Titel: Brödrafolkens bro. Ett byggprojekt i tre norska och tre svenska tidningarFörfattare: Anders JalakasAntal sidor: 72 inklusive bilagor, innehållsförteckningar mmInstitution ochuniversitet:Institutionen för Journalistik och masskommunikation (JMG)vid Göteborgs UniversitetSyfte: Syftet med undersökningen är att undersöka innehållet i nyhetsrapporteringenom Svinesundsbroprojektet i norsk och svensk press samt att undersökaom det finns skillnader mellan svensk och norsk press i rapporteringenom broprojektet.Frågeställningar:Frågeställning A. Vilka delar av Svinesundsbroprojektet beskrivs mestfrekvent i norsk respektive svensk press? Hur ser frekvensrangordningenut i norsk jämfört med svensk press.Frågeställning B. Vilka tema är mest frekventa i nyhetsrapporteringen omSvinesundsbroprojektet i norsk respektive svensk press? Hur ser frekvensrangordningenut i norsk jämfört med svensk press?Frågeställning C.

Syftet med denna undersökning har varit att sammanställa och utvärdera information vad gäller uppförandet av ett antal lantbruksbyggnader. Målsättningen var att kunna presentera ett faktaunderlag som hjälpmedel för berörda parter i kommande byggverksamhet. I examensarbetet undersöktes tre huvudpunkter, ?tidsåtgång för byggprocessen?, ?den färdiga stallbyggnadens form och funktion? samt en kostnadsuppföljning av bygget. Informationen samlades in genom att ett antal lantbrukare fick besvara några förutbestämda frågor inom dessa områden som sedan sammanställdes.

I rapporten ges förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras på Skanskas byggarbetsplatser i Värmland genom att integrera säkerheten i den visuella styrningen.På skyddsrondsprotokollen finns det vissa anmärkningar som ofta återkommer, nämligen fallskydd, allmän oreda och personlig skyddsutrustning. Bakom dessa anmärkningar och många olyckor som sker ute på byggarbetsplatserna ligger ofta den mänskliga faktorn, vilket innebär att många av olyckorna som skett skulle ha kunnat förebyggas.Visuell styrning är en metod som tidigare provats på Skanskas arbetsplatser med syftet att öka produktiviteten genom kommunikation och synlighet för arbetarna. Genom deras delaktighet i visuell styrning ökar engagemanget och det skapas en ?vi-känsla? ute i produktion, något som skulle kunna lösa många av de problem som finns på arbetsplatserna.Visuell styrning hos Skanska fungerar praktiskt så att en whiteboardtavla sätts upp ute på byggarbetsplatsen, där man samlar ihop medarbetarna framför tavlan varje morgon innan man börjar producera och går igenom det som är prioriterat i produktionen på tavlan.Vår idé är att integrera säkerheten i den visuella styrningen genom att sätta upp punkter på tavlan som är viktiga ur säkerhetssynpunkt. Till dessa kan en skala sättas där man enkelt kan se hur den aktuella säkerheten för varje punkt är på bygget.

Denna uppsats är en studie av hur en samhällsplaneringsfråga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan är en framtida bro över Motalaviken som ska underlätta den tunga trafiken i centrala Motala, där genomfartstrafiken idag går längs riksväg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igång redan 1941 och den har ännu inte fullföljts. Vägverket har beslutat att genomföra projektet mellan år 2012-2015 men den kan komma att tidigareläggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS.

Detta examensarbete har utförts på OEM International, en Teknikhandelskoncern som främst säljer små komponenter för industriautomatisering. Snabb tillväxt medförde trånga och urvuxna lager, en på sikt ohållbar situation som resulterade i planer på ett nytt, större lager. Bygget av detta nya, stora lager i Tranås blev startpunkten för diskussioner kring hur lagerverksamheten egentligen bör bedrivas på lämpligast sätt. Tankar på att ha ett stort centrallager istället för dagens mindre, regionala väcktes, men då ifrågasattes också vilka konsekvenser en sådan förändring skulle bära med sig. Syftet med denna studie är därför att identifiera vilka faktorer som företag bör beakta vid beslut om eventuell överföring av befintliga regionala lagerpunkter till central ort.

Bakgrunden till detta examensarbete är byggföretagens utmaningar med att bedriva byggprojekt där nya och unika objekt skall konstrueras, med många nya förutsättningar och allt som oftast även en ny sammansättning av personalstyrkan. Ett gemensamt behov för dessa byggprojekt är att effektivt kunna hantera en mängd av olika och nya variationer.Oden anläggningsentreprenad AB presenterade ett problem gällande oönskade variationer av produktionstider för betongmonoliter som innefattar mycket repetitiva arbetsmoment. Examensarbetets syfte blev att besvara följande frågor:Vilka är faktorerna som påverkar variationer i produktionstiden vid bygget av betongmonoliter?Vilka är lösningarna till att reducera faktorerna som negativt påverkar produktionstiden?Hur ska de nya lösningarna implementeras?I examensarbetet har teorier kring lean production, lean construction, organisationsförändring och betongkonstruktioner undersökts. Det empiriska materialet har hämtats genom att författaren deltagit i produktionen och fört en fältdagbok över dagliga problem som produktionspersonal påtalat.

Problemen med fuktskador i byggnader är många och kostnaderna för att åtgärda problemen är stora. ByggaF är en metod som riktar sig till hela byggprocessen och den dokumenterar, kommunicerar samt säkerställer fuktsäkerheten genom hela den processen. NCC använder sig idag av en egen metod för att säkerställa fuktsäkerheten och den metoden jämförs i detta arbete mot ByggaF. Arbetet inriktar sig mot produktionsskedet av byggprocessen vilket innebär att fuktsäkerhetsarbetet är granskat i det skedet.Syftet med detta examensarbete är att NCC i Umeå ska få en bättre kännedom om vad ByggaF är och hur den metoden kan användas inom byggproduktion. Ytterligare syfte är att visa hur arbetet kan ske för att förebygga fuktskaderisken genom att använda metoden ByggaF, en metod för fuktsäkert byggande.Arbetet är utfört på NCCs byggnation på Öbacka strand etapp 4 och det bygget har fungerat som referens för NCCs fuktarbete.

LKAB Malmberget är en av de största järnmalmsgruvorna i världen och i nuläget ser framtidsutsikterna lysande ut. Stålkonsumtionen ökar och priset på järnmalm stiger. Gruvan är i ett utvecklingsskede där bygget av ett nytt pelletsverk pågår och likaså planering av en ny huvudnivå. Huvuduppgiften för uppfordringsanläggningen i Malmberget är att transportera malm från gruvan till lagringsfickan Lappkyrkan och därifrån förse verken med malm. Uppfordringen är en viktig del av produktionsflödet underjord, där störningar och avbrott snabbt kan få konsekvenser med ekonomiska följder.

Uppsatsen ?Östersjön ? hav eller resurs?? är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd.

Uppsatsen ?Östersjön ? hav eller resurs?? är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd.

Fel som uppstår i ett byggprojekt leder ofta till merkostnader och ett felfritt projekt är näst intill omöjligt att uppnå. Däremot kan man försöka minska risken för att fel uppstår genom god planering. Projekteringsfasen i ett byggprojekt är en mycket viktig del av projektet, det är där man kommer fram till hur byggnationen ska genomföras.Oftast är det oklart var felen startar men enligt analyserna som gjorts av Sveriges Byggindustrier, FoU-Väst och Chalmers under 1994-1996 har det visat sig att felen oftast har sina rötter redan i starten hos beställare, projektörer, materialleverantörer och utförare. Uppstår det ett fel i början följer det med under hela processen, projekteraren kontrollerar inte om arkitekten eller konstruktören har gjort fel utan bygger bara på. (Josephson & Hammarlund 1996).

Uppsatsen ?Östersjön ? hav eller resurs?? är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd.

Rapporten syftar till att avgöra om entreprenörernas stora användning av GNSSteknikinom vägbyggnation är berättigad med avseende på ställda toleranskrav.GNSS betyder ?Global Navigation Satellite Systems? och är ett samlingsnamn förde satellitsystem som idag används för att utföra precisionsmätningar.En litteraturstudie har gjorts för att få svar på frågorna om vilka toleranser somgäller för vägutsättning samt vilken noggrannhet de olika mätmetoderna har.Kontakt har tagits med ett antal vägentreprenörer från olika företag som är insattai vägutsättning. De har fått besvara ett antal frågor som reder ut vilkenmetod/utrustning de använder idag samt hur stor kunskapen är om GNSS iblandentreprenörerna. De har dessutom fått svara på vad de anser är för-, respektivenackdelar med användning av GNSS vid vägutsättning.En litteraturstudie av byggtoleranser resulterar i de värden som måste uppnås vidbygget. Dessa jämförs sedan med de noggrannheter som de olika mätmetodernahar enligt en litteraturstudie av dessa.Frågeformulär har skickats ut och sammanställs i rapporten vilket ger en godåterspegling av entreprenörernas åsikter och kunskaper om GNSS samt vad deanvänder sig av idag.

Kostnaden för att bygga hus stiger mer än kostnaden för vanliga konsumtionsprodukter vilket leder till allt dyrare hus. En anledning till detta är att byggprocessen inte hänger med i utvecklingen och att äldre metoder fortfarande används. För att få ett effektivare byggande behöver metoderna därför utvecklas eller nya metoder behöver träda fram, ett exempel på en ny metod är tredjepartslogistik som fler och fler byggföretag använder sig av.I denna rapport får du läsa om företaget Arcona AB (Arcona) som samarbetar med logistikföretaget Servistik och som vill undersöka hur arbetarnas attityd är till logistikkonceptet som Arcona använder sig av. Ett projekt, Bryggmästaren, är undersökt i det här arbetet och det är en ombyggnation från kontor till hotell i Stockholm city.Anledningen till att Arcona hade intresse av en attitydundersökning av deras koncept var för att de vill få fram information till möjliga förbättringar, för att se om företaget är på rätt spår med konceptet och för att se hur redan gjorda förändringar har påverkat arbetet på byggarbetsplatsen.Logistikkonceptet kan sammanfattas enligt följande. Lagbasarna på byggarbetsplatsen beställer material från olika grossister.

Vid exploatering av mark måste ofta stora volymer jordmassor schaktas bort för grundläggning av hus och anläggning av ledningar och vägar. Dessa jordmassor skickas många gånger till en deponi, vilket orsakar emissioner av miljö- och hälsofarliga gaser från transporter, förbrukning av naturmaterial och innebär även en ekonomisk kostnad.I Johannelund i västra Stockholm har Stockholms stad planerat ett nytt bostadsområde, och stora mängder jordmassor kommer att behöva schaktas bort under exploateringen. Stockholms stad lät skapa en miljögeoteknisk 3D-modell för att få en översikt över markkvaliteten och bestämma vilka massor som kunde återanvändas för utfyllnad inom området. Med en miljögeoteknisk 3D-modell menas här en CAD-modell i 3D baserad på provtagningar, geotekniska undersökningar och planerad bebyggelse i området. Då detta examensarbete påbörjades var planeringen av Johannelundsprojektet klar och 3D-modellen skapad, men själva bygget hade ännu inte påbörjats.Syftet med detta examensarbete var att avgöra om miljögeotekniska 3D-modeller bör användas i framtida exploateringsprojekt, och målet var att utvärdera och ge råd om framtida användning av modellen samt att undersöka möjligheterna med att återanvända schaktmassor.