Sökresultat:
5520 Uppsatser om Lilla Edets kommun - Sida 40 av 368
Kommun och landsting - Vem har mest makt? : en kvalitativ studie om den samverkan som sker mellan dessa organisationer vid vårdplaneringar kring äldre personer i Sverige
This essay?s focus lies on the collaboration that takes place in hospitals and called a care-plan (vårdplanering) between the two organisations: Health-care (landsting) and social-care (kommun). According to the Swedish-law are these organizations responsible for the care of elderly individuals in Sweden. The aim of this essay has been to study closely this collaboration in order to see which partner has the most influencing power.This essay is of a qualitative character, which means that the results that are presented are based on six individual interviews with employees from the two organizations. The employees chosen for this essay all have job experiences from the collaboration that takes place during care-plans in hospitals.One of the main results of this essay has been that the two organizations are not equal collaboration-partners.
Miljöhinder i publika lokaler - en kartläggning i delar av en mindre kommun
Personer med funktionsnedsättningar stöter ofta på hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dålig skyltning eller belysning. Detta i sin tur påverkar individens förmåga att utföra dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhället. En pilotversion av ett kartläggningsinstrument användes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skånsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes påträffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta på relativt få miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgänglighet och därmed även påverka aktivitet och delaktighet positivt.
Hur kan den europeiska landskapskonventionen implementeras i Mölndals kommun genom en landskapspolicy?
Den europeiska landskapskonventionen (ELC) är en konvention som strävar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mångsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmänheten för att stärka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hållbart och demokratiskt. Sverige är en av de närmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gälla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pågått längre tid än så, men har ännu inte fått genomslagskraft på lokal nivå i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.
Befolknings- och landsbygdsutveckling, Tingsryd-Rävemåla
Syftet med detta kandidatarbete är att beskriva den befolkningsutveckling som
pågår i Sveriges gles- och landsbygder samt att sammanställa metoder från
forskning och beprövad erfarenhet som används för att motverka en negativ
befolkningsutveckling.
Den generella befolkningsutvecklingen i Sverige speglas sedan i Rävemåla, som
är en tätortsnära landsbygdsort i Tingsryd kommun, för att undersöka om orten
har följt samma bana som befolkningsutvecklingen gjort i Sverige och vilka
metoder som används och kan användas för att försöka nå en positiv utveckling.
Tingsryds kommun och Rävemåla tätort lider båda av en negativ
befolkningsutveckling och en åldrande befolkning.
Den mest använda metoden för att nå en positiv utveckling är marknadsföring,
vilket är den mest använda metoden i riket för att öka befolkning.
Urban Building vid Hornsbruksgatan
Jag vill fånga och bevara känslan av bergets inverkan på området. Längs med vägen kommer kommersiella lokaler att finnas. Dessa är flexibla och kan husera en mängd olika aktörer; caféer, gallerier, utställningar, småbutiker, kontor osv.Det de har gemensamt är sikten tvärs igenom byggnaden. Står man på gatan utanför uppfattar man fortfarande berget i bakgrunden genom lokalen.En ny mötestplats genereras. Hornstulls nya torg binds samman med Hornsbruksgatan.
Rekryter, ryssar och ransonering : Folkligt berättande om finska fortsättningskriget
Kriget är ett återkommande ämne och ständigt produceras ny litteratur och andra dokumentationer i ämnet. På många platser runt om i världen finns det även fortfarande spår från krigsåren, detta inte minst i Finland. Under denna tidsperiod deltog Finland i två krig: vinterkriget 1938 och fortsättningskriget 1941-44. Om dessa krigsrelaterade händelser har det skrivits i mängder, både skönlitterärt och historiskt, även på individnivå där hågkomstmaterial samlats in. Det här är ingen uppsats om kriget i sig, utan om hur man berättar om det samt vad dessa berättelser säger om just individ och kollektiv.
Att ge det lilla extra : En antologi om engagemang
Denna antologi om tre bidrag studerar engagemang och motivation ur olika perspektiv. De individuella delarna inriktar sig på ideellt engagemang inom idrott, politiskt engagemang hos ungdomar och engagemang hos anställda i kommunal sektor. Dessa fält analyseras utifrån valda frågeteman såsom vilka aspekter som motiverar till engagemang, hur dessa inverkar på individers identitetsskapande och hur engagemanget påverkar och påverkas av de individuella livsvillkoren. Vi har genom kortare fältobservationer och kvalitativa intervjuer samlat in material som sedan analyserats i enlighet med grundad teori-analysmetod. Det analyserade materialet koppades sedan till teorier rörande bland annat identitet, motivation och grupptillhörighet.
Lekfullt lärande och magiska rytmer? : Erfarenheter från en resa till byn Berefet i Gambia
Syftet med detta arbete är att undersöka hur musik används och lärs ut i den lilla byn Berefet i Gambia. Under ett första besök i byn tyckte vi oss nämligen se att barn och vuxna musicerade med stor glädje och kunskap. Anledningen till ämnesfokus var att vi ville hitta vägar till ett mer naturligt och glädjefyllt sätt att undervisa som musiklärare här i Sverige.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre lärare och tre andra invånare i byn. Svaren har vi sedan analyserat utifrån ett musiketnologiskt perspektiv och jämfört med vad andra forskare och författare inom musiketnologi och pedagogik har kommit fram till.Resultatet visar på att det vardagliga musicerandet i Berefet inte är så utbrett som det verkar vid en första anblick. Det visar sig att barnen i byn i första hand lär sig och övar upp sina musikaliska kunskaper i sin hemmiljö, och att de då lär sig av äldre släktingar och familjemedlemmar..
Utvärdering av läkarbesök och förstadagsanmälan av frånvaro hos anställda i Omsorgsförvaltningen, Värnamo Kommun
Korttidsfrånvaron inom Omsorgsförvaltningen i Värnamo kommun har av arbetsledningen befunnits hög och man har då valt en strategi för hantering av korttidsfrånvaron som blivit föremål för denna utvärdering.Undersökningen omfattar en sammanställning av de läkarbesök som genomförts med anledning av upprepad korttidsfrånvaro bland anställda i Omsorgsförvaltningen i Värnamo Kommun. Vidare utvärderades den förstadagsanmälan av frånvaro till företagssköterska som införts.Den undersökta gruppen består av 17 personer anställda som undersköterskor. Vid läkarbesöket gjordes en medicinsk bedömning och i vissa fall kompletterande medicinska åtgärder såsom förslag på medicinering, remittering till offentlig vårdgivare etc. Antalet frånvarotillfällen i två avgränsade perioder omfattande 6 månader vardera har utvärderats. Dessutom har en enkät distribuerats i syfte att få en uppfattning om hur de anställda har uppfattat arbetsgivarens sätt att hantera korttidsfrånvaron.Resultatet påvisar en reduktion i gruppens totala antal frånvarotillfällen från 70 frånvarotillfällen före intervention till 45 frånvarotillfällen efter intervention, dvs en reduktion med 36%.
Kalmar län år 2020 : En prognostisering av köpkraften och detaljhandelns utveckling?
Handelns utredningsinstitut använde sig år 2002 av statistiska faktorer för att förutspå detaljhandeln i Kalmar län för år 2012. Idag, år 2010, ser vi att denna prognos i jämförelse mot 2007 års rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sådan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgå ifrån en kvalitativ faktor. För detta krävs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för år 2020 i Kalmar läns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen är att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försäljningsutveckling i Kalmar läns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.
Ekonomisystem i kommuner: En studie av ekonomichefers krav på vad som utmärker ändamålsenliga ekonomisystem
En kommun är ett viktigt organ i vårt samhälle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bästa. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krävs således ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förväntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte är att tillhandahålla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan är en mycket värdefull grund för de beslut kommunen tar.
Kyrkogården: begravningsplats eller rekreationsområde? : en fallstudie av två kyrkogårdar i Växjö kommun
Sen långt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, där användandet av kyrkogårdsrummet har var väldigt återhållsamt. Nu kan man dock se att kyrkogårdarna inne i tätbebyggda städer har fått fler funktioner då de allt mer används som rekreationsområden och som parker. Vad är det för aktiviteter som sker på dagens kyrkogårdar och vad är det för faktorer som påverkar de nya aktiviteterna?Med utgångspunkt i två kyrkogårdar i Växjö kommun: Tegnérkyrkogården och Hovshaga kyrkogård så tar den här uppsatsen upp och diskuterar vad det är som påverkar användarskiftningen och vad det är för nya aktiviteter som nu sker på stadens kyrkogårdar. Tegnerkyrkogården är en gammal stadskyrkogård som ligger inbäddad i Växjö centrum och Hovshaga kyrkogård är en relativt nyanlagd skogskyrkogård i utkanten av staden.
Behov och efterfrågan av en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd Kommun
Syftet med studien var att undersöka vilket behov och vilken efterfrågan det fanns av att upprätta en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd kommun. För att uppnå vårt syfte har vi granskat problembakgrunden samt undersökt tjänsten ur ett föräldraperspektiv. Den offentliga sektorn har länge dominerats av en tämligen introvert syn på kommunikationsuppdraget, där tyngdpunkten har legat på skyldigheten att informera. När det kommer till den kommunala verksamheten har denna under senare år genomgått förändring, där de alltmer börjat se medborgarna som sina kunder, med ökat fokus på service. Kommunerna som ingår i Sjuhärad/Södra Älvsborg har ingått i projektet som de valt att kalla "Samverkan kring föräldrastöd i Sjuhärad/Södra Älvsborg".
"Om inte alla redan är dumma i huvudet så borde det kunna bli ganska bra" : En fallstudie som undersöker kvinnliga politikers egna uppfattningar om möjligheter och hinder i Växjö kommun
The essay examines how female politicians themselves experience their political pathin regards to opportunities and obstacles. The questions of the essay revolve aroundthis as well as if there are any differences in experience between politicians from thetwo Swedish parties Socialdemokraterna and Moderaterna. The two parties are chosento represent traditional left and right ideologies. Quantitative measures are used toexamine the female representation in Växjö kommun, which does not show a hugeuneven amount of either men or women. Qualitative measures are used to examine tenfemale politicians? personal experiences through personal interviews.
Samhällets minne - Arkiv som pedagogisk resurs till historieundervisningen
Genom vår undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. Vårt syfte är att visa på hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt på vilket sätt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att ställa frågor och söka svar inom områdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. Våra olika arkiv verkar som minne i samhället och utifrån det material som finns tillhanda kan vi på ett bra sätt ta del av vår historia, både den stora och den lilla historien går att finna. Det är inte brukligt att pedagoger använder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.