Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått ortopedisk kirurgi. Intensivvårdsjuksköterskor möter dagligen dessa patienter på intensivvårdsavdelningar. Därför är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskor har medvetenhet i hur patienter upplever smärta samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan vidtas för att Lindra smärta. Genom att undersöka hur patienter upplever sin smärta beroende på kön, ålder, ASA- klassifikation samt operationstyp, samt vilka omvårdnadsåtgärder som intensivvårdssjuksköterskor utför i ett smärtLindrande syfte, kan en bättre omvårdnad bedrivas och den postoperativa smärtan kan Lindras. Som metod har kvantitativ ansats med enkäter använts som grund till arbetet.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Bakgrund: Permanent tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en bit tarm läggs ut på magen och avföringen samlas ihop i en stomipåse. Tarmstomi blir aktuell då sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förändrad självbild och utveckla depressiva symptom. För att Lindra kvinnorsnas lidande blir det därmed viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras livsvärld. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi.Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvägagångssätt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Många kvinnor hade svårt att identifiera sig med den förändrade kroppen och upplevde sig ha lägre värde som kvinna.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Palliativ vård är en speciell vårdform som inriktar sig på att ge Lindrande vård till patienter som lever med en livshotande sjukdom. Den inriktar sig på att Lindra patientens obehag och lidande, öka välbefinnandet och skapa förutsättningar för en förbättrad livskvalité. Själva sjukdomen står inte i fokus i den palliativa vården och den erbjuds därför människor med obotlig livshotande sjukdom. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som sjuksköterskor anger upplevelsen av palliativ vård. Metod: För att ge en objektiv och systematiserad sammanfattning av den befintliga kunskapen görs en litteraturstudie.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur restless legs inverkar på individens sömn och livskvalitet. Syftet var även att granska vilka olika former av behandlingar som finns att tillgå vid restless legs. För att finna information om detta ämne har endast vetenskapliga artiklar använts. Datainsamlingen har skett via databaser, internet samt Högskolans bibliotek, och artiklar från år 1995 och framåt har valts ut. Inklusionskriterier för denna studie var att de valda artiklarna skulle vara internationella vetenskapliga artiklar i fulltext.

Palliativ vård är en helhetsvård av patienten och dennes familj. Fler människor önskar att få dö i det egna hemmet och olika hemsjukvårdsformer har vuxit fram. Hemsjukvården är en form som har ökat och målet är att ett stort antal personer med sjukvårds- och omvårdnadsbehov ska kunna bo kvar i det egna hemmet. Det vårdvetenskapliga perspektivet beskriver att målet med vårdandet av den palliativa patienten är att förhindra eller Lindra lidandet och skapa villkor för välbefinnande. Det är också viktigt att stödja patienten och dennes familj så att de upplever en så bra livskvalitet som möjligt, något som den tidigare forskningen visar.

Bakgrund Ensamhet ?r en subjektiv upplevelse av brist p? meningsfulla relationer som p?verkas av h?lsa, livssituation, och den drabbar ofta ?ldre. Eftersom m?nga ?ldre idag v?rdas i hemmet ?r f?rst?else f?r ensamhetens olika uttryck central inom hemsjukv?rd. Syfte Syftet ?r att beskriva ensamhet hos ?ldre patienter inom hemsjukv?rd.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner som Methicillin Resistent Staphylococcus Aureus, MRSA, ökar. Bakterien är komplicerad att avlägsna och idag är MRSA ett av de största vårdhygieniska problemen internationellt. Vid vård av personer som bär på MRSA krävs särskilda rutiner, såsom isoleringsvård och skyddskläder.Syfte: Att belysa personers upplevelser av att bära på MRSA i en vårdkontext.Metod: En litteraturstudie av åtta stycken kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades och sammanställdes med en beskrivande metasyntes, enligt Friberg (2012).Resultat: Tre teman tydliggjordes: ?Rutinernas inverkan på patientens upplevelse av vården?,? Patientens upplevelse av mötet med vårdpersonalen.? och ? Patientens känslomässiga upplevelse av att vara infekterad med MRSA?.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna Lindra deras lidande och öka välbefinnandet.

Bakgrund: Under ungdomsåren genomgår man som person många förändringar ochövergår från barn till vuxen. Denna upplevelse kompliceras ytterligare av att leva med enkronisk sjukdom och att då förlora sin stabila grund i pediatriken och övergå tillvuxensjukvården och där skapa nya relationer kan upplevas som mycket traumatiskt om maninte får tid och stöd i den processen.Syfte: Att beskriva hur kroniskt sjuka ungdomar upplever övergången från barnsjukvård tillvuxensjukvård för att kunna möta deras omvårdnadsbehov.Metod: I denna litteraturstudie användes en kvalitativ innehållsanalys. Genom sökningar påde största databaserna för vetenskapliga artiklar valdes studier som var relevanta för syftet.Dessa lästes och genomarbetades och resultat som överensstämde med syftet plockades ut ochanalyserades. För att öka validiteten i analysen gjordes den separat av de båda författarna ochslutsatserna jämfördes sedan. Ett tema och tre subteman identifierades.Resultat: Temat som identifierades i analysen var Ungdomars lustfyllda bävan inför det nyaoch de tre subteman; Att bli självständig, Oro inför det nya samt Att känna trygghet.Diskussion: Upplevelsen av övergången för unga med kronisk sjukdom visade sig innehållabåde positiva och negativa aspekter.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge patienten en helhetsvård, då målet inte längre är att bota eller förlänga patientens liv. Sjuksköterskan behöver ha en helhetssyn på patienten för att kunna Lindra dennes lidande på flera plan. Kommunikationen har en central plats i allt vårdarbete, och när det gäller palliativ vård är behovet större än vanligt. Syftet med kommunikationen är att skapa god kontakt med den döende patienten och bygga upp ett förtroende. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av hur hon kan göra sig förstådd och förstå den döende patienten.

I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och Lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie.