Sökresultat:
476 Uppsatser om Lilla spöket laban - Sida 25 av 32
Reningsmotiv i dopritualen : Vad blir dopkandidaten renad frÄn?
I Svenska kyrkan rÀknas dopet och nattvarden som sakrament. Med sakrament menas en handling som Jesus Kristus uppmanat sina efterföljare att utöva. I Matt 28: 19 uppmanar Jesus lÀrjungarna att ? GÄ dÀrför ut och gör alla folk till lÀrjungar: döp dem i Faders och Sonens och den helige Andes namn?. Vid lÀsning av Martin Luthers Stora katekes, vilken ingÄr i Svenska kyrkans bekÀnnelseskrifter, ? kÀnneteckna dopets kraft och verkan, som bestÄr just i den gamle Adams dödande och dÀrefter den nya mÀnniskans uppstÄndelse? (2010, 481).
Utseende och sjÀlvförtroende utifrÄn hÀlsoaspekter : Skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters uppfattning pÄ sitt eget utseende och sjÀlvförtroende
Denna studie tar del i den stora hĂ€lsotrenden som pĂ„gĂ„r i dagens samhĂ€lle. Ingen kan ha undgĂ„tt hur media pĂ„verkar och har ett stort inflytande nĂ€r det kommer till kroppsfixering och sjĂ€lvförtroende hos mĂ€nniskor. Ăverallt fĂ„r man intrycket av att man ska vara smal eller vĂ€ltrĂ€nad för att passa in och det Ă€r viktigt att vara som alla andra. Och Ă€r du inte det sĂ„ uppfyller du inte omgivningens krav. SjĂ€lvklart borde detta spegla av sig pĂ„ sjĂ€lvförtroendet om man inte kĂ€nner att man uppfyller kraven, eller Ă€r det verkligen sĂ„? Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om manliga och kvinnliga universitetsstudenter har olika syn pĂ„ sitt eget utseende och sjĂ€lvförtroende, och Ă€ven undersöka om det finns nĂ„gra könsskillnader i detta.
Varför emitterar inte fler svenska företag högavkastande obligationer?
Marknaden för sÄ kallade ?High Yield Bonds? ? högavkastande obligationer ? har under det senaste Ärtiondet genomgÄtt en remarkabel utveckling, sÀrskilt i Europa. Ett ökat antal ?non-investment grade?-företag söker strategiskt att emittera dessa obligationer för att finansiera sina verksamheter, vare sig detrör sig om upprÀtthÄllandet av betalningsströmmar till leverantörer, anstÀllda eller andra intressenter; kapitalanskaffning; företagsförvÀrv; refinansiering av lÄn; eller andra företagsrelaterade aktiviteter. Trots denna utveckling Àr marknaden för högavkastande obligationer i Sverige jÀmförelsevis liten.
MÄltidens fem aspekter
Vid ett besök pĂ„ en restaurang har förvĂ€ntningarna blivit högre eftersom restaurangbesöken har ökat och gĂ€sterna stĂ€ller högre krav i Sverige. Helhetsupplevelsen har blivit en alltmer viktigare faktor under ett restaurangbesök. PĂ„ Grythyttan i Ărebro har man utvecklat en modellstudie, sĂ„ kallad the five aspect meal model, som hjĂ€lp för att analysera vilka faktorer som kan uppfylla gĂ€stens krav vid ett restaurangbesök. MĂ„ltidens fem aspekter bestĂ„r av rummet, mötet, produkten, atmosfĂ€ren och styrsystemet, dĂ€r varje aspekt fyller en viktig roll i verksamheterna. Vi har tagit fasta pĂ„ de fem aspekterna och applicerat dem mot Hongkongs restauranger.
"KrÀnkningar gÄr som i en cirkel hela tiden!" : Elever undersöker begreppet krÀnkningar i en fokusgrupp genom drama.
I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utstrÀckning det i en hemmastudio Àr möjligt att Äterskapa ett sound frÄn en professionell inspelningsstudio. Denna frÄga Àr intressant för mig dÄ jag fastnade för hur en produktion lÀt i ljudbilden. Dels instrumentuppsÀttningen och deras rytmisering men frÀmst soundet pÄ helheten i mixen. Det kÀndes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var sÄ mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmÄga att skapa och producera musik men har inte tillgÄng till sÄ mycket kvalitativ utrustning.
Revisionsplikten: nödvÀndigt ont eller stor nytta för det lilla företaget?
Syftet med föreliggande uppsats var att förstÄ den reviderade informationens anvÀndning och betydelse i och för mikroföretag. Detta dÄ det idag pÄgÄr en het debatt angÄende revisionspliktens vara eller icke vara. Svenskt NÀringsliv och Svenska Revisorsamfundet vill slopa revisionsplikten för alla mindre aktiebolag dÄ de tycker att krÄngliga regler hÀmmar företagandet och att Sverige Àr beroende av de smÄ företagen. FAR tror dÀremot att slopad revisionsplikt skulle innebÀra ökade risker för de mindre företagen genom att det skulle bli bÄde svÄrare och dyrare att lÄna pengar och att göra affÀrer. I England Àr revisionsplikten borttagen med motiveringen att kostnaden för revisionen översteg nyttan.
Bjuv en bevarad skatt
Mitt examensarbete Àr ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet Àr att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nÀmligen upptÀckt att eleverna i Bjuv inte har sÄ stor kÀnnedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar pÄ Bjuvs gruvhistoria Àr för det Àr tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den Àr idag. Jag har upptÀckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred nÄgonstans vid Lund och i SmÄland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien fÄr de lÀttare en förstÄelse för hur det har varit och varför det Àr som det Àr idag.
Makroalger och deras anvÀndning som livsmedel och livsmedelstillsatser
Makroalger Àr ett annat ord för tÄng. TÄng som livsmedel har traditionellt sett an-vÀnts i kustomrÄden pÄ flera platser i vÀrlden. I asiatiska lÀnder har den anvÀnts lÀnge och det Àr fortfarande dÀr den anvÀnds allra mest. I Europa har platser som Irland, Island, Wales och Bretagne som tradition att anvÀnda sig av tÄng som livs-medel, men i övriga Europa har alger ÀndÄ mestadels anvÀnts i livsmedel som emulgeringsmedel och för att förbÀttra livsmedelsprodukters viskositet och gelbild-ning. Det som utvinns ur algerna i störst utstrÀckning Àr karragenan, alginat och agar.
Karakterisering av vattenförande sprickor i berg inför injektering under planerad dubbelspontdamm i Lilla Edet
AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectorsâ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the companyâs products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the companyâs products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTAâs demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.
Utformning av och vÀxtförslag till urbana odlingslotter
Miljöförstöringen har varit i blickfÄnget i ett par Är nu. MÀnniskor börjar mer och mer bry sig om hur man sjÀlv kan pÄverka och minska sina egna miljöutslÀpp. Den stora boven i dramat Àr alla transporter som anvÀnds för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler mÀnniskor flyttar in till stÀderna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att fÄ mer nÀrodlat behöver vi odla mer i stÀderna.
En jÀmförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende pÄ djurhÀlsa
Miljöförstöringen har varit i blickfÄnget i ett par Är nu. MÀnniskor börjar mer och mer bry sig om hur man sjÀlv kan pÄverka och minska sina egna miljöutslÀpp. Den stora boven i dramat Àr alla transporter som anvÀnds för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler mÀnniskor flyttar in till stÀderna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att fÄ mer nÀrodlat behöver vi odla mer i stÀderna.
Personlig försÀljning : Hur viktig Àr den personliga försÀljningen utifrÄn butikens perspektiv? Hur skiljer den personliga försÀljningen sig mellan privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker?
Personlig försÀljning Àr idag en viktig faktor för en butik som vill kunna konkurrera pÄ marknaden och för de butiker som vill skapa det lilla extra i köpupplevelsen. Som lÀsare av denna uppsats kommer ni att fÄ lÀsa om hur den personliga försÀljningen skiljer sig mellan privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker.Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och observationer i privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker inom klÀdbranschen, se skillnaden mellan personalens arbete med den personliga försÀljningen. Vi vill se hur de olika butikerna differentierar sig i den personliga försÀljningen samt se om det finns eventuella likheter mellan dem. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur de olika butikerna anvÀnder sig utav den personliga försÀljningen och se om det Àr en viktig faktor för butikerna.Uppsatsens undersökning bygger pÄ intervjuer med tre butikschefer frÄn tre kedjeanslutna butiker samt tre butikschefer frÄn tre privatÀgda butiker. Vi har intervjuat dessa för att fÄ reda pÄ hur de arbetar med personlig försÀljning och se om det Àr nÄgot de lÀgger stort fokus pÄ.
Lilla gumman ska du verkligen ha pÄ dig det? Folk kan ju tro att du sÀljer nÄgot annat! : En studie om kvinnors företagande i Kalmar lÀn
Bakgrund:Entreprenörskap Àr ett ord som ofta anvÀnds i olika sammanhang och med olika innebörd. Detta skapar en viss förvirring kring vad det innebÀr att vara entreprenör. Samtidigt finns det utbredda stereotyper om vem som identifieras som entreprenör och hur denne bör agera. Den stereotypa bilden av en entreprenör som finns i samhÀllet Àr att denne Àr en man, nÄgot vi anser pÄverkar kvinnors företagande negativt. I Sverige finns ett stort antal organisationer vars syfte Àr att frÀmja tillvÀxt genom ett ökat antal nya företag.
Gestaltning av skolgÄrdsrum : ett gestaltningsförslag till Slestadsskolans innergÄrdar med utgÄngspunkt i miljöpsykologi och utomhuspedagogik
De flesta av oss har nÄgon typ av relation till skolgÄrden som plats, en plats dÀr mÄnga barn och lÀrare tillbringar mycket av sin tid. En plats som kan anvÀndas pÄ varierande vis, för mÄnga olika aktiviteter och syften. Ett av dessa syften kan vara utomhuspedagogik, ett omdiskuterat begrepp som forskare vid bland annat Linköpings universitet har intresserat sig för de senaste Ären. SkolgÄrden kan Àven vara en plats som berör elever och lÀrare inne i klassrummen dÄ skolgÄrden ofta blir den vy med blickpunkter som elever och lÀrare blickar ut över nÀr de befinner sig inne i skolans lokaler.
Detta arbete behandlar Àmnet utomhuspedagogik och miljöpsykologi i relation till planering och design av skolgÄrdsmiljöer. Genom ett uppdrag av Peab har jag fÄtt möjlighet att designa och planera tvÄ till ytan smÄ innergÄrdar pÄ en mellanstadieskola i Lambohov, Linköping.
Syftet med arbetet har varit att gestalta de tvÄ innergÄrdarna utifrÄn litteratur inom utomhuspedagogik och miljöpsykologi.
Revisorns roll vid en kreditbedömning sett ur revisorns, bankens och smÄföretagets perspektiv
Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för smÄ bolag ifrÄgasÀtts revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en lÄngivare kan den slopade revisionsplikten för smÄ bolag pÄverka deras bedömning vid en kreditgivning. Detta eftersom det Àr genom revision och Ärsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv dÀr den traditionella rollen av en revisor enligt Gooderham et el., (2004) Àr en person som hjÀlper till med registrering och genomgÄng av rapporter samt att lagar och regler vad gÀller beskattning efterlevs. Revisorns roll Àr oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi stÀller oss frÄgandes till eftersom tidigare forskning Àven tyder pÄ att relationen mellan revisorn, banken och företaget Àr av stor betydelse och att dessa parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstÄ relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn pÄ revisorns roll.