Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med en demenssjuk person. Metoden som anvÀndes var kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet blev fem kategorier. Kategorierna blev följande: olika förluster i livet, sorg och depression, ensamhet och isolering, egen ohÀlsa och positiva kÀnslor trots svÄrigheter i livet. NÀrstÄende upplevde förluster i livet, vilket visade sig i form av att vÀnner och slÀktingar distanserade sig.

Studiens syfte Àr att undersöka tonÄringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter pÄ i vardagen. TonÄrstiden Àr en omtumlande period dÄ förvandlingen frÄn att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebÀr strikta regler och regelbunden vardag gÀllande mat och medicinering Àr pÄfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanstÀlla forskning pÄ omrÄdet. Artiklarna hÀmtades i databaserna Cinhal och Medline.

Studiens syfte Àr att undersöka tonÄringars upplevelser av att leva med diabetes och vilka problem de stöter pÄ i vardagen. TonÄrstiden Àr en omtumlande period dÄ förvandlingen frÄn att vara barn till att bli vuxen sker. Att samtidigt anpassa livet efter en kronisk sjukdom som innebÀr strikta regler och regelbunden vardag gÀllande mat och medicinering Àr pÄfrestande. En litteraturstudie har gjorts för att sammanstÀlla forskning pÄ omrÄdet. Artiklarna hÀmtades i databaserna Cinhal och Medline.

SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 Är) deltog i studien. Testerna genomfördes vid tvÄ tillfÀllen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tillÀggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att anvÀnda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvÀrde pÄ 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfÀlle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfÀlle 2 av totalt 33 poÀng.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva vilken inverkan sÀllskapsdjur har pÄ Àldre personers hÀlsa och vÀlbefinnande. Totalt 18 vetenskapliga artiklar inkluderades dessa Äterfanns i databaserna Cinahl, Science Direct och Academic Search Elite samt via andra artiklars referenslistor. Studierna som gjorts om djurens inverkan pÄ Àldre personer som bor i det egna hemmet genomfördes med enkÀter och intervjuer. Resultatet visade att djurÀgarna var mindre missnöjda med sin sociala och emotionella situation Àn de som inte Àgde djur. Hos hemmaboende personer med Alzheimers sjukdom visade det sig att interaktioner med sÀllskapsdjur minskade humör- och psykomotoriska störningar sÄsom aggression, hyperaktivitet, hallucinationer och kÀnslor av oro.

Proliferativa histiocytiska sjukdomar brukar i litteraturen delas in i följande undergrupper: reaktiv histiocytos (kutan eller systemisk), histiocytom och histiocytiskt sarkom (lokalt eller disseminerat). Samtliga former karakteriseras av en onormal proliferation av histiocyter. Kutan histiocytos Àr en proliferativ sjukdom som drabbar kutan och subkutan vÀvnad, om fler organ blir involverade kallas sjukdomen för systemisk histiocytos. Histiocytom Àr en benign, neoplastisk sjukdom som hÀrrör frÄn intraepiteliala celler, sÄ kallade Langerhanska celler. Histiocytiskt sarkom Àr en malign, neoplastisk sjukdom som kan delas in i tvÄ former; lokalt histiocytiskt sarkom (LHS) och disseminerat histiocytiskt sarkom (DHS).

MÄnga mÀnniskor lever med en funktionsnedsÀttning som upplevs inverka negativt pÄ arbetsförmÄgan. Arbete ses som ett medel för att uppnÄ normalisering. Personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstÄnd (LSS personkrets 1) kan mÄnga gÄnger ha svÄrare att fÄ ett arbete Àn personer med andra funktionsnedsÀttningar. Den hÀr studien intresserar sig för vilka erfarenheter dessa personer kan ha i försöken att uppnÄ  en anstÀllning samt hur ett arbetssÀtt för att stötta dessa personer till anstÀllning skulle kunna utformas. Detta görs genom intervjuer med fyra deltagare frÄn företaget Misa AB (en daglig verksamhet med arbetslivsinriktning), samt deras arbetskonsulenter och arbetsgivare.

Denna studie Àr ett försök att sammanstÀlla redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhÀndertas i Sverige genom en kartlÀggning av hur mÄnga neurologiska öppenvÄrdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vÄrdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vÄrdprogram Àr utformade. KartlÀggning Àgde rum under vÄren 2005 genom ett brev dels med förfrÄgan om mottagningen hade lokalt vÄrdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vÄrdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade tvÄ lokalt vÄrdprogram enligt studiens definition av lokalt vÄrdprogram. Detta fÄr anses som en mycket lÄg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den lÄga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vÄrdprogram i landet.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa omrÄden i hjÀrnan och cellerna i detta omrÄde kommer att dö kontinuerligt. Detta pÄverkar mÄnga av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum. Syfte: Syftet Àr att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektivMetod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats anvÀndes för att sammanstÀlla resultatet.Resultat: TvÄ teman framtrÀdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förÀndrade funktionsförmÄgan i det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse.

Att vara nÀrstÄende till en person som lever med en lÄngvarig sjukdom innebÀr en stor förÀndring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person med lÄngvarig sjukdom. Litteraturstudien baserades pÄ 17 vetenskapliga studier som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fem kategorier; att försöka anpassa sig till en förÀndrad vardag, att kÀnna osÀkerhet men Àven hopp, att förlora sin roll inom familjen, att uppleva förÀndringar i det sociala livet, att ha behov av förklaringar och stöd. Det framkom i resultatet att nÀrstÄende försökte upprÀtthÄlla en balanserad livsstil trots stor omsorgsbörda, de saknade sitt sociala liv. De beskrev vardagen som begrÀnsad och oroade sig för familjens ekonomi.

Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av störd sömn vid sjukdom. Studien har baserats pÄ 11 vetenskapliga artiklar som motsvarade vÄrt syfte. I analysen anvÀndes en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar. Den första frÄgestÀllningen Vad stör sömnen vid sjukdom resulterade i tre kategorier: Miljön pÄ sjukhuset som ljud, ljus och omvÄrdnad stör sömnen, Oro och tankar stör sömnen och symtom frÄn sjukdomen stör sömnen.

Andlighet Àr en dimension som ofta förbises i omvÄrdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av andlighet vid sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar granskades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀnna tillit till Gud eller en högre makt, att kÀnna bönens betydelse, att behöva andligt stöd av andra, att tvivla pÄ Gud och att stÀrkas av kÀnslan i kyrkan och musiken. Resultatet visade att personer som drabbats av sjukdom fann styrka i Gud.

En betydande andel individer med bipolÀr sjukdom upplever kvarvarande, subkliniska symtom mellan egentliga sjukdomsepisoder. SÄdana restsymtom Àr förenade med sÀnkt livskvalitet och förhöjd risk för Äterfall i sjukdomsepisoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida en kort, internetadministrerad behandling Àr genomförbar och kan ge en minskning av depressiva restsymtom, genom interventioner riktade mot sömn och emotionsreglering. För detta syfte anvÀndes en single-subject design med upprepade mÀtningar (n=4). Studiens resultat visar att behandlingen Àr genomförbar och att den, för vissa individer, kan ge en minskning av depressiva restsymtom.

EgenvÄrd Àr ett stÀndigt vÀxande omrÄde, fler och fler produkter kommer ut pÄ marknaden och man ser Àven en ökning i försÀljning inom Apoteket AB. Men detta innebÀr inte för apotekens del att bara sÀlja egenvÄrdsprodukter, en stor del Àr att ge rÄd och bedöma nÀr kunden istÀllet bör uppsöka sjukvÄrd. En felexpedition Àr en felaktig expedition, rÄdgivning eller tjÀnst som skett till kunden. Inrapporteringen av felexpeditionerna ska kartlÀgga vad som intrÀffat, varför det intrÀffade och hur man kan undvika att detta hÀnder igen. Avsikten Àr att öka sÀkerheten för kunderna.

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) Àr en kronisk, progressiv sjukdom som bl.a. drabbar rörelsemönstret och leder till sociala, psykiska och fysiska problem för bÄde den drabbade och dennes familj. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa patientens och dess nÀrstÄendes upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom till livets slut. Metod: Artiklarna söktes via PubMed och Cinahl, vilka bearbetades utifrÄn syftet. 16 st artiklar kvalitetsbedömdes och sammanstÀlldes till ett resultat.