Möjligheten att utveckla demenssjukdom Àr den verklighet som Àldre personer lever i, dÄ bekymmer angÄende glömska Àr gemensamt bland Àldre. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. De elva vetenskapliga artiklarna som lÄg till grund för studien analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: SvÄrighet att acceptera och oro inför framtiden, En skrÀmmande frÀmmande inre vÀrld som prÀglas av tomhet, Glida ivÀg frÄn vÀrlden och fÄ hjÀlp med att bevara sjÀlvkÀnslan, Vara socialt utesluten och ignorerad men strÀva efter att upprÀtthÄlla fasaden samt Fokusera pÄ det goda i livet och utveckla kÀmparanda. DÄ personerna fick sin demensdiagnos blev de förkrossade och upplevde identiteten som splittrad och frÀmmande för dem.

Skrivning Àr en biomekaniskt invecklad process som krÀver en viss nivÄ av sÄvÀl motorisksom kognitiv förmÄga. Forskning om Alzheimers sjukdom tyder pÄ att nedsÀttningar i flerakognitiva domÀner förekommer innan den kliniska diagnosen stÀlls. Det finns Àven forskningsom tyder pÄ att ett innehÄllsrikt skriftsprÄk i unga Är minskar risken för demensutveckling pÄÀldre dagar. För att studera om mÄtt frÄn texter kunde predicera demens pÄ ett tidigt stadiumanalyserades 141 skriftliga bildbeskrivningar insamlade inom ramen för rutinmÀssigaminnesutredningar vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. Deltagarna delades in itre grupper utifrÄn diagnos (minnesutredning, lindrig kognitiv svikt och demens).UtgÄngspunkt för studien var de fyra textmÄtten: idétÀthet, verbtÀthet, lÀsbarhetsindex (LIX)och T-enheter.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom Àr en demenssjukdom som har kommit att bli en folksjukdom dÄ antalet insjuknade ökar stadigt i takt med att befolkningen blir allt Àldre. De anhöriga fÄr ofta intrÀda som vÄrdare i hemmet och sjukdomen ger minst lika mycket lidande för den anhörige som för den sjuke. Detta kan leda till bÄde psykisk och fysisk ohÀlsa hos de anhöriga. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Sveriges befolkning blir allt Àldre och med hög Älder ökar risken för att drabbas av olika demenssjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Den som drabbas av demenssjukdom behöver ibland nÄgon form av sÀrskilt boende. Den boendeform som bÀst passar för personer med Alzheimers sjukdom Àr ett gruppboende för 6-10 personer. Det som i litteraturen framhölls som viktigt för gruppboendeformens funktion var bland annat rÀtt planlösning och boendemiljö, selektion av de boende men ocksÄ problematiken kring kvarboendeprincipen. Handplockad personal, individualiserad och meningsfull aktivering för de boende, ansÄgs ocksÄ som viktigt för gruppboendeformen samt att verksamheten utvÀrderades och kvalitetssÀkrades.

Alzheimers sjukdom pÄverkar bÄde patienten och den som vÄrdar honom eller henne. En anhörig vÄrdar ofta patienten och det har visat sig att de Àr utsatta för olika svÄrigheter.  Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda en familjemed­lem med Alzheimers sjukdom. Metoden som anvÀndes för att besvara syftet var att göra en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2004) beskrivning av genomförandet av en litteratur­studie. Dataanalysen skedde med kvalitativ ansats genom att artiklarna lÀstes igenom nog­grant och gemensamheter och mönster bland anhörigvÄrdares upplevelser söktes. Studiens resultat baserades pÄ Ätta veten­skapliga artiklar frÄn vilka fem teman framkom.

Alzheimers sjukdom (AS) Àr den vanligaste orsaken till demens hos personer över 65 Ärs Älder. Skador i det centrala nervsystemet byggs upp under lÄng tid och leder till bl.a. nedsatt episodiskt minne, vilket Àr det vanligaste debutsymptomet. Kemper et al. (1993) analyserade den syntaktiska komplexiteten i skrivna meningar för att se i vilken grad dessa meningar kunde anvÀndas för att avgöra sjukdomsgrad hos patienter som genomgÄtt en minnesutredning.

Syftet med denna studie var att undersöka anhörigas upplevelser av att leva med en partner med demens. NÀr en mÀnniska drabbas av kronisk sjukdom, förÀndras hela livssituationen för den drabbade och dennes familj. De anhörigas livsutrymme blir begrÀnsat och partnerns beroende leder till bundenhet. Studien baserades pÄ Ätta intervjuer och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med latent och manifest ansats. Denna analys resulterade i ett övergripande tema: FrÄn tvÄsamhet till ensamhet vilken innefattar tre kategorier: Att livet och livskamraten förÀndras, Att stöd frÄn omgivningen Àr betydelsefullt, Att ÄterhÀmta sig och skapa ett nytt liv.

Synen pÄ förÀldrar med lindrig utvecklingsstörning har förÀndrats över tid. Den utveckling som skett har lett till att normaliseringsprincipen förutsÀtts gÀlla nÀr mÀnniskor med lindrig utvecklingsstörning blir förÀldrar. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur socialsekreterare förstÄr och arbetar med förÀldrar som har en lindrig utvecklingsstörning dÀr de misstÀnker att deras barn far illa. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av en fokusgruppsintervju med fem socialsekreterare som arbetar med utredning av barn. Resultatet visade pÄ att socialsekreterarna upplever att förÀldrar med lindrig utvecklingsstörning har vissa svÄrigheter i sin förÀldraförmÄga - som vilka förÀldrar som helst.

Bakgrund: DÄ en anhörig insjuknar drabbas makan eller maken av sorg och en kÀnsla av maktlöshet. Att kunna vÄrda och hjÀlpa sina nÀra och kÀra ger ofta kÀnslan av vÀlbefinnande men som anhörigvÄrdare Àr det lÀtt att ta pÄ sig fler roller samtidigt. Problemformulering: Hur upplever anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom att det Àr att leva med och vÄrda en anhörig i hemmet? Syfte: Syftet Àr att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med och vÄrda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie.

Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka effekter kontakten med sĂ€llskapsdjur har för Ă€ldre personers hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Metoden var en litteraturstudie dĂ€r tio artiklar granskades. Studien visar att djurs nĂ€rvaro har ett flertal positiva effekter framförallt i vĂ„rden av Ă€ldre med Alzheimers sjukdom. Dessa uppvisade en högre grad av socialisering och en lĂ€gre grad av beteendestörningar i nĂ€rvaron av djur. Även friska Ă€ldre pĂ„verkades positivt av relationen med djur dĂ„ det gĂ€llde sociala kontakter och graden av fysisk aktivitet.

Bakgrund: I Sverige Àr det mer Àn 160 000 personer som insjuknat i demens och hÀlften av dem har Alzheimers sjukdom, som Àr den vanligaste demenssjukdomen. NÀr diagnosen Alzheimers sjukdom stÀllts förÀndras patientens och anhörigas livssituation. Anhöriga tar pÄ sig ett ökat omvÄrdnadsansvar och kÀnner en större Àngslan och oro för framtiden. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vÄrda en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie och sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt och analyserades.

Bakgrund: Patienter med Alzheimers sjukdom har laglig rÀtt att vara delaktig i beslut om planering och genomförande av omvÄrdnadshandlingar. NÀr patienten sjÀlv inte kan föra fram egna Äsikter har nÀrstÄende en central roll i dialog med sjuksköterskor eller annan vÄrdpersonal. Vid Alzheimers sjukdom fÄr dock patienter och nÀrstÄende inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vÄrd. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att belysa hur kommunikation kan hindra patientens och nÀrstÄendes delaktighet vid Alzheimers sjukdom. Metod: Litteraturöversikt som baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar, Ätta med kvalitativ och tvÄ med kvantitativ metod, som alla fokuserade pÄ patienters och nÀrstÄendes upplevelser av kommunikation i vÄrdsituationen.

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste orsaken till demens och i samband med att befolkningen blir större och allt Àldre ökar Àven antalet patienter. Vid sjukdomen sker en hjÀrnatrofi och de mikroskopiska fynd man ser Àr extracellulÀra plack av ?-amyloid, intracellulÀra neurofibriller av fosforylerat tau och förlust av nervcellsutskott, axoner, synapser och dendriter. NÄgra av de tidiga patologiska förÀndringarna man kan se Àr störningar i nervcellernas lysosomala system som fyller en viktig roll vid nedbrytning av makromolekyler. I en tidigare studie har man pÄvisat förhöjda nivÄer av proteiner frÄn det lysosomala systemet i cerebrospinalvÀtska.

Att leva med demens innebÀr att livet pÄverkas dÄ tidigare förmÄgor inte lÀngre kan tas för givna. Syftet med denna studie var att beskriva kognitiva störningars inflytande pÄ dagligt liv hos en person med mild Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en fallstudie, dÀr forskaren genom observationer och i intervjuer följde en hemmaboende kvinna i hennes dagliga aktiviteter. Fokus för studien var kvinnans sÀtt att ta sig an dagliga aktiviteter sÄsom enklare hushÄllsgöromÄl och vistelse i olika miljöer. Det insamlade datamaterialet analyserades med en metod för kvalitativ innehÄllsanalys med latent ansats.

Befolkningen i dagens samhÀlle blir allt Àldre. MÄnga individer drabbas av nÄgon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, dÄ denna sjukdom Àr starkt knuten till hög Älder. En demenssjukdom för med sig mÄnga svÄrigheter, dÀribland drabbas minne, sprÄk samt kommunikation. I Sverige idag finns mÄnga yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sÀllan finns nÄgon som har djupgÄende kunskaper om de sprÄkliga och kommunikativa svÄrigheter som en individ, till följd av sjukdomen fÄr. I början av Alzheimers sjukdom Àr de sprÄkliga förÀndringarna knappt mÀrkbara men med tiden tilltar de sprÄkliga svÄrigheterna.