Sökresultat:
1325 Uppsatser om Likvärdiga villkor - Sida 65 av 89
"Jag Àr bloggen" - en projektbeskrivning av ett radioreportage om identitet och bloggande
Vad betyder bloggen för den som bloggar? Genom tre unga tjejers röster Àr syftet att förstÄ vad bloggandet betyder för dem. Samtidigt Àr det att se vad det har för inverkan pÄ identitetsskapandet. Arbetet handlar ocksÄ om att skapa ett rum för lyssnande, dÀr informanternas röster Àr tonsÀttare och grunden i arbetet.
Genom ett radioreportage dÀr Johanna, Tova och Camilla sjÀlva berÀttar om sin syn pÄ bloggandet, har jag försökt att sÀtta fingret pÄ vad det Àr bloggen ger tjejerna som skolan inte gör. Med en konstruktivistisk syn pÄ identitet har metoden för nÀrmandet varit kvalitativintervju med inspiration av radiojournalisters syn pÄ intervjuer.
Ăga rum : om det lĂ€rande subjektets upplevelse och anvĂ€ndande av det pedagogiska rummet
Olika miljöer inbjuder till vissa sÀtt att föra sig, vissa sÀtt att vÀlja sina ord och sina samtalsÀmnen. Det grundlÀggande syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur en plats pÄverkar det som Àr och bildas dÀr: mÀnniskor, möten och kunskap.Undersökningen Àr en etnografisk studie som handlar om vad det Àr som utspelar sig i en bildsal, hur miljön upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att fÄ en större insikt i förutsÀttningar för lÀrande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar pÄ allt detta.Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material bestÄr av intervjuer, fÀltobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. UtgÄngspunkten i arbetet Àr att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten.Den gestaltande delen av uppsatsen Àr en undersökning av vad det Àr som Àr ett möte och vad dess förutsÀttningar Àr.
Onlinespel och sprÄkutveckling : En kvalitativ studie om onlinespels influenser pÄ ungdomars engelska sprÄkutveckling
AllmÀnheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom omrÄdet onlinespel och engelsk sprÄkutveckling. I Àmnesplanen för engelska i Lgy 11 gÄr det att urskilja att det engelska sprÄket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella omrÄden, som i detta arbete Àr onlinespel. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka hur ungdomars engelska sprÄkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förstÄelse för lÀrandets villkor utanför skolans undervisning utifrÄn onlinespel.
Krigsjournalistik - Att rapportera frÄn det bortglömda kriget i Afghanistan
Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.
UtlÄning : Hur finanskrisen har pÄverkat bankers utlÄning till smÄ och medelstora företag
Syftet med uppsatsen Àr att se om finanskrisen har pÄverkat utlÄningen till smÄ och medelstora företag. För att fÄ svar pÄ frÄgan har vi sökt information hos de fyra storbankerna pÄ deras lokala kontor i Karlstad dÀr intervjuer genomförts. Intervjuerna har skett enligt den öppna intervjutekniken dÀr respondenterna har fÄtt svara fritt pÄ frÄgorna utifrÄn deras eget synsÀtt. Information har Àven hÀmtats frÄn Företagarna dÀr en intervju har genomförts för att se hur företagens bild av huruvida finanskrisen har pÄverkat utlÄningen till smÄ och medelstora företag ser ut idag jÀmfört med innan.Till vÄr hjÀlp har en del teorier studerats som belyser Àmnet, exempelvis riskbegreppet, kreditrisk och bankernas allmÀnna villkor. Teorierna har gjort att vi lÀttare har kunnat sÀtta oss in i bankernas resonemang och dÀrmed ökat förstÄelsen generellt.Det som framkommit i undersökningen Àr att bankerna Àr mer försiktiga med utlÄningen.
RUT-avdraget - jÀmstÀlldheten i att betala för att slippa obetalt arbete i strÀvan efter lika villkor pÄ arbetsmarknaden
Denna studie berör olika developer zones som idag drivs av företag i Sverige, och om hur dessa Àr uppbyggda. Den tar upp de problem som dessa företag har stött pÄ, samt vad man ska tÀnka pÄ vid uppstart och anvÀndning av en developer zone.Att lÄta sin developer zone vara helt öppen eller helt stÀngd Àr inte det mest optimala sÀttet eftersom man i den helt öppna versionen lÄter sin information vara tillgÀnglig för allt och alla. Den helt stÀngda versionen stÀnger ute kunskap frÄn developer zonen. Genom att sÀtta upp en developer zone med bÄda delarna, dvs. en öppen del för utvecklare som intresserade att utveckla innovativa tjÀnster/produkter och en stÀngd del för företag som tillsammans med Àgaren av developer zonen har ett ekonomiskt intresse, sÄ uppnÄr man en mer kontrollerad form.
"Alla killar mÄste inte gilla Star Wars" - Fri lek ur ett genusperspektiv i förskoleklass
BakgrundDet framgĂ„r av tidigare forskning att flickor och pojkar tydligt delas in efter traditionella könsmönster. I leken ges barn möjlighet till tillfĂ€llen att överskrida de traditionella könsmönstren och bilda sig en egen identitet. Det finns satta normer i samhĂ€llet att följa och dessa framgĂ„r tydligt för individen. MĂ„nga gĂ„nger kan detta vara svĂ„rt dĂ„ omgivning, media, pedagoger och samhĂ€lle pĂ„verkar till ett bevarande av dessa mönster. Ăven barnen sjĂ€lva vet till vilken kategori, flicka respektive pojke de tillhör och anpassar sig efter detta.
Kollektivavtalets verkan för utomstÄende arbetstagare En skandinaviskt komparativ studie
Det huvudsakliga syftet med denna framstÀllning Àr att försöka belysa eventuella skillnader och likheter gÀllande kollektivavtalets verkan för utomstÄende arbetstagare i de skandinaviska lÀnderna Det torde vara en allmÀnt vedertagen sanning att det sett ur ett arbetsrÀttsligt perspektiv existerar en sÄ kallad skandinavisk modell. Detta beror pÄ att de arbetsrÀttsliga systemen i Norge, Sverige och Danmark Àr sÄ pass lika, bÄde vad gÀller den kollektiva och den individuella arbetsrÀtten. Skandinaviska kollektivavtal Àger i normalfallet endast tillÀmplighet pÄ avtalsparterna och deras medlemmar. Det Àr emellertid i dagslÀget att betrakta som en allmÀnt vedertagen rÀttsprincip att kollektivavtal, i dessa lÀnder, har en viss fjÀrrverkan Àven för utomstÄende arbetstagare. Detta innebÀr att de anstÀllningsvillkor som fastslÄs i kollektivavtal i viss utstrÀckning Àven gÀller för utomstÄende arbetstagare.
Tre aspekter av arbetskraftsuthyrning
Sammanfattning*Denna uppsats betraktar begreppet arbetskraftsuthyrning ur olika synvinklar. Ur arbetstagarperspektivet görs detta genom att jÀmföra arbetsrÀttsliga villkor mellan inhyrd och traditionellt anstÀlld personal samt redogöra för vad som hÀnder med en arbetstagares olika förmÄner nÀr dennes anstÀllning övergÄr frÄn bestÀllaren till uthyraren. Dessutom undersöks arbetstagares rÀttsliga möjligheter vid uppsÀgning som har sin grund i organisationsrelaterade skÀl vilka resulterar i inhyrning. Ur bestÀllarperspektivet undersöks vilka begrÀnsningar som finns för inhyrning av arbetskraft i fall dÄ egna anstÀllda hÀvdar företrÀdesrÀtt till anstÀllning. Slutligen undersöks uthyrarens möjligheter att sÀga upp personal pÄ grund av arbetsbrist.Det framkommer att det Àr svÄrt att helt likstÀlla inhyrd personal med traditionellt anstÀllda.
KultursÀker vÄrd? : ? Hur patienter i minoritetsstÀllning upplever sig bli bemötta i hÀlso- och sjukvÄrden.
Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att minoritetsgrupper med avseende pÄ kultur och sprÄk Àr socioekonomiskt utsatta och har sÀmre hÀlsa Àn majoriteten. Diskriminering och misstro till hÀlso- och sjukvÄrden Àr faktorer som pÄverkar huruvida individer i dessa grupper söker vÄrd eller ej. I Sverige föreskrivs en hÀlso- och sjukvÄrd pÄ lika villkor för alla individer. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen ansvarar för att vÄrdrelationen Àr respektfull och patientcentrerad. Kulturellt sÀker vÄrd innebÀr att patientens kulturella identitet, rÀttigheter och behov respekteras.
Den internationelle officeren - en myt eller sanning?
Sverige befinner precis som mÄnga andra lÀnder i en omstrukturering av sin försvarsmakt, dÀr syftet Àr att reducerastorleken samt anpassa Försvarsmakten mot de nya uppgifter som den förÀndrade omvÀrlden krÀver. En av deuppgifter som har fÄtt ett större fokus Àr det ökade deltagandet i internationell verksamhet. Men hur ser relationen utmellan officerskÄren och de villkor som FM stÀller med anledning av den ökade internationaliseringen?Denna uppsats kommer genom dokumentstudier och enkÀt undersökning att ge svar pÄ följande frÄgor.Min övergripande frÄgestÀllning Àr: Skiljer sig officerskÄrens syn pÄ den egna professionen markant frÄnFörsvarsmaktens syn?Resultaten i arbetet visar att officerskÄrens syn i de flesta fall vÀl stÀmmer överens med den syn som Försvarsmaktenhar.Den första delfrÄgan som jag stÀller i uppsatsen för att svara pÄ den övergripande frÄgestÀllningen Àr:Finns det skillnader mellan de som har skrivit kontrakt som förbinder dem till utlandstjÀnstgöring, dvs. de undersöktaMHS eleverna, och officerarna frÄn FHS ChP som ursprungligen utbildades mot invasionsförsvaret, och dÀrmed intehar skrivit kontrakt som förbinder dem till utlandstjÀnstgöring?Svaret Àr att det föreligger flera olika signifikanta skillnader mellan de undersökta MHS eleverna och officerarna frÄnFHS ChP.NÀsta delfrÄga som jag stÀller lyder enligt följande:PÄverkar det land som missionen genomförs i samt tiden för tjÀnstgöring viljan att tjÀnstgöra i internationell tjÀnst?Svaret pÄ frÄgan Àr att det land som missionen genomförs i pÄverkar viljan till tjÀnstgöring, dÀremot Àr intetjÀnstgöringstidens lÀngd nÄgot som pÄverkar viljan att tjÀnstgöra.Den sista del frÄga som jag stÀller lyder:Finns det skillnader i de undersökta populationerna som inte gÄr att hÀrleda till MHS respektive FHS tillhörighet?Inom de undersökta populationerna föreligger det flera olika signifikanta skillnader som inte gÄr att hÀrleda till MHSrespektive FHS populationen..
FrÄn förort till prestige : En studie av invandrarelevers vÀg till och igenom stadens prestigegymnasium
Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.
En förskola i behov av sÀrskild utveckling : En fokusgruppstudie om pedagogers upplevelser av kunskap, kompetens och ansvar inom specialpedagogik
 Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom omrÄdet, Àr fortfarande oklart. Syftet med studien Àr att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger pÄ tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska omrÄdet i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen vÀrderas högt.
Finansiell Bootstrapping : en kvalitativ studie om entreprenörens möjlighet att kringgÄ extern finansiering
Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.
Strategisk ekonomistyrning i projekt: fallstudie av NCC
Detta arbete behandlar strategisk ekonomistyrning i företag som har projekt som generell arbetsform. Generellt sett har ekonomistyrning utvecklats för att dels försÀkra sig om att, och dels för att inspirera, medlemmarna i organisationen att strÀva mot verksamhetens mÄl. Hur anvÀnder sig projektföretag av ekonomistyrningen? Finns det skillnader mellan hur företagen styr ?över? sina projekt och ?styr i? sina projektgrupper? Hur kan man uppnÄ högre mÄlkongruens? Syftet med arbetet har varit att i första hand beskriva ekonomistyrnings aktiviteter i ett företag som har projekt som generell arbetsform och i andra hand försöka ge de generella principerna för anvÀndandet av ett ekonomistyrningssystem för att hjÀlpa ledningen att nÄ högre mÄlkongruens i sina projekt. Det Àr ytterst viktigt att tillÀmpa styrning av medlemmarna för att uppnÄ mÄlkongruens och styrning förutsÀtter individer, som medverkar i processen, dÀr en individ styr en annan eller flera andra individer.