Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i nÀrheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick frÄn ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde pÄ 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjÀlp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och VÄrd I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade pÄ studiens syfte, var skrivna pÄ svenska eller engelska och publicerade mellan Ären 2000 till 2008.

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste formen av demenssjukdom och kÀnnetecknas av minnessvÄrigheter, förvirring och en försÀmring av den kognitiva förmÄgan. Alzheimers sjukdom beskrivs som en anhörigsjukdom och den mest förekommande anhörigvÄrdaren Àr maken/makan eller partnern. Syftet med litteraturstudien var att belysa partnerns upplevelse att leva i en relation med en person med Alzheimer sjukdom i det gemensamma hemmet. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie vilken genomfördes utifrÄn Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen och i Sverige finns ungefÀr 75000 drabbade. Den drabbade kan fÄ symtom bÄde intellektuellt, beteendemÀssigt, motoriskt och funktionellt. Flertalet Alzheimers drabbade bor hemma och vÄrdas av sina nÀrstÄende. Att vara nÀrstÄende och vÄrdgivare innebÀr en förÀndrad livsstil. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda en person med Alzheimers sjukdom.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Drygt 90 000 personer i Sverige lider av Alzheimers, vilket Àr en form av demenssjukdom dÀr de intellektuella förmÄgorna avtar med tiden till följd av pÄgÄende degenerering av cellerna i hjÀrnan. NÀr den sprÄkliga förmÄgan försÀmras kan livskvalitén minska till följd av att hinder för det psykiska och fysiska vÀlbefinnande uppkommer. Vid kommunikationen med Alzheimersjuka individer Àr finns mÄnga hinder för en god kommunikation och hinder i kommunikationen anses i mÄnga fall vara en av de tyngsta bördorna vid Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning pekar pÄ att resultatet av kommunikationens utfall till stor del Àr relaterad till den kunskap och fÀrdighet inom kommunikation och kommunikationsstrategier som vÄrdgivaren besitter. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka verbala faktorer och strategier som frÀmst pÄverkar kommunikationen med individer drabbade av Alzheimers sjukdom.

Bakgrund Alzheimers sjukdom kategoriseras vanligtvis som en ?anhörigsjukdom?, begreppet grundar sig i att det Àr de anhöriga som pÄ lÄng sikt drabbas hÄrdast av sjukdomen. NÀr sjukdomen intrÀffar kan livet för anhörigvÄrdare upplevas obegripligt, ohanterligt och meningslöst. Vald teoretisk referensram Àr KASAM. Syfte Att belysa anhörigvÄrdares erfarenheter av att leva med en nÀrstÄende som drabbats av Alzheimers sjukdom. Metod En systematisk litteraturstudie som innefattar totalt 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrÄn granskningsmallar och analyserade dÀrefter.

SAMMANFATTNINGBakgrundAlzheimers sjukdom Àr en av de stora folksjukdomarna och Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, dÄ det Àr vanligt att anhöriga vÄrdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers Àr en sjukdom som pÄ mÄnga sÀtt försÀmrar tillstÄndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning bÄde fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vÄrdar.SyfteSyftet Àr att undersöka anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet.MetodArbetet Àr en systematisk litteraturstudie och bÄde kvalitativa och kvantitativa studier anvÀnds för att fÄ en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat.ResultatResultatet bestÄr av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens pÄverkan pÄ relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka skiljde sig mycket Ät.

Med stigande Älder sker biologiska förÀndringar som innebÀr förlust av förmÄgor. Detta brukar kallas det normala Äldrandet. Demens dÀremot innebÀr inte ett normalt Äldrande. Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste formen av demens och orsakar förÀndringar i hjÀrnan som medför minnesproblematik och i sin tur pÄverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet Àr av nedbrytande art.

Att vara anhörigvÄrdare till en person med Alzheimers sjukdom innebÀr förÀndringar inom familjen som kan vara svÄra att hantera. Sjuksköterskan kan hjÀlpa anhörigvÄrdaren att lÀttare hantera rollen som vÄrdare genom att ge adekvat information och stöd. Syftet var att undersöka behovet av stöd och information hos anhörigvÄrdare till personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var en litteraturstudie dÀr fyra kvalitativa samt tio kvantitativa artiklar sammanstÀlldes till ett resultat. Resultatet visade pÄ ett stort behov av information och stöd under hela sjukdomsprocessen.

Bakgrund: Demens tillhör en av Sveriges största folksjukdomar och idag finns det cirka 150 000 personer som lider utav nÄgon form av demenssjukdom, varav Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste formen. Sjukdomen medför kognitiv nedsÀttning som successivt försÀmras under sjukdomsförloppet och stÀller dÄ allt högre krav pÄ den sjukes familj. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt dÀr 15 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga upplevde en mÀngd olika kÀnslor under sjukdomsprocessen, vilka kunde skilja sig beroende pÄ vilken relation de hade till den sjuke.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom Àr den tredje vanligaste dödsorsaken i vÀstvÀrlden idag. Det Àr en progressiv sjukdom som drabbar hjÀrnan och dÀrmed pÄverkar personens kognitiva förmÄgor. De alzheimersdrabbade blir ofta vÄrdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebÀra en stor pÄfrestning för dessa. För att vÄrdpersonal skall kunna stödja de anhöriga pÄ bÀsta sÀtt krÀvs en förstÄelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom.

År 2006 levde globalt 18 miljoner mĂ€nniskor med Alzheimers sjukdom och pĂ„ grund av den ökade medellivslĂ€ngden kommer den siffran om 15 Ă„r nĂ€stintill ha fördubblats. Trots att sjukdomen har varit kĂ€nd i över 100 Ă„r, Ă€r Alzheimer Ă€n idag nĂ„got av ett mysterium för forskare och vetenskapsmĂ€n och sjukdomen gĂ„r fortfarande inte att bota. SĂ„vĂ€l i Sverige som i övriga vĂ€rlden Ă€r det de anhöriga som utgör navet i omsorgen av dessa patienter och omvĂ„rdnaden sker ofta inom hemmets fyra vĂ€ggar. Syftet med den hĂ€r studien var att undersöka hur anhörigas dagliga liv pĂ„verkas av att vĂ„rda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. En litteraturstudie baserad pĂ„ kvalitativa samt kvantitativa artiklar genomfördes.

Syftet med denna forskningsöversikt var att med the Model of Human Occupation som analysredskap undersöka hur arbetsterapeuter tillvaratar aktivitetsmönster hos individer med Alzheimers sjukdom, för frÀmjandet av aktivitet. Metoden som anvÀndes var kvalitativ innehÄllsanalys. Genom elektronisk och manuell sökning har nio vetenskapliga studier inkluderats i forskningsöversikten. Materialet har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen utgick frÄn bÀrande begrepp inom the Model of Human Occupation och resulterade i fem kategorier: patientens delaktighet i valet av aktivitet, etablerade vanor guidar i aktivitet, miljön plockar fram fÀrdigheter, en stödjande miljö, hjÀlp till sjÀlvhjÀlp och stöd frÄn andra.

Cirka 150 000 personer drabbas av Alzheimers sjukdom i Sverige och en stor del av dem vÄrdas av sina nÀrstÄende. Sjukdomen förÀndrar livssituationen bÄde för den drabbade och för dennes familj. Syftet med studien har varit att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med en Alzheimerssjuk person, tolkat i ljuset av copingteorier, för förstÄelse av hur nÀrstÄende lÀttare kan hantera svÄrigheter. Metoden utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med induktiv tematisk analys för biografier och analytisk induktion för intervju. I resultaten synliggörs nÀrstÄendes förnekande vid tidiga tecken pÄ sjukdomen, men sjukdomens ökande försÀmring leder sÄ smÄningom till accepterande av sjukdomen.

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. NÀr en person drabbas av sjukdomen, pÄverkas Àven mÄnga nÀrstÄende. Detta resulterar i en livsförÀndring Àven för dem. NÀrstÄende blir en del av sjukdomen och det Àr ofta de som vÄrdar sin partner i hemmet. Detta Àr ett stort ansvar som med tiden kan bli pÄfrestande, dÄ ens partner blir allt sjukare.