AbstractA systematic replication study was conducted at the training site at the University of Karlstad. Student therapists performed cognitive-behavioural therapy (CBT) as a part of their master?s degree in psychology.  The systematic replication that took place was based on the work of Hiltunen et al. (2013), who evaluated the efficacy of CBT treatment conducted at the training site previously mentioned.

Studiens syfte var att kartlägga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utsträckning rekommenderas av sakkunniga på området till brukare med kognitiva svårigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frågeställningar var att undersöka vilka diagnos- och åldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjälpmedel som rekommenderas. Kartläggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkät. Målgruppen för kartläggningen var de som arbetar med kognitiva hjälpmedel inom Sveriges landstings hjälpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).

Begreppet stress skapades för att beskriva hur människan svarade på påfrestningar. Stress upplevs av de flesta som en negativ känsla. Människans stressregleringssystem är anpassat för kamp eller flykt och fungerar bra vid kortvariga situationer men är mindre adekvat för längre påslag. Långvarig stress kan ge upphov till flera olika hälsoproblem och blir vanligare i samhället. Fysioterapeuter kan använda sig av olika behandlingsmetoder riktade mot de stressrelaterade symptomen som uppstår till följd av stress.

Taluppfattning är grundläggande för all matematisk utveckling. I denna rapport har vi valt att analysera två olika läromedel i matematik för årskurs 1 och 2. Syftet med rapporten var att undersöka hur taluppfattning hanteras i de båda läromedlen samt vilka kognitiva nivåer (grundat på Blooms taxonomi) som stimuleras. Vi hade även för avsikt att undersöka omfattningen av konkretisering i de analyserade läromedlen. En del av vårt syfte var även att jämföra dessa två för att ta reda på om det förekommer skillnader/likheter läromedlen emellan.

Trots forskning kring faktorer som främjar överlevnad samt den för transplanterade nödvändiga behandlingen mot avstötning, saknas förståelse för den transplanterade patientens upplevelser av och förklaringar till symptom efter en transplantation. Uppsatsen fokuserar på den levertransplanterade patientens symptom i form av kommunikation och meningsskapande 6 månader efter transplantationen.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka innebörden i att vara levertransplanterad med fokus på symptom och meningsskapande, sex månader efter transplantationen. MetodFör studien kommer femton informanter med sex månaders erfarenhet av att vara levertransplanterad att inkluderas. Intervjuer genomförs för analys med fenomenologisk hermeneutisk metod enligt Lindseth och Norberg. I syfte att pröva metoden genomfördes en pilotstudie med två levertransplanterade personer, en man och en kvinna.

Studien syftar till att undersöka hur den svenska versionen av WAIS-IV förhåller sig till sin föregångare WAIS-III. Samma försökspersoner testades vid två olika tillfällen med såväl WAIS-IV som WAIS-III för att undersöka om det förelåg skillnader mellan försökspersonernas testresultat från de två olika versionerna. Resultatet visade att det för hela gruppen försökspersoner förelåg signifikanta positiva och starka korrelationer mellan jämförda index och deltest, vilket tyder på att jämförda index och deltest mäter liknande kognitiva konstrukt. Avseende index; IK Hela skalan (HIK) förelåg i samtliga grupper, oavsett administrationsordningen för de två versionerna av skalorna, en signifikant högre genomsnittlig IK-poäng vid testning med WAIS-III jämfört med den genomsnittliga IK-poäng som erhölls vid testning med WAIS-IV. Denna differens kan tolkas som en konsekvens av Flynn-effektens påverkan på försökspersonernas genomsnittliga poängresultat.

I detta examensarbete undersöks hur några lärare arbetar med skrivandet av faktatexter i skolans tidigare år, samt hur de upplever att skrivandet påverkar elevernas kognitiva utveckling och skrivutveckling. I denna studie har tio yrkesverksamma lärare deltagit genom en enkätundersökning, svaren har sammanställts och analyserats. I studien har även intervjuer genomförts på två yrkesverksamma lärare, dessa har transkriberats, sammanställts och analyserats. Olika teorier samt arbetssätt baserat på olika författares erfarenheter och pedagogiska förhållningssätt lyfts fram i denna studie, även hur de anser att de kan påverka elevernas skrivutveckling och kognitiva utveckling.    Studien visar att skrivandet av faktatexter påverkar elevernas skrivutveckling samt kognitiva utveckling på olika sätt beroende på vilket arbetssätt läraren väljer att använda.     Slutsatsen är lärarens förhållningssätt till och kunskaper om skrivandet av faktatexter påverkar valet av arbetssätt..

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige. Trots att lika många kvinnor som män insjuknar förekommer stora skillnader vid insjuknande och behandling. Syfte: Att ur ett genusperspektiv beskriva likheter och skillnader i samband med insjuknande och vårdförlopp hos personer som drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Utifrån en litteratursökning valdes 12 artiklar, som svarade mot syftet.

Sedan teorin om Baumols kostnadssjuka lades fram i ?Performing Arts. The Economic Dilemma? (Baumol & Bowen, 1966) har flertalet internationella undersökningar berört ämnet, dock saknas omfattande studier i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka Baumols kostnadssjuka i den svenska scenkonsten, där Göteborgs stadsteater och Göteborgsoperan väljs ut som representanter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka barnets musikaliska utveckling i åldrarna 0 till 10 år. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och på vilket sätt musikpedagogen kan förhålla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning på området och med hjälp av intervjuer förankras denna forskning i pågående pedagogiskt arbete. Resultaten pekar på kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

SAMMANFATTNINGFör att möjliggöra öppen hjärtkirurgi används hjärt-lungmaskin som leder blodet i en bana utanför kroppen sammankopplat med kroppscirkulationen. Möjliga komplikationer efter kirurgi med stöd av hjärt-lungmaskin kommer från det centrala nervsystemet och kan ge upphov till kognitiva symtom, dessa komplikationer har ökat sedan 70-talet. Kognitiva nedsättningar kan påverka både patientens livskvalitet och sjukvårdens ekonomi. Risker med att opereras med stöd av hjärt-lungmaskin är embolier, hypoperfusion, anestesi och inflammation. Detaljerad information till patienter som ska genomgå hjärtkirurgi gör dem mer förberedda på eventuella komplikationer.

Syftet med föreliggande studie var att ta del av upplevelser som långtidssjukskrivna individer med stressrelaterade symptom erfarit. Studien har en explorativ design och metoden som användes var den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer och textanalys. Deltagarna utgjordes av anställda från två yrkeskategorier på en högskola, sju kvinnor och en man. Resultaten visade att bemötandet från omgivningen inverkar på hur individen upplever sin situation, men också att symptombilden påverkar möjligheten att ta till sig omgivningens stöd.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Många människor lider av kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försämraförmågan att använda teknik och leda till att människor går miste om många verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar i utvecklingen avmobilapplikationer är utmanande då vissa gränssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebär design som möjliggör användande föralla människor.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att utifrån ett könsperspektiv undersöka stress hos elever. Detta ville vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar: Vad är stress för elever, upplever de stress i skolan, hur hanterar de stress samt hur vanligt är psykosomatiska symptom hos elever?Metod:Undersökningen är en studie som utförts med hjälp av enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ. Enkätundersökningen genomfördes på två gymnasieskolor på det Samhällsvetenskapliga programmet år 3 där 103 elever ingick i urvalsgruppen. Fördelningen mellan flickorna och pojkarna var 71 respektive 32.