group was made up of the remaining pupils in the preschool class.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger pÄ aktionsforskning. MÄlet med vÄrt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning pÄ samtal, lyssnande och social interaktion. VÄr aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har anvÀnt oss av loggbok, observationer, frÄgeformulÀr och utvÀrderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fÄtt arbeta i grupp och samtalat i cirkel.