Syftet med denna studie är att utifrån intervjupersonernas perspektiv undersöka vilken betydelse sociala och ekonomiska utbyten har för en organisations möjlighet att attrahera redan anställd personal. Detta eftersom mycket tidigare forskning kring ämnet är av kvantitativ art och inriktad på att attrahera potentiella rekryter snarare än redan anställd personal. Denna studie jämför även Likheter och skillnader mellan chefer och personal. För att undersöka hur en organisation kan attrahera redan anställd personal tas avstamp i hur tidigare forskning redogör för hur fenomenet employer brand image används. Den teoretiska utgångspunkten för studien är att individer i sociala interaktioner gör utbyten där något ges och fås.

År 2004 beslutade BFN att inleda en ny inriktning i sitt normgivningsarbete som kom att benämnas K-projektet. Detta projekt innefattar fyra särskilda ramverk som inkluderar kategorierna K1-K4. K-regelverken omfattar icke noterade företag som är bokföringsskyldiga och nämnda kategorier skall tillämpas beroende på företagsform och företagsstorlek. Regelverket K3 skickades ut på remiss i juni år 2010 och skall vara huvudregelverk för icke noterade företag som avslutar räkenskapsåret med en årsredovisning. IASB publicerade år 2009 ett internationellt redovisningsregelverk som erhållit namnet IFRS for SMEs.

Syftet med denna studie är att jämföra litteraturens, skönlitteraturens och läsningens utrymme i svenskämnets kursplaner i Lpf 94 och Gy11. Studien belyser även hur fyra ämneslärare i svenska förhåller sig till de nya kursplanerna och om deras arbetssätt har förändrats angående litteratur och läsning i och med de nya kursplanerna. I studien har tre metodstrategier använts för att besvara frågeställningarna; två typer av textanalyser, en kvantitativ och en komparativ, samt en kvalitativ intervjustudie. Resultaten av textanalyserna uppvisar både skillnader och Likheter mellan kursplanerna. Detta resultat stöds av lärarintervjuerna..

I detta arbete undersöks kunskap om bråkbegreppet hos fyra olika lärare och hur de använder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgångspunkt från Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestående av intervjuer med lärarna. Begreppskunskapen fokuserar på division av bråktal, innehållsdivision och del ? helhetsaspekten.

Miljörättvisa kommer från USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Idag återfinns miljörättvisan som retorik både hos forskare och politiker samt gräsrotsrörelser. Detta är dock inget som återfinns i någon större utsträckning i Sverige. Denna studie fokuserar på debatten kring en gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer använt sig av. Innehållsanalysen av tidningsartiklar visar på att det både finns Likheter och skillnader i denna debatt jämfört med den globala retoriken kring miljörättvisa..

Idag är det för en stark stat i västvärlden inte svårt att vinna ett konventionellt krig. Dock har man svårt med konflikter där en stat möter en icke-stat, till exempel USA i Afghanistan idag, trots att gerillan nästan uteslutande är sämre rustad och tränad jämfört med sin motståndare. Sverige är ett förhållandevis litet land och frågan finns om vi skulle klara en eventuell invasion. Det har tidigare existerat en debatt om gerillakrig är något för de svenska stridskrafterna och det torde vara aktuellt än idag. Principer för hur striden ska föras benämns i Sverige taktiska grundprinciper.

Studien jämför de råd som Niccolò Machiavelli presenterar i "Fursten" med David Kilcullens handledning "Twenty-Eight articles" avseende en framgångsrik förvaltning av makten i ett insatsområde som präglas av en konflikt med irreguljär prägel. Jämförelsen fokuserar främst på hur lokalbefolkningens stöd erhålls men tar även upp andra aspekter på förvaltarskapet såsom flexibilitet och tillfälligheters inverkan på dess dynamik. Studien är genomförd som en kvalitativ, jämförande textanalys där resultatet påvisar ett flertal Likheter mellan de två teoretikernas alster rörandes hur framgång erhålls i en irreguljär konflikt..

Syftet med arbetet är att ge en bild av hur ett antal förskollärare ser på läroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda på hur de gör sina val av läroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollärare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras såsom skillnader och Likheter i synsätt. De viktigaste slutsatserna är att samtliga pedagoger ser läroboken som ett komplement och som en källa till inspiration. Det faktum att läroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollärarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfånget.

Intresset för det undersökta fenomenet, uppmärksammades av en slump då vi tog del av publiksiffran från förra årets SM-final i innebandy. För oss med en uppväxt på ishockeyrinken tyckte vi det var helt otroligt att SM-finalen fyllde hela globen. Ishockeyn hade inte ens fyllt Globen på 4 år, hur kunde en ung sport som innebandy klara detta? Dessutom var det intressant att publikkontrasten mellan en seriematch och SM-finalen för innebandy var hela 14 gånger större. Ur detta skapades vår problemformulering; På vilket sätt skiljer sig marknadsföringen mellan SM-finalmatchen i innebandy och en seriematch i innebandy och vilka Likheter kan urskiljas?Syftet var att beskriva vad AIK innebandy och arrangörerna för SM-finalen i innebandy gör för att locka publik till sina seriespelsmatcher respektive sitt finalevenemang.

I min utbildning till sa?ngpedagog sta?lls krav pa? genrebredd vilket har va?ckt mitt intresse fo?r olika sa?ngstilar och sa?ngtekniker. Denna underso?kning fokuserar pa? de grundla?ggande faktorerna i sa?ng: sto?darbete, sta?mbandsarbete och artikulationsarbete. Likheter och skillnader underso?ks i sa?ngteknikerna i genrerna country, folkmusik och opera.

Syftet med vår studie var att undersöka hur elever i skolår 1, 2 och 3 kommunicerar i grupp vid matematisk problemlösning samt utifrån detta se om det fanns några Likheter och skillnader i elevernas kommunikation, tillvägagångssätt och strategier. Undersökningen skedde med hjälp av tre matematiska problem. Vi använde oss av ostrukturerade observationer som metod. Genom observationerna utifrån vår huvudfråga kom vi fram till att elevernas kommunikation visade sig i olika uttrycksformer, detta beroende på problemlösningarnas utformande och innehåll. Elevernas kommunikation uttryckte sig i formerna språk, bild och tal..

Syfte med denna studie är att beskriva några elevers kunskap och förklaringar om positionssystemet i två olika skolor i år 4. Det var också intressant att jämföra skolornas Likheter och oLikheter av skolform, arbetssätt, klassrumsklimat och kommunikation. På den begränsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra observationer, uppgifter och intervjuer utifrån åtta utvalda elever från de två skolorna. Studiens syfte och problemformulering påverkade också valet av metoder. Resultaten visar att användningen av metodtrianguleringen gav studien större omfattning och därmed ökade också tillförlitligheten.

Syfte: Syftet är att se om det finns Likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som inträffade den 5 februari 1994 på Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet är också att se hur journalister från de tre tidningarna förhåller sig till händelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten är dessutom att upptäcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna använder sig av för att uppnå och förmedla ett visst budskap om situationen till sina läsare.Metod: kritisk diskursanalysMaterial:Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgåva. Nr.

Estland har under 1990-talet genomfört en förändring från en del av allsovjetiskt system till en självständig stat. Statsapparatens roll har fått en helt ny mening.Detta arbete granskar de estländska myndigheternas syn på hotbilden mellan 1997 ? 2000 och i deras roll i utarbetning av en säkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frågeställningar. Hur såg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och Likheter kan observeras mellan myndigheternas syn på hot och hur förändrades synen på hot under tiden? Vilken är myndigheternas roll i utarbetning av säkerhetsagendan?.

Det svenska förarprovet har vuxit fram ur praktisk yrkeserfarenhet. Oavsett vilken trafikinspektör som bedömer ett specifikt körprov ska bedömningen göras lika. Kognitiva egenskaper bedöms i körprovet genom att observera handlingar och beteenden. Syftet med denna uppsats var att ur ett teoretiskt perspektiv undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognition, för att undersöka vilka Likheter och skillnader som finns. Tre analyser gjordes utifrån tolv intervjuer med trafikinspektörer vid två av Vägverkets förarprovskontor.Trafikinspektörerna ombads beskriva vad som är viktigt hos en bilförare.