Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

Som i många andra dialekter och språkvarieteter har det vokabulär som är specifikt skånskt förändrats under årens lopp och det befaras att dialekten kommer att förändras för att bli mer lik rikssvenska. I föreliggande uppsats studeras betydelseutveckling hos adjektiv i den skånska dialekten.Omkring femtio ord har undersökts med avsikt att beskriva förändring av betydelse i förhållande till bland annat ålder. Valet av adjektiv gjordes med hänsyn till det faktum att betydelse hos denna ordgrupp i vissa avseenden kan anpassas och följa med tiden på ett annat sätt än ord ur andra ordklasser. Undersökningen visar att förändring i relation till betydelse har ägt rum under den tidsperiod som behandlas. Tidsomfånget är hundrafemtio år, med avstamp i 1800-talets mitt och med ändpunkt bland dagens skånska talare..

Syftet med mitt arbete var att undersöka vad några invandrarföräldrar hade för inställning till modersmålsundervisningen. Jag valde en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Mitt arbete baserades på intervjuer som jag gjorde med åtta invandrarföräldrar. I resultatet framkom att nästan alla invandrarföräldrarna från undersökningen hade en mycket positiv inställning till modersmålsundervisningen. Många ansåg att de barn, som lärde sig sitt modersmål, kommunicerade bättre med andra som talade samma språk.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka för- respektive nackdelar en tidig engelskundervisning för med sig. Vi utgick från undersökningar som gjorts inom detta område. Vi ville också undersöka vad lärarna tyckte om tidig engelskundervisning. Den största undersökning som gjorts om tidig start med engelska är EPÅL- projektet (Engelska PÅ Lågstadiet). Denna undersökning genomfördes under 1970- talet och dess syfte var att visa fördelarna med en start av engelskundervisning redan i år 1.

I detta arbete har jag studerat rörelsens betydelse för inlärning, vilket har visat sig vara av stor vikt. Jag har dessutom studerat språk och inlärning och ur detta material framkommer att det finns mycket som spelar in vid språkinlärning, såsom motivation, ålder och härkomst. Dessa två huvudämnen, rörelse och språk, ligger till grund för min avslutande del i examensarbetet, där dessa bildar en kombination för andraspråksinlärning. Jag har funnit en metod för andraspråksinlärning som utgår från rörelseövningar. Denna metod heter TPR (Total Physical Response) och har arbetats fram av den amerikanska professorn James J Asher.

Under inriktningen Grundläggande färdigheter på lärarprogrammet väcktes ett intresse hos mig angående språklig medvetenhet och dess betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet har det behandlats närmare med hjälp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstående forskare inom språklig medvetenhet anser om vad just språklig medvetenhet är, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever språklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. Svårigheter, oklarheter och fördelar med begreppet språklig medvetenhet redovisas.I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benämningar av begreppet språklig medvetenhet. Att begreppet är innehållsrikt och svårdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen.

Huvudsyftet med detta arbete är att är att undersöka skillnaderna mellan undervisningen i moderna språk idag och tidigare traditionell språkundervisning. En del av syftet är också att undersöka vilka metoder/arbetssätt som används vid språkinlärning. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lärare i tyska. Resultatet visar att det som skiljer läroplanen i moderna språk ifrån tidigare läroplaner är betoningen av kommunikation, internationell informationsteknik samt kultur. Vi språklärare ska lära eleverna att kommunicera ännu bättre så att de kan göra sig förstådda internationellt.

The aim of this masters thesis is to examine the synthesis and the structure of the main class for Linguistics F in the Swedish classification system SAB. We want to find out whether F has developed towards a more faceted structure or not. Our theoretical perspective is based on fundamental principles for modern classification. To carry out our investigation the first, the fourth and the seventh edition of SAB is analysed and compared. The results of our study show that the main class F has become more faceted and therefore the possibilities to use synthesis have increased.

SammanfattningHur bra är vår perception av känslor i tal och vad är det som gör att vi uppfattar skillnader mellan dem? Finns det könsrelaterade och kulturella skillnader i uppfattningen? En undersökning har genomförts för att komma närmare svaren på dessa frågor. 16 personer med svenska och 16 med isländska som modersmål deltog i ett perceptionstest där de fick lyssna på 120 svenska yttranden uttalade av svenskar. Yttrandena var semantiskt neutrala men samtidigt påverkade av positiva, neutrala eller negativa bilder. Lyssnarna fick bedöma hur pass negativa, neutrala eller positiva de tyckte yttrandena var på en sju-punktskala.

Syftet med uppsatsen är att granska framställningen av satslära i fem läroböcker som i dag används i grundskolans senare årskurser. Två av dessa är renodlade grammatikböcker medan tre är icke renodlade grammatikböcker.Min metod är undersökande/klassificerande, och jag jämför mitt resultat med två tidigare studier av grammatikavsnittet i läroböcker.Resultat visar att de renodlade grammatikböckerna skiljer sig från de icke renodlade genom att upprepade gånger ha en ansats i beskrivningssättet som samspelar med "normen", dvs. den språkvetenskapliga beskrivning av det svenska språket som representeras av t.ex. Svenska Akademiens grammatik (1999). De framställningar av satslära som står närmast normen är också vid en del tillfällen inkorrekta och vid flera tillfällen motsägelsefulla.

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur språkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och målinriktat arbete med smågrupper kan utföras i år 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrånperspektiv eftersom jag själv är en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat två lärare om varför de anser att arbetssättet gynnar elevers språkutveckling och även dokumenterat svar från en frågeställning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget påverkar deras språkutveckling. Jag har också studerat vad som står i litteraturen kring min frågeställning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, språkutveckling genom integrerad undervisning, språkutveckling genom samarbete i smågrupper och modersmålslärarnas delaktighet.

The aim of this thesis is to investigate, and thereby highlight, the new role of special needs teachers in conducting educational development in the fields of Linguistics and literacy. The thesis defines how educational development, as described by special needs teachers, can be conducted and what conditions they perceive for such development. Factors which, according to special needs teachers, promote or hinder the development are discussed.The study uses a qualitative method involving knowledge-creating dialogues, analyzed hermeneutically, with two special needs teachers. Results are then discussed in light of relevant research and sociocultural theory. The study indicates that special needs teachers? main tool, to support teachers, is diverse use of dialogue.

In Montessori pre-schools early reading and writing is an important feature. By tracing sandpaper letters with their fingers and voicing the sound simultaneously the children connect phonemes to graphemes and normally learn to write between the ages of four and five. 24 sixyear old children who attended Montessori pre-school and 26 six-year old children who had not attended Montessori school were assessed with a test assessing their linguistic awareness.The result showed that the Montessori children were more linguistically aware than the children who hadn?t received any literacy training. The scores of the Montessori children were highest on phonological awareness.

This study deals with some contested issues regarding prehistoric cultural development in Amazonia and the colonial impact on the native inhabitants of the area. It focuses on the relation between groups belonging the language families of Tupí and Gê, on one hand, and the different ecological zones that they inhabit, on the other. GIS mapping is used to visualise the distribution and movements of these groups in relation to ecology and the impact of European colonization. GIS is shown to be a useful methodology for analysing historical data derived from written sources and maps. The results of these analyses are discussed in the light of different theoretical perspectives.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka engelskans påverkan på det svenska språket som den kommer till uttryck i svenska grundskolelevers inställning till och attityder till användning av engelska i svenskan.Här vill jag ta reda på hur eleverna kommer i kontakt med engelskan, hur ofta de använder engelska ord i sitt vardagliga språk och varför de använder engelska ord. Andra frågor som jag vill få besvarade är vilka engelska ord som används, om man föredrar engelsk stavning på engelska lånord eller svensk stavning. Slutligen vill jag också få besvarat om man föredrar engelska ord eller svenska motsvarigheter, om man förstår svenska meningar med lånord i, om man godtar svenska meningar med engelska lånord i och om man använder svenska meningar med engelska lånord i. Arbetet bygger på en enkätundersökning som gjorts på två grundskolor, en friskola och en kommunal skola. I undersökningen deltar 40 elever i år 9.