Sökresultat:
55 Uppsatser om Lindén - Sida 4 av 4
SkivförsÀljningsbranschen - strategiska aspekter för Internetexpansion
Titel: SkivförsÀljningsbranschen - strategiska aspekter för InternetexpansionSeminariedag: 5 juni 2001 Författare: Mattias Berntsen Hugo Mansfeld Ola Nilsson Jesper Nordh Handledare: Lars Bengtsson Jan-Inge Lind Problem: Vilka förutsÀttningar har vÄrt fallföretag för en expandering pÄ Internet? Vilka strategiska aspekter mÄste företag beakta vid en expandering pÄ Internet? Vart leder utvecklingen i skivförsÀljningsbranschen? Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att med hjÀlp av teorier pÄvisa de fördelar ett företag kan vinna pÄ att etablera sig pÄ Internet. Vi kommer Àven att diskutera problem som andra företag har stött pÄ och de fallgropar företag kan möta vid en expandering pÄ Internet och den nya ekonomin. Detta ska resultera i ett förslag till en Internetstrategi för vÄrt fallföretag. Vi koncentrerar oss pÄ SHEs musikverksamhet.
Kan hamlingen fortleva som tradition? : en studie över hamlingens historia och framtid i BrÄbygden med omnejd
Hamling och andra former av lövtÀkt för utfodring av tamboskap, var tidigare mycket vanligt men har minskat betydligt fram till vÄra dagar. Arter, som under Ätminstone ett par tusen Är anpassat sig till ett liv i, eller i anslutning till de hamlade trÀden, hotas idag av utrotning. För att kunna sÀkerstÀlla fortlevnaden för dessa arter samt för de hamlade trÀden och hamlingen som tradition, krÀvs kunskap, dels om hamlingsförfarandet i Àldre tider, dels om förekomsten av hamlade trÀd i dagens landskap.
Genom att samla in och datera grenprover, kartlade jag i detta arbete senaste hamlingstidpunkt i BrÄbygden, i Oskarshamns kommun. För att bedöma hamlingens utförande och potentialen för ytterligare hamling i omrÄdet, studerade jag ocksÄ förekomsten av döda trÀd med hamlingsspÄr, grova (brösthöjdsdiameter över 30 cm) askar, lindar och lönnar utan hamlingsspÄr, samt tillgÄngen pÄ tÀnkbara nya hamlingstrÀd. En enkÀt stÀlld till markÀgarna i omrÄdet samt en omfattande litteraturstudie över hamlingens praktik och historia i Sverige ingick
ocksÄ i studien.
PÄ de 72 fastigheter som besöktes, tog jag prover frÄn 406 trÀd.
Grannmedling: en studie om kommuners behov av handlingsplan
För mÀnniskor som bor i hyres- och bostadsrÀtt finns ett skyddsnÀt vad gÀller konflikter mellan grannar. De lagrum som reglerar detta Àr hyreslagen samt miljöbalken . Kommunen har ett ansvar för att erbjuda invÄnarna hjÀlp i form av olika verksamheter som exempelvis störningsjouren som Àr kopplad till det kommunala fastighetsbolaget om de upplever sig störda av grannarna. Alla fastighetsÀgare Àr skyldiga att ÄtgÀrda störningar i hyresrÀtts huset enligt hyreslagen . Som en sista ÄtgÀrd avgör fastighetsÀgaren om en uppsÀgning skall verkstÀllas men dÄ mÄste de Àven underrÀtta socialnÀmnden .
Habitat selection of the European bison
Skogens konung eller prÀriens prins: var hör visenten hemma egentligen?
Visenten Àr Europas tyngsta nu levande landdjur. DÄ en vuxen tjur kan nÄ nÀstan tvÄ meter i mankhöjd och vÀga upp mot ett ton sÄ Àr det sannerligen en uppseendevÀckande best. Trots detta Àr den relativt okÀnd: mÄnga jag talat med har varit omedvetna om existensen av denna art. Av dom som kÀnt till den har flera haft förestÀllningen om att den Àr utdöd, eller blandat ihop den med antingen uroxen eller myskoxen.
Franchising - ett lyckat koncept för Ăstgöta Brandstodsbolag? : lönsamhetsbedömning av bolagets distributionskanaler
Ăstgöta Brandstodsbolag started its insurance business in 1841 and is today a part of LĂ€nsförsĂ€kringsgruppen, which consists of 24 independent and locally anchored county insurance companies. The local concept is a condition for the county insurance (lĂ€nsförsĂ€kring) idea, which means that the 24 county insurance companies cooperate freely. LĂ€nsförsĂ€kringar is the market leader within property and liability insurances in Sweden and has a market share of 30.5%. The largest, and most well known, insurance companies in Sweden, apart from LĂ€nsförsĂ€kringar, are If, Trygg-Hansa and Folksam.
This essay treats with Ăstgöta Brandstodsbolag, which is one of Sweden's largest county insurance companies. The company is active in the county of Ăstergötland where it has the dominant market shares within home, detached houses, car and farming.
Södra Segestrand : en ny stadsdel i Svedala
Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare. NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde; IndustriomrÄde Syd.
Kan grönt bli till guld? : En studie av miljöcertifieringars vÀrde och utveckling i den svenska bygg- och fastighetssektorn
Certification systems, that assess companies? work with social and environmental issues, have emerged in an increasing number of industries. Today, there are environmental certifications for the food industry, the forestry, the fisheries sector and several more. In apparel industry, certification for sustainable working conditions has been of major impact. The property sector is no exception from other industries.
Södra Segestrand - en ny stadsdel i Svedala
Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles
intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som
kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen
innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare.
NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt
pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv.
OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde;
IndustriomrÄde Syd.
Varför mÄr trÀden bra? : en undersökning av à sötorgets kungslindar
Vanligtvis lever vÄra stadstrÀd under stark stress i de urbana miljöerna och mÄr ofta ganska dÄligt. Det urbana klimatet skiljer sig frÄn landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark vÀrme, stark vind, vattenbrist, nÀringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ pÄverkan pÄ trÀden och framförallt rotmiljön kan försÀmras kraftigt. StadstrÀden har ofta lÄngtifrÄn optimala vÀxtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper Àr helt annorlunda frÄn de förhÄllandena som existerar i trÀdens naturliga miljö.
Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) pĂ„ Ă
sötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.
Förslag pÄ sju olika trÀd som kan ersÀtta befintliga trÀd pÄ kyrkogÄrdar
VÀxtligheten pÄ dagens kyrkogÄrdar har i regel knappt en 100?200-Ärig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogÄrden efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogÄrd, med höga kyrkogÄrdstrÀd och en kyrkogÄrdsmur.Det trÀdsortiment som har anvÀnts i trÀdkransen som inramar kyrkogÄrden eller trÀdrader lÀngs gÄngar, har varit begrÀnsat beroende pÄ traditioner och trÀdens lÀmplighet. Man valde ofta arter utifrÄn de lokala förutsÀttningarna, sÄsom alm, lind, lönn och björk. Under en lÀngre tid har sjukdomar pÄ en del trÀdarter brett ut sig och hotar trÀdbestÄnden pÄ vÄra kyrkogÄrdar.