Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av empiriskt material och tidigare forskning undersöka hur en butikskedja inom modebranschen använder sin butikslayout och olika butiksytor för att visuellt kommunicera till sina kunder. För att avgränsa oss gick vi främst in på användandet av ABC-ytor, butikslayout och färgval i butiksexponeringen. Vi valde att basera vår studie på modekedjan Lindex, för att se om teori och verklighet stämmer överens. I uppsatsen förklaras tre teoretiska modeller som beskriver butikskommunikation och vad som fångar kunders uppmärksamhet i butik. Vi beskriver även vilka olika layouter en butik kan använda sig av, vad de olika butiksytorna ska kommunicera, samt olika exponeringsmetoder.

Background: Increasing globalization has changed the business environment and also resulted in increased awareness of the consumers and demand for higher standards of social responsibility. The companies brand strategies has gain in importance in order to strengthen their brands. A part of a company's CSR, CRM, cause-related marketing, which is a relatively new marketing strategy and created when companies choose to partner with charities and market it. Garment/clothing industry has as many others come to be shaped by the effects of globalization, but has also endured heavy criticism over the years. This criticism is largely because of the outside world's reaction to the exploitation of developing countries.

Det händer mycket inom modebranschen just nu. Konkurrensen är hård och för att överleva är det viktigt som modeföretag att nischa sig på marknaden.Det är viktigt att företagen lyssnar på sina kunder så att de förstår vilka behov konsumenten har och vad de egentligen efterfrågar. Handeln har blivit mer koncentrerad till de befolkningstäta regionerna. De stora kedjorna återfinns många gånger på samma platser vilket gör att det ur ett konsumentperspektiv kan bli väldigt enformigt att handla då kedjebutikernas utbud många gånger påminner mycket om varandra. Syftet med uppsatsen har varit att ur ett företagsperspektiv undersöka och jämföra hur kedjeföretagens strategiska arbete ser ut gällande etablering och positionering.

Assessing the outcome of corporate responsibility is often argued to be complicated due to long-term effects and qualitative aspects. Epstein (2008, p.261) establishes that: ?Though many think that sustainability is too difficult to measure, companies have found that unless the impacts are measured, they are commonly ignored in the resource allocation process?. Corporate responsibility is often referred to as a business case, i.e., that social and environmental concern add value to the business (Heikkurinen, 2010; Porter & van der Linde, 1995). Hence, for corporate responsibility to be a business case a strategy, corporate structure and systems, programmes and actions linked to performance measures need to be in place to assess the outcome; environmental, social as well as financial.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hållbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka är verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hållbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrågor i marknadsföringssyfte och för att stärka sitt varumärke? Teori och Metod: Uppsatsen tillämpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrån teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet består i ett urval av några kända klädkedjors externa kommunikation av ekologiska klädlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

Bakgrund och problemdiskussion: Budget har funnits i över 50 år i Sverige och är ett vanligt styrmedel i de svenska företagen. Under de senare åren har forskningen visat upp många delade meningar om hur budget uppfattas och dess betydelse. Budget har fått utstå mycket kritik samtidigt som många studier visar att företagen inte klarar sig utan budget. Uppfattas budget positivt eller negativt hos de som använder den på KappAhl och Lindex? Budgetprocessen är i lärobokslitteratur uppdelad i tre faser, budgetuppställande, budgetuppföljning och budgetanalys.

Kräsnare kunder, snabbare modeväxlingar och billigt mode. I modeindustris globala klimatstår modeföretagen inför större konkurrens och tvingas agera snabbt för att kunna gekunderna det bästa erbjudandet. Inköpsstrategier har blivit allt viktigare för att kunnakonkurrera om pris, kvalitet och tillgänglighet vilket har resulterat i inköp mot internationellamarknader. I samband med produktion i billigare länder har konsumenternas krav på socialtansvarstagade ökat vilket gjort att det för företagen blivit allt viktigare att styra sina inköp moträtt marknad och rätt leverantörer. Många svenska modeföretag gör inköp från Kina ochdärför är syftet med denna studie att med Lindex som fallföretag skapa en förståelse för hurett svenskt modeföretag använder sig av ett produktionskontor och vad det har föransvarsområden i inköpsprocessen vid inköp från Kina.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Vårt syfte är att beskriva och analysera hur benchmarkinganvänds i svenska detaljhandelskedjor med inriktning mot mode. Syftet är även att behandla fallföretagens erfarenheter av benchmarkingarbetet och ta reda på om det finns potential hos styrverktyget som inte utnyttjas. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av fyra detaljhandelskedjor. Vår teoretiska teferensram består till störst del av teori gällande benchmarkingprocessen. Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med personer på AB Lindex, KappAhl AB, Hennes & Mauritz Ab och Dressmann AB.

Cause-Related Marketing (CRM) is not a completely new phenomenon, yet an idea whose time has truly come. To have commercial organizations cooperate with charity organizations for mutual profit is a "win-win-win" situation. The company gets added value to its brand, the charity organization gets to collect more money that it otherwise wouldn't and the customer gains a feeling that he or she has contributed to the society.The purpose of this thesis is to study how a company, in practice, works with CRM marketing. How do they choose which charity organization to work with,what type of product is most appropriate to market with CRM and how is the CRM campaign designed? A theoretical model is then formed to answer these questions, after a thorough research of relevant theory on the subject.

Background: Brand strategy tends to become an important management issue. It is therefore interesting to reach a greater understanding about how companies work to make their existing brands stronger. The purpose of a brand is to influence the customers? view of the brand image. The literature is insufficient concerning how leaders handle the process of repositioning a brand, in order to change the brand image.

Syfte med uppsatsen är att undersöka vilka svårigheter svenska modeföretag kan möta vid implementering av CSR i sin värdekedja.  Undersökningen grundar sig på svenska modeföretag som har sin produktion förlagd utomlands. Intervjuer med representanter från Lindex och Indiska har genomförts för att få konkreta exempel, samt intervjuer med tre svenska organisationer som är aktiva inom CSR frågor. För att få svar på syftet har tre aspekter undersökts. Varför och hur modeföretag inför hållbarhetsstrategier i sin verksamhet, om de kan leva upp till sina hållbarhetsmål och om de inte kan leva upp till målen, varför. Resultatet över vilka svårigheter som modeföretag kan stöta på grundar sig främst på strukturella problem i det aktuella produktionslandet.

Background: A company?s choice of capital structure is influenced by the access to internal and external capital but also by the opportunities and threats that the management perceives in the environment and the management?s attitude towards risk. How an individual perceives and interpret the environment depends on the cognitive structures, which are shaped by personality, background and earlier experiences. Accordingly cognitive structures can be expected to influence the choice of capital structure. Purpose: Out of a cognitive perspective we intend to study the relationship between the way a company views it?s environment and what capital structure it chooses to have, in order to contribute to an increased understanding about what lies behind a company?s capital structure policy.

Uppsatsens övergripande syftet är att öka kunskapen och förståelsen för betydelsen av guanxi vid etablering på den kinesiska marknaden. Underordnat har uppsatsen två delsyften att uppfylla: Att beskriva och analysera betydelsen av guanxi vid svenska företags affärsetablering i Kina. Att analysera hur västerländska nätverkssynsätt kan behöva anpassas, med utgångspunkt i guanxis inverkan på etableringsprocessen. I resultatet ingår avsikten att ge indikationer på huruvida Yangs teoretiska hypoteser över fenomenet guanxi i Kina, kan ses ha empiriskt stöd eller ej och om det innebär ett behov av anpassning av företags ekonomiska teorier för affärsetablering, ur ettnätverksperspektiv. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, utförd med djupintervjuer för att kunna beskriva, förstå och få en helhetsbild av guanxi, samt studier av relevant litteratur som gett en teoretisk referensram.

Vårt syfte med denna uppsats är att analysera om och i så fall hur och varför kända profiler påverkar konsumenters uppfattning av ett varumärke. Vi har i vår studie använt oss av Lindex som fallföretag och deras användning av kända personer i sin marknadsföring. Vid val av tillvägagångssätt har vi utgått ifrån en abduktiv ansats, där våra primärdata baseras på en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har ägt rum på öppen gata i Malmö samt på ekonomihögskolan i Lund. Som inledning av vår teoretiska referensram har vi använt oss av modellen om varumärkesmedvetenhet.