I denna uppsats har en studie genomförts med målet att ur ett företagsekonomiskt perspektiv beskriva och sedan analysera hur mindre optikerföretag styrs mot value added selling filosofin. Studien har genomförts med en abduktiv ansats och med en kvalitativ metod. Empiriskt material har samlats in via semi-strukturerade intervjuer med Hagelin & Co, Björkegrens Optik AB, Optiker Tottie och Specsavers.Vi författare har kommit fram till att value added selling filosofin finns mer eller mindre implementerat de flesta mindre företag i någon form av norm eller företagskultur. Det är också företagskulturen vi författare identifierar som det viktigaste styrmedlet för value-added selling.  I optikerbranschen som vi studerat är detta speciellt intressant av den anledningen att respondenterna visat flera tecken på hur value added selling filosofin fungerar, vilket vi författare anser gör studien relevant för mindre företag i allmänhet som verkar på en konkurrensintensiv marknad..

Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där vi har jämfört två olika forskningsintensiva branscher utifrån en checklista. Utifrån teori och empirisk data har vi analyserat branscherna. Syftet är att undersöka i en jämförande studie, vilka avvägningar som forskningsintensiva företag gör innan de lämnar ut frivillig information avseende FoU och till vilken nytta dessa avvägningar görs.Våra slutsatser är att finns både tydliga branschlikheter som branschskillnader. I båda branscherna lämnar företag mycket information om färdig forskning och produktportfölj. Syftet med att lämna frivillig information är att kunna fortsätta konkurrera på en marknad som präglas av hyperkonkurrens, där företag är i ständigt behov av nytt kapital för att finansiera fortsatt FoU..

Våra entreprenörskapsstudier, samt intresset från Handelshögskolan vid Umeå Universitet om forskning kring tidig marknadsavkänning för entreprenörer, har legat till grund för studiens inriktning. Företagsstarterna ökar i Sverige och intresset bland ungdomar att starta eget blir allt större. Det finns dock hinder vid företagsstarter, speciellt när det handlar om företag med nya innovativa produkter, och en stor del av de nystartade företagen går under inom ett par år. Detta har lett oss till studiens problem: hur ska ett litet företag göra för att i ett tidigt skede av produktutvecklingsprocessen ta reda på om det finns en marknad för en ny och innovativ produkt?Idag är marknadsundersökningar en allmänt vedertagen metod för att avläsa marknaden vid en produktutvecklingsprocess.

Syftet med denna marknadsundersökning var att undersöka vilka egenskaper de norska bygghandlarna värdesätter hos en leverantör av trävaror, samt att utvärdera SCA Timbers konkurrenssituation på denna marknad. Marknadsundersökningen innefattade först litteraturstudier i ämnet marknadsföring. Utifrån litteraturstudierna konstruerades två frågeformulär därefter genomfördes undersökningen ute bland bygghandlarna genom kundbesök. Resultatet visar att de norska bygghandlarna främst värdesätter pålitlighet, flexibilitet och prestanda hos en leverantör av trävaror. Konkurrensanalysen visar att SCA är bättre än konkurrenterna på att leverera produkter med bra kvalitet till konkurrenskraftiga priser.

Syftet med uppsatsen är att analysera mångfaldskonsulters syn på mångfald och mångfaldsarbete utifrån nyinstitutionell teori och sociologen Lauren B. Edelmans begrepp om lagens ledarskapifiering. Uppsatsens analysdel är baserad på intervjuer med 14 mångfaldskonsulter. Analysen visar att mångfaldskonsulter använder ett "brett" begrepp om mångfald, som inkluderar både diskrimineringslagens kategorier och därtill ickerättsliga dimensioner som kompetens, färdigheter, arbetssätt och klädstil. Det breda mångfaldsbegreppet tillsammans med en betoning på organisationsnytta snarare än rättvisemotiv tolkas i denna uppsats som en ledarskapifiering av lagen ? en tolkningsprocess varigenom diskrimineringslagen och dess rättviseprinciper retoriskt omgestaltas för att bättre överensstämma med arbetsgivarintressen.

Sammanfattning Utvecklingen och utbredningen av Leveraged buyouts förvärv har ökat i Sverige de senaste 5-15 åren, detta kan vara ett resultat av ett mer flöde på kapital och intresse av att investera. Dessutom har förmodligen den allt mer mogna private equity marknad tillsammans med det ökande behovet av effektivisering av bolagen bidragit till att allt fler förvärv sker med belånat kapital. Vi har i denna kvalitativa uppsats intervjuat tre private equity företag med syfte att försöka klargöra vilka investeringskriterier som ligger till grund för en leveraged buyout-transaktion, samt vilka branscher som lockar dessa private equity företagen. I slutsatsen har det framkommit att PE-företagen gör investeringar i mogna företag utan några preferenser på specifika branscher. Vidare har vi funnit att de två viktigaste faktorer som PE-företagen tar i beaktning vid investeringar är stabila kassaflöden och kompetent företagsledning i målbolagen..

Uppsatsen undersöker empiriskt om avregleringen av naturgasmarknaden inom EU har haft någon effekt på spotpriset för naturgas. Vidare avser studien att undersöka om avregleringen har haft önskad effekt, nämligen att skapa en mer konkurrenskraftig marknad och en mer transparent prissättning. Studien använder sig av regressionstekniken Two-Stage Least Squares för att kunna undersöka avregleringens effekt. Till grund för studien står teoretiska antaganden om en avreglerings effekt och hur en sådan ska påverka pris och konkurrens på den avreglerade marknaden. Vidare har marknadsformer som fullständig konkurrens och monopol används som teoretisk referensram för att kunna dra slutsatser om avregleringens effekt på naturgasmarknaden inom Europa.

Denna studie handlar om storbankernas interna värdeskapande processer med de anställda för att kunna skapa lojala kunder. Fokus ligger på just den interna marknadsföringen då denna måste vara effektiv för att den externa marknadsföringen ska bli framgångsrik. Ambitionen med undersökningen är att analysera vilka marknadsföringsstrategier de traditionella storbankerna bör använda sig av för att skapa lojala kunder. Detta krävs då den svenska bankmarknaden idag karaktäriseras av en mättad marknad. Konkurrensen är hård på grund av att både mindre svenska nischbanker och nya utländska aktörer försöker ta storbankernas marknadsandelar.För att storbankerna ska kunna skapa lojala kunder måste de få dem hög involverade.

SAMMANFATTNING SYFTE Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur uppbyggandet av ett starkt varumärke går till. Vi kommer att identifiera vilka fördelar ett starkt varumärke för med sig och se hur Sony Ericsson kan dra nytta av detta. METOD Vi har utöver den sekundäradata vi samlat in använts oss av en kvalitativ metod för att genomföra vår studie. Slutsatserna är dragna av den analys som gjorts vid en teoretisk prövning av empirin. SLUTSATS Vi har kommit fram till att Sony Ericsson har stor chans att kunna bli ett starkt varumärke om de lyckas positionera sig som ett företag som erbjuder mulitmediala produkter med unik design och avancerade funktioner.

Många organisationer arbetar idag på en internationell marknad och måste på så sätt också anpassa sig till det nya samhällsklimatet. Att se och arbeta över gränser, arbeta utifrån att kompetens och nya affärsmöjligheter inte har någon etnisk tillhörighet. Alla är vi lika oavsett ursprung. Det handlar om kunskap, att få individen att lära och i längden skapa en gemensam syn.Syftet med denna studie är att analysera en organisations planerade och påbörjade mångfaldsarbete samt att diskutera möjliga ytterligare åtgärder.Studien är av kvalitativ karaktär med kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som datainsamlings metod.Resultatet av studien visade att organisationens företagskultur och värderingar var väl implementerade men att kommunikationen behöver bli tydligare om den lyckade förändring som organisationen vill ska kunna förverkligas..

Syfte: Vi människor möts dagligen av hundratals olika logotyper och skapar oss en uppfattning kring dessa. Tidigare forskning har visat att konsumenters förväntningar på företaget ökar efter hur stora affärer det handlar om. Tidigare forskningen har inriktat sig på hur konsumenter uppfattar logotyper i flertalet olika studier, utifrån t.ex. estetisk utformning, identifiering och om konsumenten känner lojalitet till företaget.? Syftet med denna uppsats är att analysera hur konsumenters uppfattning om företaget påverkas av en logotyp, på en marknad där dessa exponeras flitigt och en affär har stora ekonomiska konsekvenser. Metod: Studien har genomförts med experimentella studier, med en kontrollgrupp och två experimentgrupper.

Uppsatsen tar upp det nya EU-direktivet MiFID. MiFID syftar till att harmonisera alla EU-länders värdepappersmarknader. Lagarna ska vara lika i alla länder för att underlätta handeln med värdepapper. Vi skriver uppsatsen utefter kvalitativ metod. Vi har intervjuat en hel del intressant folk som är insatta och medverkande i införandet av direktivet.

Bakgrund: Verkligt värde-värdering är obligatorisk för en rad finansiella tillgångar för de företag som tillämpar IFRS. Att fastställa verkliga värden kan vara problematiskt för onoterade aktier eftersom det saknas en aktiv marknad. För att värdera onoterade aktier finns det ett flertal modeller att tillämpa enligt IAS 39 som kräver en rad bedömningar av företagen. Problemet vid tillämpning av värderingsmodeller är ofta att säkerställa tillräcklig tillförlitlighet, speciellt vid användning av verkliga värden.Problemformulering: Huvudfrågan vi ställer oss är hur företag som redovisar enligt IFRS bedömer tillförlitlighet vid värderingen av onoterade aktier? Vi har även formulerat följande två delfrågor för att kunna besvara huvudfrågan: Vilka motiv anger dessa företag till valet av värderingsmetod för onoterade aktier? Finns det incitament bland dessa företag att inte tillämpa verkliga värden för onoterade aktier?Syfte: Vårt syfte är att undersöka vilka bedömningar berörda företag som redovisar enligt IFRS gör avseende tillförlitlighet vid värdering av onoterade aktier.

Background: The situation for Swedish agricultural production today is characterized by an increased competition, particularly after the country joined the European Union. Swedish agricultural production laws guarantee safe, high quality foodstuffs. However, due to these strict laws, Swedish farmers face higher production costs than their competitors. Meanwhile, cheaper imported goods compete freely on the Swedish market. Swedish agricultural production must find new ways to survive in the increasing competition.

Overall aim of this master?s thesis is to describe and identify perceived barriers in Swedish businesses within solar energy field and analyze, based on four theoretical viewpoints, how these barriers can be handled. In other words how can the barriers be overcome or eliminated to better succeed in the commercialization process? The method applied is qualitative in which data has been collected through phone interviews originated from seven Cleantech businesses which operate within solar energy. Furthermore this thesis has a descriptive- and an explorative purpose.