Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i årskurs sex kan använda sig av när de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska området är algebra och specifikt har resonemang om, och förståelse av, Likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna använde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefär lika stor utsträckning. I de fall där KMR användes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning på problemet och i de fall där IR användes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom två. Resultaten indikerar att en relationell förståelse av likhetstecknet är förknippat med KMR och en instrumentell förståelse framför allt med IR.

Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de Likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka Likheter och skillnader det går att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att få en indikation på om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgång i globala tester medan den svenska skolan går betydligt sämre. Samt att se om det finns indikationer på vilka krafter som kan ha påverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet så används en textanalys av de bägge kursplanerna och dessa ställs emot varandra för att finna hur de två kursplanerna skiljer sig från varandra och vilka Likheter de har. Denna studie visar på att de två kursplanerna har väldigt stora Likheter och knappt några skillnader utöver ordval. Studien visar också på att det inte tycks vara de globala testerna så som PISA som har inverkan på kursplanerna i geografi utan att de måste påverkas av andra krafter..

Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka hur övergången från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen fungerar. Vårt syfte är också att undersöka de Likheter och skillnader som finns mellan barnhabiliteringen och vuxenhabiliteringen samt vad dessa kan ha för betydelse vid en övergång. Vidare har vi undersökt vilka problem som kan uppstå vid en övergång. Uppsatsgruppen har undersökt Region Skånes habiliteringar, där sex intervjuer har gjorts med de professionella. Vi har intervjuat tre professionella inom barnhabiliteringen och tre inom vuxenhabiliteringen.

Problembakgrund: Hållbarhetsredovisning är ett område som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 åren. Vad är det som gör att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher?Frågeställning: Vilka är drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och industri/tjänster?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva drivkrafter bakom hållbarhetsredovisning och analysera Likheter och skillnader i drivkrafterna mellan våra valda branscher.Metod: Den metod som lämpar sig mest till vår studie tyckte är en kvalitativ metod med en abduktiv ansats då vi utgår från vår empiri för att få fram ny kunskap.Resultat: Det finns många olika drivkrafter till varför företagen väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning. När det gäller Likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprättande, kan det sägas att det finns tydliga skillnader men även en hel del Likheter mellan branscherna..

 Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och Likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och Likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och Likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor.

Syftet med vårt arbete var att jämföra boksamtal i undervisningen i svenska och svenska som andraspråk. Detta innebar att vi undersökte skillnader och Likheter mellan lärarnas arbetssätt under boksamtalen i de olika grupperingarna, samt Likheter och skillnader i de olika elevgruppernas språkliga kompetens, metaspråkliga medvetenhet och deras förmåga till interaktion. För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar utförde vi elev- och lärarobservationer samt elev- och lärarintervjuer. Resultatet från undersökningen gällande elevernas interaktionsförmåga visade på stora Likheter mellan de olika grupperna, medan de största skillnaderna förelåg inom språklig kompetens och metaspråklig medvetenhet. När det gällde Likheter i arbetssättet var dessa litteraturval och att lärarna utgick från elevernas personliga läsupplevelser samt att de försökte tillvarata elevernas tankar och åsikter.

Barockmusik och folkmusik har trots sina genreskillnader ändå en viktig gemensam nämnare, nämligen dansmusiken. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka och medvetandegöra Likheter och skillnader i spelstilen hos barockmusik och folkmusik och jämföra dessa genrer. Dessa Likheter och skillnader har åskådliggjorts genom att låta de båda genrerna genomgå ett experiment. Ett barockstycke stöptes om och spelades på folkmusikers vis och en folklåt fick prova på att framföras med barockstil. Undersökningen utfördes på viola.

I detta arbete redovisar vi en kvalitativ undersökning som handlar om hur två olika lärare på två olika skolor arbetar med svenskundervisning i en första klass. Eleverna i de båda klasserna har olika språklig och etnisk bakgrund. I den ena klassen har samtliga elever svenska som förstaspråk medan nästan alla eleverna i den andra klassen har svenska som andraspråk. Syftet med vårt arbete var att vi ska se vilka Likheter och skillnader vi kan se i undervisningen i tidigt läsande och skrivande. Undersökningen har utförts parallellt på två helt olika skolor med hjälp av observationer och intervjuer.

Uppsatsen behandlar gudserfarenhet och språkbruk hos Jean-Jacques Rousseau och dess Likheter med pietismen. Både Rousseau och pietismen betonade människans känslor framför förnuftet, i en för övrigt förnuftsorienterad tid. De menade att människans känslor måste tillåtas komma till uttryck i trosfrågor och när de talar om hur människan erfar Gud och det gudomliga använder de liknande ord och begrepp. Studiens syfte är således att studera dessa Likheter, med fokus på Rousseaus språkbruk och bildvärld..

Studiens syfte är att undersöka språkliga skillnader och/eller Likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vårterminen 2012. Frågeställningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gällande innehåll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller Likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och Likheter mellan språk och betyg i textproduktion visar elever på de studieförberedande programmen i jämförelse med elever på yrkesförberedande program??     Materialet för studien är 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrån en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehåll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers språkanvändning med syfte att bidra till den språkpedagogiska forskningen..

Syftet med denna undersökning är att ta reda påom det finns speciella mönster i layouten mellan tio olika annonser fråntidningen Metro Student Magazine. Genom att undersöka hur rubriker, bilder ochlogotyper är placerade samt göra färg-, text- och retorikanalyser på annonsernavill jag ta reda på om det finns samband - Likheter och/eller skillnader -mellan deras layout. Annonsernas färger, teckensnitt, genomsnittliga meningslängdersamt mottagartilltal undersöks för att slutsatser ska kunna dras om deraslayout. Undersökningen visar att det finns vissa Likheter och skillnader mellanannonserna beroende på om de kommer från företag som vill rekrytera personaleller om de kommer från företag som vill sälja en speciell produkt.Resultatetvisar även att det finns ett mönster angående annonsernas placering i tidningenoch att samtliga annonser, som grupp, har vissa Likheter, vilket kan visa påatt annonser i Metro Student Magazine har speciella layoutmönster..

Syftet med denna studie är att undersöka de Likheter och skillnader som finns i nyblivna och erfarna chefers ledarskapstilar. Analysen är baserad på en fallstudie bestående av intervjuer med nio chefer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. I studien har framkommit att erfarna chefer (till skillnad från nyblivna chefer) upplever sig trygga i sitt ledarskap och generellt kan klassificeras som mer karismatiska i sin ledarskapstil. Erfarna chefer tillämpar i huvudsak transaktionellt (belöningsfokuserat) ledarskap medan nyblivna chefer i huvudsak tillämpar transformellt (visionsfokuserat) ledarskap.De erfarna såväl som de nyblivna cheferna kan generellt även sägas tillämpa en ?demokratisk? och ?situationsanpassad? ledarskapsstil..

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att ur ett komparativt perspektiv undersöka två elitidrottskvinnor med ätstörningar.? Vilka Likheter och skillnader finns det i hur de beskriver sin identitet?? Vilka Likheter och skillnader finns det i hur de framställer upplevda krav?? Vilka Likheter och skillnader finns det i hur de uttrycker sin självkänsla?MetodSom metod valde jag textundersökning av de två böckerna Genom helvetet: om fotboll, kärlek och anorexi av Tina Nordlund och Simon Bank och Simmar-Emma: Min kamp mot bulimin av Emma Igelström och Carina Olofsson.ResultatTina är fotbollspelare, utan fotbollen är hon ingen, det är hela hennes identitet. Även Emma är sin idrott, hon är känd som ?Simmar-Emma?. Emma och Tina har höga krav på sig själva och från andra.

Uppsatsen är en jämförande studie av Svindlande höjder och Twilight-serien avseende verkens huvudkaraktärer Catherine och Heathcliff respektive Bella och Edward. Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall vilka Likheter det finns mellan dessa två verks huvudkaraktärer. Karaktärerna jämförs ur ett antal utvalda perspektiv och slutsatsen är att det finns flera betydande Likheter..