Sök:

Sökresultat:

1332 Uppsatser om Likvärdiga villkor - Sida 46 av 89

Tanke och handling - hur vÀl stÀmmer de överens?: En jÀmförelse av pedagogers formulerings ? och realiseringsarena med fokus pÄ inkludering av alla förskolebarn

Syftet med denna studie Àr att fÄ och skapa förstÄelse för hur förskollÀrare och förskolechefer skapar villkor för inkludering och Àven hur förskollÀrare konkret arbetar för att inkludera alla barn i förskolan. För att uppnÄ detta har syftet brutits ner i tre frÄgestÀllningar. Dessa behandlar hur förskollÀrare och förskolechefer beskriver organiseringen för att inkludera alla barn, vi benÀmner detta som formuleringsarenan. Hur förskollÀrarna konkret arbetar för inkludering pÄ individ- och gruppnivÄ, vilket vi benÀmner som realiseringsarenan. Slutligen gör vi en jÀmförelse mellan de tvÄ arenorna.

Storytelling : berÀttelsestrukturer i samtidskonsten

MÄnga samtidskonstnÀrer arbetar idag aktivt med berÀttelsens struktur, konstverken fungerar som en del i en mer omfattande process som fogar samman det visuella uttrycket med berÀttande och en övergripande dramaturgi.I detta examensarbete försöker jag synliggöra hur ett konstverks berÀttelsestruktur kan urskiljas dels genom att anvÀnda olika teoretiska perspektiv, dÀr jag bland annat försöker svara pÄ frÄgan,vad Àr en berÀttelse? Men Àven undersöka hur en berÀttelses struktur kan urskiljas visuellt, genom mitt gestaltande arbete. I bÄde den teoretiska och gestaltande delen försöker jag visa att en berÀttelse Àr under stÀndig transformation, samt mottagarens roll i skapandet av en berÀttelse.Jag kommer röra mig mellan den strukturalistiska uppdelningen av ?den klassiska berÀttelsen? till en mer poststrukturalistisk utvidgad syn. Jag kommer Àven ha som utgÄngspunkt att berÀttelsen Àr en aktiv deltagare i skapandet av vÄr sociala praktik.Mitt examensarbete har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen:Vilka berÀttarstrukturer kan urskiljas i samtidskonstnÀrers konstverk/projekt? Hur arbetar dessa konstnÀrer med berÀttelsens egenskaper och villkor? Hur pÄverkar berÀttarstrukturen i sin tur konstverket/projektet?Till mitt gestaltade arbete bad jag fem personer vÀlja varsin filmscen, denna filmscen ÄterberÀttades sedan muntligt för mig (utan att avslöja vilken film) utifrÄn berÀttelserna gjorde jag teckningar som sedan blev till fem animerade scener.Scenerna presenteras i en följd..

Apoteksetablering i praktiken : Hur intrÀdesbarriÀrer och konkurrens genomsyrar den nya Apoteksmarknaden

Den svenska apoteksmarknaden har genom omregleringen 2009 förĂ€ndrats frĂ„n ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat Ă„tskilliga nya aktörer och antalet apotek pĂ„ marknaden har vĂ€xt stadigt. VĂ„gen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillvĂ€xt, vilket resulterat i att mĂ„nga apotek upplevt svĂ„righeter att nĂ„ lönsamhet. Med utgĂ„ngspunkt i det turbulenta marknadslĂ€get Ă€r studiens syfte att undersöka utifrĂ„n vilka villkor som apotek kan etableras pĂ„ den nya apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som Ă€mnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgĂ„ng.

Rökfria serveringar: förutsÀttningarna för implementering av lagen om rökförbud

Den nationella folkhÀlsopolitiken har som övergripande mÄl att uppnÄ en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Inom tobaksomrÄdet Àr mÄlet att minska bruket av tobak. Den 1 juni 2005 trÀdde lagen om rökförbud i kraft. Förbudet innebÀr att det Àr förbjudet att röka pÄ alla serveringsstÀllen, med undantag för uteserveringar. Genom ett rökförbud vill staten skapa en god och rÀttvis arbetsmiljö för krog- och restauranganstÀllda men Àven minska konsumtionen av cigaretter.

NÀr blir upphovsrÀttsorganisationers verksamhet missbruk av dominerande stÀllning?

Denna uppsats syftar till att utreda de förutsÀttningar under vilka upphovsrÀttsorganisationers aktiviteter utgör missbruk av dominerande stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ en analys av samtliga rÀttsfall frÄn högsta instansen pÄ bÄde nationell och EU nivÄ. Kommentarer till dessa rÀttsfall frÄn bÄde svenska och utlÀndska rÀttsvetenskapsmÀn utgör ett annat viktigt material. Vad gÀller lag och förarbeten, stÄr Konkurrenslagen, EG-fördraget och UpphovsrÀttslagen med tillkommande förarbeten i centrum. Det finns ingen gemenskam EU-upphovsrÀtt.

Autonomi & informerat samtycke i klinisk praxis

Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) Àr en av de vanligaste sjukdomarna i vÀstvÀrlden. LivsstilsförÀndringar Àr en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden Àr det viktigt att som distriktssköterska ha förstÄelse för deras upplevelser av livsstilsförÀndringar. Det finns stora vinster att göra bÄde för den enskilde patienten, i form av en kÀnsla av hanterbarhet och bÀttre livskvalitet, men ocksÄ stora samhÀllsekonomiska vinster, om en bÀttre symtomkontroll kan uppnÄs av denna stora patientgrupp genom rÄd om livsstilsförÀndringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rÄdgivning vid livsstilsförÀndringar hos personer med GERD.

Kan innehÄlla spÄr av bristande kunskap

Idag lever femton procent av Sveriges befolkning med matöverkĂ€nslighet. Det stĂ€ller krav pĂ„restaurangbranschen som mĂ„ste kunna möta dessa gĂ€sters behov. Det finns dock problem inom branschen som försvĂ„rar situationen, dels bristande kunskap, hög personalomsĂ€ttning samt en norm i samhĂ€llet vilken sĂ€ger att man tackar inte nej till mat som serveras. Uppsatsens teori och empiri utgĂ„r frĂ„n Five aspects meal model frĂ„n Restaurant and Culinary Arts vid Örebro Universitet, samt författarna Link och Phelans (2001) fem komponenter för beskrivning av stigmatisering. Syftet med uppsatsen Ă€r att utforska matöverkĂ€nsliga gĂ€sters upplevelse och erfarenheter av besök pĂ„ restaurang.

Aktör, innovation, förskjutning : - En grundad teori om hur friskolor pÄverkar skolvÀsendet

Författaren till uppsatsen genererar en grundad teori och en subteori. Uppsatsens utgÄngspunkt Àr djupintervjuer med sex aktörer som bÄde verkar inom och vet mycket om friskolevÀrlden. Syftet Àr att beskriva deras upplevelse av friskolors pÄverkan pÄ skolvÀsendet samt hur det Àr att verka inom en fristÄende skola. JÀmsides med resultatet presenteras en sammanstÀllning av en rad vetenskapliga rapporter med Skolverket som huvudman. Rapporterna visar tidigare forskning som berör ett skolsystem med fristÄende skolor och dess effekter.

Det vidgade textbegreppet : An expanded text concept - swedish teacher thinking in the upper secondary school and at university

Föreliggande undersökning behandlar omrÄdet bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och pÄ lÀrarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument sÀger om detta, hur lÀrarutbildare pÄ lÀrarutbildningarna och svensklÀrare pÄ gymnasiet förstÄr och anser sig tillÀmpa begreppet ?bildtolkning?. Syftet har alltsÄ varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det hÀr avseendet realiseras i lÀrarutbildningen och skolpraktiken, enligt nÄgra lÀrarutbildares och svensklÀrares beskrivningar i intervjuer.Det undersökningen i stort visar Àr att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen pÄ gymnasiet, i olika grad. Samma sak gÀller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lÀrarnas vidkommande inte pÄ samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero pÄ att just de hÀr lÀrarna kÀnner sig osÀkra pÄ bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att kÀnna sig sÀkra i undervisningen pÄ omrÄdet. De tvÄ lÀrarutbildare som ingÄr i undersökningen ger i olika grad de lÀrarstuderande verktyg för att hantera omrÄdet, men har erfarenheten att de lÀrarstuderande pÄ sina praktikskolor möter motstÄnd och dÀrför inte fÄr ta sina kunskaper i bruk.

En genre i gungning : De svenska storbankernas VD-ord under finanskrisen

Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under Ären 2006-2009, d.v.s. Ären före respektive under finanskrisen. En sÄdan förhÄllandevis ovanlig och omfattande hÀndelse som finanskrisen utgjorde ger tillfÀlle att undersöka om och i sÄ fall hur en genre pÄverkas under extraordinÀrt tryck för att besvara frÄgan hur en genre förhÄller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktÀriserar bankernas VD-ord under normala omstÀndigheter. DÀrefter jÀmförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förÀndringar som sker inom genren.Det framgÄr av denna studie att förvÀntan pÄ VD att framstÀlla sig och banken i enlighet med den s.k.

EUropean identity PĂ„ (o)lika villkor?

Ever since the nation-state has existed identity has been a big deal, it is told that identity is a tool needed to be able to receive consensus from the people concerned on a certain matter. As the European Union is continuously shaped and reshaped due to changing geographical borders, as a consequence of new member-states the aim to integrate the Union equally across its surface has not been an easy task to solve. A lack of trust from the inhabitants in the European Union is a fact, and therefore the main duty of the Union has become to rebuild the trust from beginning to end, creating a Union which easily can be identified with. Since the process of national identity relies upon an excluding-including process and the use of the Other, the identification process on an European level has indeed had fierce effects on the inhabitants within and outside the Union.One of many things that this essay aims at showing is how mythmaking has become a way used by the elite in the Union to integrate a European identity, the myths refer back to a Golden Age when Europe was prosperous and in bloom. Among other tools used to integrate and create a European identity we find such as; unity in diversity, a cultural inheritance based on common denominators such as Christianity and Latin traditions, symbols and a European citizenship.

Modiga kvinnor och mesiga mÀn? : Fyra studier om yrkesidentitet och genus

Sammanfattning: Hur identifierar en individ sig utifrÄn sitt arbete? Vilken betydelse har kön för yrkesidentiteten? Syftet med denna antologi Àr att belysa relationen mellan yrkesidentitet och genus utifrÄn vÄra informanters uppfattningar om deras yrkestillhörigheter och vad de har för betydelse i deras liv. Teorier om genus, arbete och identitet samt vÄra etiska reflektioner kring vÄra respektive fÀlt kommer att beröras. Den analysmetod, Grounded Theory som vi arbetat med för att bearbeta vÄrt material Àr ocksÄ presenterad.Jenny Nilsson ger en inblick i vÀrnpliktigas uppfattningar av försvarsmaktens villkor och dess inflytande pÄ individernas identitetsskapande. Strukturen inom militÀren Àr traditionellt mansdominerad, vilken betydelse kan detta ha?Emilie Larsson behandlar yrket förskolelÀrare, med fokus pÄ minoriteten mÀn.

Rollek - Pedagogers tankar och erfarenheter

Pedagoger besitter mÄnga erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för Àr vilka tankar och erfarenheter pedagoger har pÄ barns rollek. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill Àven se om pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Att synliggöra genus utifrÄn organiserade samlingar : En studie ur barns och pedagogers perspektiv

JÀmstÀlldhet har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan skall bemöta alla barn pÄ lika villkor oavsett barnens kön. Vi Àr intresserade av hur könsroller framkommer utifrÄn de organiserade samlingarna som förekommer i verksamheten. Detta för att fÄ en förstÄelse om barnens samt pedagogernas Äsikter utifrÄn begreppen pojkaktigt och flickaktigt. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ undersökning dÀr bÄde observationer och intervjuer har anvÀnds som en datainsamlingsmetod.

Open design : En studie om öppna ickekommersiella kollaborativa designprocesser

Design har en otrolig förmÄga att föra utvecklingen framÄt men det finns mÄnga som Àr kritiska till hur design utvecklas i vÀstvÀrldens samhÀlle. Syftet med denna uppsats Àr att analysera open design för att ge ett alternativt perspektiv pÄ industridesign. Open design handlar om en designprocess dÀr vem som helst kan delta, utveckla och tillverka produkter. Metoden har sin grund i open source-rörelsen som hastigt spreds i och med internets utbredning. Open design Àr dock inte lika vÀlutvecklat dÄ rÄdande marknads- och företagssystem till viss del hÀmmar detta.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->