Föreliggande studie är ett försök att få fram relevant information kring realisering av kvantitet i två svenska dialekter. Föremål för undersökningen är eliciterade enstaviga minimala ord från två talare av gotländska samt två talare av skånska. Materialet, som spelats in av dialektprojektet SweDia 2000, ger möjlighet att i flera dialekter studera kvantitetsfenomenet med hjälp av samordnade, jämförbara ordlistor..

Intresset för språk gav mig idén att undersöka hur grammatikundervisningen fungerar i dagens skola. Jag ville inte bara göra en undersökning om den svenska uppfattningen, utan även ta del av ett annat lands åsikter. Valet föll på England. Min tanke är att en sådan undersökning skulle kunna ge mig en klarare utgångspunkt för det kommande arbetet med språkundervisningen och ge en vägledning när det gäller att förbättra elevernas kunskap och förståelse för språkets betydelse. I arbetet vill jag försöka komma fram till om och hur eleverna finner samband mellan grammtikstudier, läsning, skrivning och annan färdighetsträning.

Syftet med mitt arbete har varit att jämföra två läromedel i tyska för svenska nybörjare, år 7, från två olika tidsperioder för att utreda om det finns skillnader och om så är fallet , vari dessa består. Jag har studerat olika språkundervisningsmetoder som florerat i Sverige under 1900-talet och försöker se ett samband mellan läromedlens upplägg och den metoddiskussion som förts under respektive tillkomstår. Jag går i kronologisk ordning igenom olika språkundervisningsmetoder och vad som kännetecknar dessa. Därefter presenterar jag de två läromedlen och gör en jämförelse dem emellan med anknytning till metoderna. Jag kommer fram till att läromedlen skiljer sig åt och jag finner tydliga tecken på att båda läromedlen är starkt påverkade av och konstruerade utifrån de metoder som varit dominerande under tillkomståren..

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på om alla människor har samma möjligheter att tillägna sig språk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lär sig ett språk samt att redogöra för individuella skillnader vid språkinlärning. Jag vill även undersöka elevers och lärares attityder till ämnet grundspråk och se om eleverna påverkades av att de inte får betyg i ämnet grundspråk. En stor del grundar sig på litteraturstudier men jag har även en undersökande del där jag via enkäter undersökt elevers och lärares tankar om grundspråk. Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lätt för att lära sig språk.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka och mängden av anglicismer som förekommer i kommunikation på svenska mellan svenskar på ett stort svenskt tekniskt företag med ett internationellt verksamhetsfält. Företaget har engelska som koncernspråk i tal och skrift, men på kontoret talar svenskar svenska sinsemellan..

During the past two decades a new expression has emerged in Swedish business Linguistics: Styrelseproffs (appr. Board Professional). The aim of this paper is to study whether a board member legitimately can be considered a professional. This is investigated through the eyes of the theoretical framework of professionalization. The empirical data is collected through interviews and presents the perspective of people considered to be Board Professionals.

Uppsatsen Röst och inskription. Utkast till den inre monologens teckenteori kan sammanfattas som ett försök att beskriva och förklara strukturella och funktionella egenskaper hos inre monolog (i engelsk litteratur inner speech), samt relatera dessa egenskaper till ?yttre?, dialogiskt talspråk. En axial grundtanke som löper genom hela undersökningen är att monologen inte utan vidare låter sig reduceras till en enkel formel som ?talspråk minus röst? etc., utan att monologen bör anses betingad av andra lingvistiska förutsättningar, bland vilka frånvaron av fysisk röstbildning bara är en bland flera faktorer..

I denna uppsats har språket i 504 svenska internetforuminlägg skrivna av personer i åldrarna 20-25 år och 40 år och äldre undersökts. Inläggens språkliga form har undersökts genom att förekomsten av tio olika okonventionella språkdrag hämtade från menings-, ord- och teckennivå har analyserats. Analysen av inläggen visar att det finns ett tydligt samband mellan språket i inläggen och skribentens ålder. Den yngre gruppen forumdeltagares inlägg karakteriseras av ett stort antal okonventionella språkdrag som anses vara typiska för datordialoger, medan den äldre gruppens inlägg innehåller färre sådana okonventionella språkdrag och alltså istället har ett språk som i högre utsträckning följer den traditionella skriftspråksnormen..

This essay attempts to show a relativistic effect on the representation of motion situations. A summarize and defence for lingusitic relativity as scientifically valid and some taxonomic clarifications is initially presented. The relativistic effect is measured by using the elicitation tool Event Triads, developed at the Max Planck Institute for PsychoLinguistics. The tool consists of a set of films displaying various motions. Test-subjects are asked to verbalize a situation in a way they see fit.

The chief aim of this study is to investigate the impact of context on written peer response. A second aim is to explore students? attitudes towards peer response. The investigation has taken place at an upper secondary school in the south-east of Sweden, involving 20 students in grade 2 and 3 in the course Swedish C. The investigation is based on the students? comments on their peers? speech drafts and six qualitative interviews.

Syftet med denna studie är att se hur ordet grym används i icketraditionell bemärkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan åren 1965-2004, sammanställda av Språkbanken. Genom att studera faktorer såsom betydelse, genre, användare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gått från att innan 1970-talet endast använts för någonting negativt till att ordet används som en förstärkning eller för något som är snyggt, häftigt och positivt. Studien visar att ordet främst används inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av användarna är män. I denna studie om bruket av ordet grym i tidningsskriftspråk har ordet inte uppkommit i annan ordklass än vad dagens ordböcker tar upp..

Arbetet syftar till att ge en bild av dramats möjligheter inom språkundervisningen och består av två huvuddelar; en litteraturdel samt en undersökningsdel. I teoridelen belyser jag begreppet drama ur ett antal synvinklar samt presenterar ett antal inlärningsteoretiker för att se om jag hos dessa kan hitta stöd för att drama kan gynna elevers lärande. I undersökningsdelen undervisar jag i dramainspirerad engelska i två åldersgrupper och låter sedan eleverna utvärdera denna undervisning med hjälp av en skriftlig enkät. Jag avslutar sedan med en slutdiskussion vilken visar att drama kan gynna elevers lärande på ett flertal olika sätt. En dramainspirerad språkundervisning kan bl.a.

Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte är att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: - Vad är läs- och skrivsvårigheter? - Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av denna litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta....

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka ordinlärning i franska för årskurserna 7-9. Då jag själv har fått lägga ner mycket tid på ordinlärning i mina franskstudier har jag kommit att ställa mig frågan hur man arbetar med ordutlärning i nybörjarundervisningen på högstadiet. Eftersom orden är språkets grundstenar anser jag att det är oerhört viktigt att som lärare besitta kunskap om hur man på ett systematiskt sätt hjälper eleverna att bygga upp sitt ordförråd. I litteraturgenomgången hade jag för avsikt att ge en teoretisk bakgrund till min undersökning. Jag tog min utgångspunkt i språkinlärning i största allmänhet för att så småningom inrikta mig mer specifikt mot ordinlärning.

Denna uppsats är en fallstudie av en tvåspråkig persons individuella språkhistoria och hennes svenska idiolekt av idag. Studien görs med utgångspunkt i ett vidgat lektbegrepp, vilket inkluderar såväl produktion som konsumtion och reception av texter (enligt ett vidgat textbegrepp) samt attityder och handlingsberedskaper till olika språkliga varieteter.Analysen visar utvecklingen av och växelverkan mellan informantens två språk under olika perioder av hennes liv. Konvergent och divergent ackommodation beroende på lojaliteter och aversioner gentemot olika grupper och individer påverkar på olika sätt utformandet av informantens två idiolekter. En analys görs också av hur dialekt, etnolekt, sociolekt, kronolekt och sexolekt samverkar i utformandet av informantens svenska idiolekt av idag..