Uppsatsens syfte är att undersöka Likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jämförts utifrån tre frågeställningar. Uppsatsen undersöker hur de både kursplanerna motiverar ämnets existens och vilka Likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar också hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehållet har förändrats. Den sista frågeställningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förändrats eller ej och i så fall på vilket sätt.Undersökningen är en komparativ textanalys utifrån Gadamers teorier om förförståelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gäller komparationen av kursplanernas motiveringar till ämnets existens är att det skett en förskjutning ifrån att ämnet ska skapa förutsättningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att ämnet istället motiveras genom att eleven exempelvis ska förstå sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehåll har förändrats inom en del områden.

Syftet med min studie var att se hur pedagoger ser på naturvetenskap i förskolan. Vad kan naturvetenskap vara för förskolebarn och hur lyfter pedagogerna fram den? Jag var också intresserad av att få veta hur de använder sig av ett undersökande och utforskande arbetssätt, som har stora Likheter med ett naturvetenskapligt arbetssätt.Som metod använde jag kvalitativ undersökning och intervjuade sju förskollärare. De var alla eniga om att naturvetenskap är ett brett och viktigt ämne. I första hand är det biologin man lyfter fram.

Bakgrund:Sjuksköterskans roll vid humanitära insatser i kris- och katastrofområden har rötter långt bak i tiden. Intresset för internationellt arbete är stort och sjuksköterskan har en viktig och ansvarsfull uppgift. Många olika motiv finns för att delta i ett humanitärt arbete, bland annat viljan att bidra och utföra ett meningsfullt arbete, en professionell utmaning och önskan om personlig utveckling genom att verka i en annan kultur och uppleva något annat. Arbete ställer dock höga krav på kompetens och en rad olika förmågor som t.ex. ledar- och organisationsförmåga, samarbete och flexibilitet.

SammanfattningSyftet med studien är att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har lärarna i idrott och hälsa när det gäller elevinflytande? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med elevinflytande? Om det finns några Likheter och skillnader mellan lärarna vilka är då dessa?MetodI studien har kvalitativa intervjuer använts. De som har deltagit är tre stycken män och tre stycken kvinnor som är verksamma lärare i idrott och hälsa. Alla arbetar med elever i årskurs F-6.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder.

Syftet med studien har varit att undersöka nominalfrasutvecklingen hos sex inlärare på Sfi-nivå genom att analysera nominalfraserna i texter som inlärarna skrivit och jämföra dessa med den morfologiska utveckling som Pienemann beskriver i processbarhetsteorin (Pienemann 1998) och Monica Axelsson i sin nominalfrasmodell (Axelsson 1994). Genom analysresultaten beskriver jag sedan på vilken utvecklingsnivå enligt de olika teoretiska modellerna som inlärarna befinner sig. Jag har också jämfört teorierna och deras beskrivningar av nominalfrasutvecklingen hos andraspråksinlärare av svenska för att se vilka Likheter och skillnader som finns mellan processbarhetsteorin och Monica Axelssons nominalfrasmodell. .

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor: Hur förmedlas policys och riklinjer? Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier? Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier? Vilka Likheter och oLikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna? Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer.

Syfte: Syftet är att undersöka hur Socialdemokraternas valbroschyrer har förändrats i sättet att presentera sig själva för potentiella väljare under de senaste 50 åren.Metod: SocialsemiotikTeorier: Uppsatsen tar avstamp utifrån teorier om förmoderna, moderna och postmoderna kampanjer samt amerikaniseringsteorier, men även hur trenderna enligt forskare ser ut i Sverige och andra europeiska länder.Huvudresultat: Undersökningen visar såväl Likheter som skillnader mellan de analyserade åren. Reklamdiskursens växande inverkan på broschyrerna gör sig tydlig, vilket kan ses som en del i den växande kommersialiseringen av politiken. Tendenser till en amerikanisering kan skönjas men dessa är vaga. Uppdelningen av kampanjer som förmoderna, moderna och postmoderna anser vi vara diskutabla..

Syftet med denna komparativa undersökning är att se förändringar och Likheter i synen på lärarinneidealet, så som det skildras i Tidning för lärarinnor, mellan de två perioderna 1898-1899 och 1910-1911. Denna syn ska sen ställas i relation till Hirdmans genuskontrakt. För att besvara min frågeställning använde jag mig av en kvalitativ textanalys för att analysera de två tidsperioderna separat. För att göra matieralet överblickbart valde jag att logiskt ordna in primärmaterialet i teman, och dessa teman analyseras sen komparativt mellan de två perioderna.Jag presenterar skolans och lärarinneyrkets utveckling i Sverige för att ge undersökningen en bakgrund och även dåtidens syn på kvinnan för att ge en samhällelig kontext. Sen ger jag en skildring av bilden som förmedlas genom tidningen i de två tidsperioderna och hur denna förhåller sig till genuskontraktet.

Syfte: Att klargöra vad det finns för Likheter hos de nyheter som publiceras av privatpersoner på sociala medier för att sedan plockas upp och bli till nyheter i de traditionella medierna.Metod: Kvalitativ forskning.Material: Fem nyheter som skapats av privatpersoner och publicerats på sociala medier och sedan plockats upp av traditionella nyhetskanaler.Huvudresultat: De fem fall som studerats i denna uppsats indikerar att man som medborgare, med rätt sorts materiellt, kulturellt och socialt kapital, i vissa specifika fall, har möjlighet att påverka den traditionella nyhetsagendan genom att publicera text eller video på sociala medier..

Andersson, B. (2014). Modernt Ledarskap. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomiDen undersökta myndigheten uttrycker sig sträva mot att utveckla ett modernt ledarskap och genom detta strävar myndigheten mot att bli utsedd till Sveriges modernaste myndighet vilket är en utmärkelse som samtliga statliga myndigheter kan erhålla.

Produktionsdjur lever i grupper utformade av människan. Faktorer kring grupperingen medför en miljö som begränsar djurens naturliga beteende och kan ge upphov till aggressivitet mellan djuren. Exempel på dessa faktorer är gruppens storlek och densitet, samt de dominansrelationer som uppstår mellan djuren. Trots de skilda förhållanden som fiskar, mjölkkor och värphöns hålls i, finns Likheter i hur deras beteende påverkas av gruppens utformning och den medföljande konkurrensen kring de begränsade resurser grupplivet medför. På lång sikt blir aggressiva beteenden kostsamma både för djurens välfärd och för produktionens ekonomi..

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett antal förskollärare ser på läroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda på hur de gör sina val av läroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollärare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras såsom skillnader och Likheter i synsätt. De viktigaste slutsatserna är att samtliga pedagoger ser läroboken som ett komplement och som en källa till inspiration. Det faktum att läroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollärarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfånget.

Från att endast finnas inom enstaka branscher, till att sprida sig brett över branschregistret har ordet projekt fått en vidare betydelse. Begreppet projekt används idag flitigt inom IT-branschen. I och med att projektarbete har blivit vanligare, har nya frågor och funderingar kommit upp kring teambuilding.I rapporten tar jag tar upp de kriterier som ställs, både på projektledare och de medlemmar som ingår i projektgruppen, samt vilka egenskaper en projektledare bör besitta för att skapa en bra miljö i ett projekt. Vidare i min genomförandedel gör jag en jämförelse hos litteraturen för att avgöra skillnader och Likheter i åsikter och synsätt.I min studie har jag funnit att litteraturen till stor del är överrens om de kriterier som ställs upp på projektledare och projektmedlemmar. Däremot finns det vissa skillnader i litteraturen om projektledarens arbetsuppgifter och ansvarsområden..

Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på vad gymnasieeleverna anser att ?lärarens uppmärksamhet? är, samt om eleverna tycker att de får tillräckligt mycket av lärarens uppmärksamhet. Vi vill även ta reda på om det finns skillnader/Likheter mellan de båda könen i denna syn på uppmärksamhet, samt om något av könen tycker att det andra könet får mer uppmärksamhet.Metod: Kvalitativ förundersökning med semistrukturerade intervjuer där svaren används för att konstruera enkäten. Huvudundersökningen baserades på 262 på ett kvantitativt sätt bearbetade enkäter. Dessa enkäter samlades in på fem skolor i södra Sverige.