Denna studie är en fallstudie i syfte att visa på vilka faktorer som påverkar användande av kunskapshanteringssystem på en arbetsplats med speciella förutsättningar. Det studerade fallet är en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar på egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar på att användande av andra system är en viktig faktor som kan förhindra både delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jämförts med tre tidigare studier för att visa på Likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsättningar..

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt Likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete.

Inom ekonomistyrning är prestationsmätning vanligt förekommande för mätning av anställdas prestationer. Detta för att ge en ökad målöverensstämmelse mellan arbetsledare och anställda och därmed bidra till ökad effektivitet inom verksamheten. Feedback kommer därmed in som ett alltmer vanligt förekommande verktyg i dagliga arbetet och är användbart i flera avseenden. Feedback kan beskrivas som återgivande av information rörande annans beteende, i det svenska språket är återkoppling ett vanligt förekommande synonym. Främst kan feedback användas vid utvärdering av mål, men är användbart även vid vägledning i arbetet.

Syftet med denna studie var att belysa om lagstiftningen efterföljs vid behovsmedicinering på SÄBO (Särskiltboende) samt beskriva vilka Likheter och skillnader som finns i dokumentationen gällande när vid behovs medicinering ges. Designen var jämförande, deskriptiv, kvantitativ, retrospektiv journalstudie. Urvalet var 100 patientjournaler från tre SÄBO i mellan Sverige. Journalerna har granskats utifrån följande variabler: demens- eller somatisk-avdelning, läkemedelsnamn, styrka, dos, orsak till att medicinen givits, effekten av medicinen, yrkestillhörighet på dokumenteraren samt jämförande med gammalt/nytt journalsystem. Resultatet visade signifikanta skillnader i dokumentationen utifrån om det var ett demensboende eller ett somatikboende.

BakgrundI vår bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och välbefinnande. Barn lär av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt återkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen känslomässiga band till den och känner sig trygga där.SyfteVårt syfte är att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, då de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare är känd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, där vi observerat barn från två förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. Två observationer per grupp har utförts, då vi med hjälp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö på platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de båda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse använder sig i mycket större utsträckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jämfört med gruppen som sällan går till naturmiljö..

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur unga kvinnor och män med reumatismupplever sin sjukdom. Vi vill jämföra dessa upplevelser mellan män och kvinnor genomatt undersöka om det finns skillnader och likheter i återgivna beskrivningar ochupplevelser. Vi vill undersöka om könsspecifika skillnader på upplevelser kringreumatism skulle kunna kopplas till det faktum att fler kvinnor än män diagnostiseras.Vidare vill vi undersöka om samhällets bemötande av individer med reumatism kankopplas till att fler kvinnor än män diagnostiseras. För att finna svar på studiensfrågeställningar har sex stycken personer med en reumatisk diagnos eller reumatiskabesvär intervjuats. Studiens resultat visar på att upplevelserna kring reumatism skiljer sigmer mellan könen än inom dem.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras.

Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka möjliga likheter och skill-nader mellan olika stadsdelar i Göteborg vid biståndsbedömning av en äldreboendeansökan. Våra frågeställningar berör det som sker i stadsdelarna vid biståndsbedömningen av en äldre-boendeansökan utifrån frågeställningarna: ? Hur uppfattas den äldres behov?? Hur tillämpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsättningarna?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgått från en vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju biståndshand-läggare från fyra olika stadsdelar.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

SAMMANFATTNINGBegrepp som tjänster och kvalitet har blivit allt viktigare de senaste decennierna vilket gör att tjänstekvalitet i dagens samhälle är av stor vikt. Det är en förutsättning att inom alla olika branscher ha en god tjänstekvalitet bland företag för att vara konkurrenskraftiga. Detta väcker frågor om hur andra verksamheter som exempelvis olika former av organisationer arbetar och försöker utveckla kvaliteten på sina tjänster.Då tjänster i viss mån produceras och konsumeras samtidigt är det svårt att upprätthålla kvalitetskontrollen. Det finns ingen kvalitet som kan kontrolleras i förväg innan tjänsten har levererats. Inom tjänsteorganisationer är man istället främst ute efter att mäta relationen mellan kundens förväntningar och vad denne faktiskt upplever.

Podcast är ett nytt medieformat som har vuxit snabbt det senaste decenniet, i toppen bland de svenska podcasterna ligger ?Filip och Fredriks podcast? med Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. Podcast är ett relativt billigt och enkelt medium som gör det möjligt att nå ut till en potentiellt global publik. Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av samtalsanalys belysa specifika egenskaper hos podcasten jämfört med traditionell radio som här representeras av pratprogrammet ?Gerts värld? med Gert Fylking och Kim Kärnfalk.Jag kommer även använda mig av David Hendys teorier för hur radio program är strukturellt uppbyggda och applicera dem på mitt material för att se på Likheter och skillnader mellan radio och podcast.

Vår uppsats har sin grund i ett egenintresse för hur kommuner och städer profilerar sig, vårt mål är att försöka förklara skillnader och likheter mellan en mellanstor, Jönköping och en liten kommun, Tranås. Utgångspunkten var att ta reda på hur kommunerna marknadsför och profilerar sig.De frågeställningar som vi använt oss av är resultatet av en genomtänkt arbetsgång, det har varit mycket viktigt att ställa rätt frågor och lägga energi på rätt saker. Nedan följer några av de frågeställningar som förekommit:Hur profilerar sig de olika kommunerna?Vad är citybranding?Vad är placebranding?Finns det likheter eller skillnader i hur en liten och en mellanstor kommun profilerar sig?Valet på metod föll på intervjuer med viktiga personer inom kommunerna som har ett stort inflytande på profileringen för staden. Det var viktigt att eftersträva ett mer djupgående material från ett mindre antal människor och därför var valet att använda sig av intervjuer givet.

Syfte: Syftet är att undersöka bankernas tillvägagångssätt när de lämnar krediter till en kund, vilka skillnader och likheter finns mellan de olika bankerna och på vilket sätt använder de sig av riskhantering vid kreditbedömning av hushåll?Metod: För insamling av det empiriska materialet har vi använt en         kvalitativ metod, i form av intervjuer med bankchefer. Det empiriska materialet analyserade vi främst utifrån teoretiskt material kring risker och riskmanagement, konkurrens och relationer.Slutsats: Riskbedömningen hos de olika bankerna görs i stora drag likartat, men det finns skillnader i bankernas hantering när det kommer till handläggarens frihet och hur de personliga relationerna spelar in. Vi kan se att riskhantering sker till stor del reaktivt, bankerna är passiva i förändring av riskhantering och behåller rutinerna så länge som möjligt. Undersökningen visar även att bolånen inte längre är den starka konkurrensfaktorn den tidigare varit för bankerna..

Syfte och frågeställningarSyftet i studien var tvådelat, dels avsågs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om träning, dels att jämföra hur svenska elitorienterare tränade på 1980-talet och år 2010.Frågeställningar till källanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om träningsupplägg, mental träning och mentala faktorer som påverkar prestationen samt tränarrollen?Frågeställningar kring hur elitorienterare tränade på 1980-talet jämfört med år 2010: Vilka skillnader och likheter i träningsupplägg bland kvinnor och män finns det mellan 1980-talet och år 2010? Har tränarrollen förändrats? Varifrån får elitorienterare sin kunskap om hur de ska lägga upp sin träning?MetodDe metoder som användes i studien var källanalys och enkätundersökning. De källor som analyserats är fem böcker som handlar om orienteringsträning. Respondenterna till enkäten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det år 2010. Antalet respondenter var 13 från 1980-talet och 14 från år 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns både skillnader och likheter i vad som ingår i en elitorienterares träningsupplägg på 1980-talet jämfört med år 2010.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.