Sökresultat:
1332 Uppsatser om Likvärdiga villkor - Sida 33 av 89
RÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd för papperlösa barn : En granskning av Sveriges reglering i ljuset av dess internationella Ätaganden
RÀtten till hÀlsa regleras i en mÀngd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mÀnskliga rÀttigheterna för alla individer. RÀtten till hÀlsa Àr en förutsÀttning för ett Ätnjutande av andra rÀttigheter. Det Àr ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem Àr en tillgÄng till hÀlso- och sjukvÄrd. En stat kan aldrig ÄlÀggas att tillförsÀkra mÀnniskor att fÄ vara friska, men dÀremot en möjlighet att pÄ lika villkor fÄ ta del av de resurser som finns att tillgÄ för att kunna uppnÄ en bÀsta möjliga hÀlsa. I de flesta internationella konventionerna, Àr det inte en rÀttighet endast förbehÄllen medborgare i ett land utan en mÀnsklig rÀttighet som skall realiseras pÄ lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstÄnd att vistas i den staten de befinner sig i.
Rural-urban arbetskraftsmigration i Kina : En studie om den flytande befolkningens villkor pÄ den urbana arbetsmarknaden
MÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer Àr en mÄlgrupp som fÄr begrÀnsad uppmÀrksamhet i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrÄgor. För att fÄ en djupare förstÄelse av bemötandet anvÀnde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannÀmnda verksamheter, och hade varit i kontakt med mÀn utsatta för vÄld i nÀra relationer.Den teoretiska utgÄngspunkten i studien har frÀmst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med mÄlgruppen.
Slöja, pÄ vems villkor? : En studie av muslimska flickor
Föreliggande studie har som syfte att ta reda pÄ varför en del av de muslimska flickor pÄ grundskolans senare Är bÀr slöja samt ta reda varför den andra delen av de muslimska flickor inte bÀr slöja. Studien tar vidare upp vilka attityder dessa flickor stött pÄ i sin vardag. Studiens metod Àr av kvalitativ metod i form av intervjuer dÀr jag har intervjuat tre muslimska flickor som bÀr slöja samt tre muslimska flickor som inte bÀr slöja. Intervjuerna har sedan transkriberats och med hjÀlp av transkriberingen har ett resultat kunnat genomföras. Elevernas medverkan har godkÀnts av vÄrdnadshavaren.
"Att bÄda Àr hemma sÄ mycket som möjligt" - en kvalitativ studie om fördelningen av förÀldraledigheten
SammanfattningSyftet med denna studie har varit att belysa hur förÀldrar i familjer med minst en studerande förÀlder vÀljer att fördela förÀldraledigheten och vilka skÀl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av förÀldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omstÀndigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur förÀldrar vÀljer att fördela förÀldraledigheten.Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 förÀldrapar. Urvalskriterierna var: (1) förÀldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iÄldern 1-3 Är, samt (3) minst en av förÀldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsÀttning innan förÀldraledigheten.Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jÀmstÀlldhetsideal, habitus, ideal om förÀldraledigheten, förÀldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som pÄverkar hur förÀldrarna valde att fördela förÀldraledigheten. Det centrala Àr förhandlingen som sker bÄde inom individen och mellan individerna i förhÄllandet. Genom individens habitus skapas de förestÀllningar om jÀmstÀlldhet och förÀldraskap vilket influerar hur individen ser pÄ amningen och tillsammans pÄverkar dessa hur idealet för förÀldraledigheten formuleras.
Sebastian 2 Är lÀser! - har man som tidig lÀsare försprÄng i skolan?
Med detta arbete vill vi undersöka hur barn pÄverkas av att redan i förskoleÄldern arbeta effektivt med lÀsinlÀrning. LÀsning och skrivning Àr viktiga grundkunskaper för barn och dÀrför Àr det av betydelse att veta om det Àr relevant att redan under deras tidiga levnadsÄr arbeta effektivt med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi ville se om barns lÀs- och skrivförmÄga ser annorlunda ut i skolans första Är beroende pÄ om de fÄtt regelbunden lÀs- och skrivtrÀning under förskoletiden eller ej. UtifrÄn det vi fÄtt reda pÄ kan vi som pedagoger möta barnen pÄ bÀsta sÀtt och utmana dem till en lekfull och spontan inlÀrningsmetod. För att fÄ en bakgrund har vi fördjupat vÄra kunskaper i vad forskare och pedagoger anser om barns tidiga lÀsning och skrivning.
Tanto förskolor
SAMMANFATTNINGEtt av de valbara kandidatprojekten pĂ„ KTH 2014 var att utifrĂ„n ett ganska detaljerat program utforma en stor förskola i Tantolunden i Stockholm. Ă
tta avdelningar, det vill sĂ€ga 130 barn och 30 anstĂ€llda. Dessutom en sĂ„ kallad plusfunktion med avsikt att ge byggnaderna anvĂ€ndning Ă€ven nĂ€r förskolan var stĂ€ngd. Min ambition var att göra en pedagogisk arkitektur pĂ„ barnens villkor och med stĂ€ndigt prioritet pĂ„ barnens bĂ€sta.Efter en serie workshops med barnen pĂ„ Ragvalds förskola utkristalliserade sig tre bĂ€rande idĂ©er. ? Förskolan ska ha torn att leka i.? Tegel Ă€r det bĂ€sta byggmaterialet.? Det ska vara enkelt att gĂ„ in och ut. Detta lovade jag dem att ha med i mitt förslag. Resultatet blev en serie byggnader, sammanlagt 8 stycken sammanbundna av lider och lektorn, över en av de befintliga stigarna i Tantolunden. Ăven barn som inte gĂ„r pĂ„ förskolan har tillgĂ„ng till de fyra lektornen individuellt utformade.
Föreningen Morgonrodnaden: en studie av Kirunas första kvinnliga förening
Att kvinnor ges ett ökat inflytande i föreningslivet pÄ 1990-talet ses som en sjÀlvklar och viktig frÄga. Under hela 1900-talet sÄ har det förekommit en kamp om att förbÀttra kvinnans villkor i samhÀllet. Det fanns en allmÀn samhÀllssyn dÀr kvinnans uppgift fanns inom hemmet. Sveriges lagÀndringar i början av 1900-talet berörde kvinnors myndighet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. NÀr kvinnan började engagera sig i vÀlgörenhets- föreningar sÄ var det hennes första steg ut ur hemmet och in i samhÀllet.
Anhörigas upplevelser av att vÄrda en person med demenssjukdom. : En litteraturöversikt.
Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom i Sverige berÀknas uppgÄ till 150 000. Utav dessa vÄrdas 55 procent i hemmet av anhöriga. De anhörigas roll och funktion som vÄrdare i hemmet blir alltmer centralt, dÄ vÄrd och omsorg flyttas frÄn det offentliga rummet till det privata. Att trÀda in i rollen som anhörigvÄrdare förÀndrar livssituationen avsevÀrt och allt planeras kring demenssjukdomens villkor. Syfte: Att sammanstÀlla och belysa forskning som beskriver hur de anhöriga upplever sin situation av att vÄrda en anhörig som drabbats av en demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt dÀr fem kvantitativa och sex kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Artikelanalysen resulterade i tre teman: en ny livssituation, förÀndrad relation och kÀnslomÀssigt pÄfrestande.
Villkor för förÀndringsarbete : En studie av tre företags arbete vid implementering av RoHS-direktivet
Företag kan behöva förĂ€ndra sitt sĂ€tt att arbeta av flera olika skĂ€l. Marknaden stĂ€ller krav pĂ„ billigare lösningar med bibehĂ„llen kvalitet. Myndigheter stĂ€ller krav pĂ„ större miljöÂhĂ€nsyn. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att granska tre olika företags förĂ€ndringsarbete i samband med att RoHS-direktivet föreskrev att bly inte skall anvĂ€ndas vid lödning. Ett företag har helt stĂ€llt om sin produktion, ett företag kör blandad produktion och ett av företagen endast en liten produktion med blyfritt eftersom dess kunder omfattas av de undantag som finns i direktivet.
Barns samspel i den fria leken : en observationsstudie
Syftet med undersökningen Àr att jag ska fÄ kunskaper om hur fyra- och femÄringar samspelar i den fria leken. Jag har formulerat följande frÄgestÀllningar: Hur ser samspelet ut mellan barnen i den fria leken? Hur fÄr barn tilltrÀde till lek? Hur agerar de barn som inte fÄr tilltrÀde till lek?Som metod i min undersökning har jag anvÀnt observationer dÀr jag dokumenterat genom att anteckna. Jag har sett fler exempel pÄ samspel mellan barn dÀr leken och fantasin har blommat ut. I samspel som fungerat sker leken pÄ samma villkor för de inblandade och barnen spinner vidare pÄ varandras idéer.
JÀmlika villkor? En diskursanalys av LOs presentation av arbetskraftsinvandring under Ären 2000-2006
Central labour market actors have come to an agreement ? Sweden is going to need labour migration. In spite of the agreement the actors disagree upon how the labour migration should be designed. This essay examines how the union organisation, LO presents labour migration in their rapports during the years 2000-2006. This is done through Laclau and Mouffes discourse theory and a merge with postcolonial theory.
LÀrande i förÀndringsprocesser : En fallstudie om individers villkor för lÀrande vid implementeringen av ett nytt affÀrssystem
 Problem   Are there any abnormal changes in the parent company's share price at the news of a spin?off.ObjectiveThe main purpose of the study is to investigate how the news of a spin-off affects the parent company's share price. In other words if the news of the Spin-off gives an abnormal return on the Stockholm Stock Exchange during the specific period of 1998?2008. In addressing this, the paper will also investigate the following sub sections: are there any differences in the abnormal returns in various sectors and what the reasons to perform a spin?off in the Swedish market are.MethodAn event study in which market data is used to measure specific events? impact on the value of the company and on the effects on the stock market.
Livsvillkor i förÀndring - om kvinnors empowerment. En studie av utvecklingsprojektet Svenska Getbanken i Uganda.
Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete dÄ de anses överlÀgsna mÀn i att generera sÄvÀl förbÀttrad hÀlsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som frÀmst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag Àr centralt: kvinnors villkor ska definieras pÄ grÀsrotsnivÄ, sÄvÀl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor dÀrmed ges förutsÀttningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan pÄ kvinnornas livssituation, och pÄ deras sjÀlvuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras sjÀlvtillit vÀxt dÄ isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de nÄgot ökat sitt inflytande i familjen. En kritik Àr att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, dÄ projektet inte beaktar strukturella frÄgor, som t ex könsarbetsdelning.
Tro pÄ skolan! LÀrares syn pÄ religionsÀmnet i Äk 4 och 5 i en tid av förÀndring
Uppsatsens huvudfrÄgor handlar om hur religionsÀmnet och kursplanerna har förÀndrats genom tiderna, hur Àmnet kan beskrivas utifrÄn olika perspektiv samt vilka förutsÀttningar Àmnet har. För att fÄ fram lÀrarnas förhÄllningssÀtt till Àmnet, och dess konsekvenser, har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilket existensberÀttigande har religionsÀmnet i dagens och morgondagens skola, vilka syften ser lÀrare som religionskunskapens viktigaste samt hur pÄverkar detta lÀrares val av arbetsomrÄden och informationskÀllor? EnkÀtstudien grundar sig pÄ 11 lÀrare i grundskolans Äk 4 och 5. Resultatet av undersökningen visar att kristendomen dominerar trots att lÀrarna ser förstÄelse för andra mÀnniskors religioner och livsÄskÄdningar som Àmnets frÀmsta syften. Resultatet visar ocksÄ pÄ ett mycket litet samband mellan vad lÀrarna uppger som Àmnets syften, val av stoff och val av arbetsomrÄden som de uppger att de gör.
Som alla andra, men?- kuratorers tankar om och upplevelser av arbete med ungdomar med intellektuella funktionsnedsÀttningar pÄ ungdomsmottagningar
Syfte: Syftet med vÄr uppsats var att beskriva och analysera kuratorsarbete pÄ ungdomsmottagningar med fokus pÄ kontakten och arbetet med, samt samverkan kring, ungdomar med nÄgon form av intellektuella funktionsnedsÀttningar.Metod: VÄr studie Àr baserad pÄ kvalitativ metod och genomförd med hjÀlp av tio kvalitativa intervjuer med kuratorer anstÀllda pÄ ungdomsmottagningar runt om i VÀstsverige. VÄra fem huvudfrÄgor blev besvarade genom en halvstrukturerad intervjuguide. Kuratorernas utsagor gav detaljerade beskrivningar av deras erfarenheter och upplevelser av att arbeta med mÄlgruppen beskriven, vilka senare kategoriserades i huvud- och underteman. Resultatet blev dÀrefter belyst utifrÄn sÄvÀl valda teoretiska perspektiv som tidigare forskning. Huvudresultat: Majoriteten av kuratorerna kunde ge flera exempel pÄ att mötet och arbetet med ungdomar med intellektuella funktionsnedsÀttningar mÄnga gÄnger liknade det som bedrevs med ungdomar överlag, bÄde vad gÀller bemötande, samverkan och utÄtriktat arbete.