Sökresultat:
473 Uppsatser om Lilla fördärvet - Sida 23 av 32
Vad hÀnde med Södertorg? : En studie om Södertorgs fysiska miljö och de faktorer som pÄverkat torgets utveckling
Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön pÄ Södertorg i Kristianstad, belÀget i nordöstra SkÄne. Södertorg Àr ett gammalt kasernomrÄde som 2006 fick ett ansiktslyft dÄ innanmÀtet pÄ en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmÀnheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg Àr en del av kvarteret Södra Kasern och bestÄr i dagslÀget av tvÄ huvudbyggnader, sammanlÀnkade i söder med hjÀlp av en tredje, lÀgre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska vÀggar till den 3000m2 stora torgytan som idag Àr nÀstintill oanvÀnd.
?Det blir trist utan orkidéer nÀktergalar och lövgrodor? En studie av en lÀgerskolas betydelse för lÀrande om hÄllbar utveckling
En studie av en lÀgerskolas betydelse i lÀrande för hÄllbar utveckling
I denna uppsats undersöker jag en grupp 11- Äriga elevers lÀrande pÄ en lÀgerskola samt vad de har för syn pÄ natur- och miljöfrÄgor. Jag undersöker ocksÄ om lÀrandet pÄ en aktuell lÀgerskola kan utgöra en del av lÀrandet för hÄllbar utveckling. LÀgerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen.
Jag har sökt svar pÄ mina frÄgor genom att observera en klass med 11- Äringar frÄn en medelstor stad under deras vistelse pÄ en lÀgerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer.
Undersökningen pekar mot att det Àr möjligt för unga elever att utveckla en förstÄelse för abstrakta fenomen som mÀnniskans pÄverkan pÄ landskap samt mÀnniskans samspel med naturresurser. Detta menar jag Àr en viktig byggsten i lÀrande för hÄllbar utveckling.
Mötet med mammor under amningstiden: BVC-sköterskors erfarenheter
Vid start av amning Àr det viktigt att modern kÀnner att hon kan fÄ stöd frÄn anhöriga och frÄn experter. Om amningen inte fungerar kan mamman fÄ svÄrt att knyta an till sitt lilla barn och mamman kan börja tvivla pÄ sitt moderskap. BarnavÄrdcentralsjuksköterskan (BVC-sköterskan) har en framtrÀdande roll som amningsstödjare. BVC-sköterskan behöver dÀrför ha mycket kunskap kring barnets behov och ha en förmÄga att kunna samtala med förÀldrarna. Det ligger pÄ BVC-sköterskans ansvar att mötet med mamman blir vÄrdande.
Flerdimensionell styrning i smÄ kommuner: en fallstudie i Norsjö kommun
De senaste Ärtionden har stora förÀndringar skett inom den kommunala verksamheten. Decentraliseringen under 1980-talet medförde att kommunala verksamheter började lÄna styrverktyg frÄn nÀringslivet. Under 1990-talet lades delar av den kommunala produktionen ut hos privata sektorn, vilket var en av orsakerna till att flerdimensionell styrning hamnade i fokus. Anledningen till att mÄnga kommuner frÄngÄr den traditionella ekonomi- styrningen beror pÄ att den endast koncentrerar sig pÄ finansiella mÄl och mÄtt, vilket inte passar den nyare typen av kommunala organisationer. DÀremot rÄder det delade meningar om hur flerdimensionell styrning pÄverkar den kommunala verksamheten.
Utvecklingsstörning och förÀldraskap : -socialsekreterares bedömning av stödbehov för förÀldrar med en utvecklingsstörning eller en svagbegÄvning, samt svÄrigheterna kring dessa bedömningar
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialsekreterare i nÄgra kommuner bedömer behovet av stöd för förÀldrar med en lindrig utvecklingsstörning eller svagbegÄvning. Vidare Àr syftet att undersöka vad socialsekreterarna upplever vara problematiskt vid dessa bedömningar, samt att inventera vad tidigare forskning sÀger pÄ omrÄdet. Forskningsöversikten kommer i uppsatsen att anvÀndas som analysverktyg. Som metod anvÀnder jag mig av en kvalitativ ansats i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visar att alla de tre intervjuade socialsekreterarna gör en vanlig utredning.
Den stora vÀrlden i det lilla landet : En kvantitativ undersökning av 2013 Ärs utrikesrapportering i Svenska Dagbladet och Södermanlands Nyheter
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur utrikesrapporteringen under 2013 sÄg ut i lokaltidningen Södermanlands Nyheter (SN) och storstadstidningen Svenska Dagbladet (SvD). FrÄgorna som ska besvaras handlar om vilka omrÄden och Àmnen som lÀsarna fÄr ta del av i tidningen, och vem som rapporterar om utlandet. För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes en kvantitativ undersökning med kompletterande intervjuer med representanter för SN, SvD och TT NyhetsbyrÄn. Materialet som samlades in var 159 texter frÄn SN och 214 texter frÄn SvD, vilket blev totalt 373 texter. Den teoretiska utgÄngspunkten kretsar frÀmst kring nyhetsvÀrdering utifrÄn Galtung och Ruge samt Prakke, agenda-setting, gatekeeping, samt det vÀsterlÀndska mediala beroendet.
Beröring. Tala till barnets hud
Syftet med det hÀr arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för mÀnniskan och mÀnniskans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger pÄ lÀst litteratur inom omrÄdet och pÄ en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring Àr inte bara vÀgen till kÀnslomÀssig kontakt, den taktila kommunikationen Àr ocksÄ relaterad till inlÀrning.
PÄ spaning efter den andre - - en studie av Malmös offentliga rum och strÄk som mötesplats
Syftet med examensarbetet Àr att studera och analysera hur möten mellan olika
mÀnniskor och livsstilar sker pÄ offentliga plaster och strÄk i centrala Malmö.
Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och
försöker ge svar pÄ varför det Àr viktigt att mÀnniskor med olika bakgrund och
kultur möts, och vad det kan fÄ för konsekvenser om möten inte sker, samt hur
stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sÄdana möten.
Examensarbetet baseras pÄ litteraturstudier samt egna betraktelser och
iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om
industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. DÀrefter följer en
utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum. Vidare följer
beskrivningar och analyser av tvÄ centrala omrÄden i Malmö; Ribersborgsstranden
- VÀstra hamnen - StapelbÀddsparken (omrÄde A) och Stortorget - Lilla torg -
Gustav Adolfs torg ? MöllevÄngstorget - samt strÄket mellan dessa platser
(omrÄde B).
Musik i hemmastudion
I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utstrÀckning det i en hemmastudio Àr möjligt att Äterskapa ett sound frÄn en professionell inspelningsstudio. Denna frÄga Àr intressant för mig dÄ jag fastnade för hur en produktion lÀt i ljudbilden. Dels instrumentuppsÀttningen och deras rytmisering men frÀmst soundet pÄ helheten i mixen. Det kÀndes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var sÄ mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmÄga att skapa och producera musik men har inte tillgÄng till sÄ mycket kvalitativ utrustning.
Vibrametri ? en tillgÄng vid medicinsk kontroll av vibrationsexponerade?
Arbetsmiljöverkets kungörelse om medicinska kontroller i arbetslivet har medfört ett behov hos företagshÀlsovÄrden att kunna genomföra sÄdana kontroller t ex bland personer som utsÀtts för lokala vibrationer frÄn vibrerande handverktyg. För att pröva vÀrdet av vibrametri (bestÀmning av vibrationströsklar) med en ny typ av utrustning ? en VibroSense MeterŸ - vid bedömningen av eventuella nervskador hos arbetare adderades metoden till Previas rutinundersökning för vibrationsexponerade. Sju personer undersöktes. Sex av dessa hade arbetat pÄ ett gjuteri mellan 3 mÄnader till 11 Är.
Skolsköterskors erfarenheter av förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i grundskolan - Med inriktning mot psykisk hÀlsa
Psykisk ohÀlsa bland barn kan visa sig som depression, Ängest, huvudvÀrk men Àven som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hÀlsa Àr nÄgot som kÀnnetecknas av lycka och vÀlbefinnande. Det krÀvs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hÀlsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med Ätta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.
Det urbana offentliga rummets resiliens som mötesplats
Idag stÄr det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför
förÀndringar dÀr konkurrens frÄn externa handelsomrÄden, köpcentrum och
förÀndrade handelsmönster i allmÀnhet kan innebÀra att det offentliga rummet i
stadens centrum fÄr svÄrt att behÄlla sin attraktivitet och dragningskraft. Det
offentliga rummet i centrum riskerar dÀrmed förlora sin historiskt starka
betydelse och funktion som mötesplats.
Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya
handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön,
innebÀr ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i
staden. Detta pÄverkar mÀnniskans frihet att delta i det sociala livet i staden
negativt. DÄ mÀnniskors möjlighet till möten har en stor betydelse för det
sociala kapitalet och konstateras vara grundlÀggande för demokrati och hÀlsa i
samhÀllet riskerar detta innebÀra negativa konsekvenser för en social
hÄllbarhet i staden.
Syftet Àr dÀrmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som
mötesplats kan komma att pÄverkas av handelsverksamheters omlokalisering i
staden. Syftet Àr vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga
rummet i mellanstora till stora kommuner kan stÀrkas och bli mer resilient som
mötesplats oavsett handelsverksamhetens nÀrvaro, för att frÀmja en social
hÄllbarhet.
Upplevelsen av att vÄrdas pÄ flerbÀddssal pÄ en intensivvÄrdsavdelning
Introduktion: Utvecklingen och forskning om hur nya intensivvÄrdsavdelningar skall utformas Àr en pÄgÄende process. Möjligheterna till att vÄrdas pÄ enkelsal pÄ en intensivvÄrdsavdelning i Sverige Àr begrÀnsade. Det innebÀr att svÄrt sjuka patienter vÄrdas pÄ samma sal mycket nÀra varandra med endast en skÀrm eller ett draperi emellan. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelser av att vÄrdas pÄ flerbÀddssal pÄ en intensivvÄrdsavdelning.Metod: Data insamlades genom djupintervjuer och analyserades enligt den kvalitativa innehÄllsanalysen. Fyra informanter som hade vÄrdats pÄ en intensivvÄrdavdelning intervjuades till pilotstudien.Resultat: Vid analys av texten framkom fyra olika kategorier: upplevelse av trygghet, upplevelse av medpatienten, upplevelse av obehag och fokus pÄ sig sjÀlv.
Det lilla extra : Belöningar, arbetsmotivation och rÀttvisa
De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.
Hur ska den lilla kommunens roll vara i den lokala kulturen? -Aktörernas syn pÄ den allmÀnkulturella arenan i KÀvlinge.
Det kommunala begreppet allmÀnkultur som Àr avgrÀnsat till liveframtrÀdande inom musik, teater och konst Àr utgÄngspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig Ät i olika kommuner, vilket en genomförd kartlÀggning av de skÄnska kommunerna visar. I denna uppsats studeras KÀvlinge kommun vars geografiska placering med nÀrhet till ett flertal storstÀder gör att det Àr förhÄllandevis nÀra till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet pÄverkas.Syftet Àr att undersöka hur kulturaktörer i KÀvlinge ser pÄ betydelsen av den lokala allmÀnkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för mÀnniskor i KÀvlinge kommun. Uppsatsen Àr uppbyggd av tvÄ frÄgestÀllningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmÀnkulturella framtrÀdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frÄgor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjÀnstemÀn och kulturarrangörer i KÀvlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, nÀrmiljö/nÀrhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fÀlt, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.