Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna.

Jag ska i denna uppsats ta upp tre olika filosofers definitioner och användande av begreppet rationalitet och analysera, tolka och jämföra dessa. De filosofer jag har läst in mig på skiljer sig i det att de argumenterar för olika normativa filosofier. Jag har läst Kant som är deontolog, Singer som är utilitarist och Regan som är rättighetsteoretiker. Jag kommer att introducera och analysera varje enskild filosofs definition och användande för att sedan jämföra och söka efter Likheter och skillnader. Jag kommer också att diskutera vad dessa skillnader och likheter kan bero på och vad det kan ge för resultat.

Kundservice är en viktig faktor i dagens samhälle och har blivit ett sätt att särskilja sig från sina konkurrenter på marknaden. Personalens bemötande har en stor betydelse för om kundens upplevelse av besöket är positivt eller negativt. Agerandet från personalens sida gentemot kunden kan ha den avgörande rollen om kunden väljer att komma tillbaka till butiken eller inte.Syftet med denna rapport är att se hur kunden vill bli bemött av personalen i en modebutik. Det finns många studier som behandlar hur personalen bör bete sig mot kunderna, men få studier som förklarar hur kunden vill bli bemött av personalen i en butik. Rapporten belyser även om det finns skillnader i hur kunden vill bli bemött i en butik beroende på butikens prisklass.Undersökningen byggde på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

Syftet med undersökningen är att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar på de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvåfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, så kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar många av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utsträckning motiverar med hjälp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som också påverkar ledarskapet är organisationsstorleken..

Arbetet syftar till att göra en jämförande undersökning av läs- och skrivundervisningen i åldersblandade och åldershomogena klasser i de tidigare åren. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning av två skolor på olika orter i södra Sverige, där ena skolan arbetar åldersblandat och den andra åldershomogent. Jag har genomfört klassrumsobservationer på sammanlagt ca 12 timmar. Jag har också intervjuat respektive klasslärare. Resultaten tyder på att det finns några likheter, men främst skillnader i hur läs- och skrivundervisningen ser ut.

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernasinnehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hursvartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om det finns en allmängiltig uppfattning kring vad som kännetecknar god stadsmiljö, eftersom det i planeringssammanhang ofta talas om god stadsmiljö och attraktivitet på ett sätt som tycks förutsätta att så är fallet. Skillnader i uppfattningar och föreställningar kan vara grundade i olika faktorer och i examensarbetet har skillnader möjliga att relatera till genus och ålder studerats. Genom en fallstudie i Kiruna har delar av resultatet från en, av Kiruna kommun, tidigare genomförd enkätundersökning analyserats vidare för att utreda om det bland de Kirunabor som besvarat enkäten finns skillnader som är möjliga att relatera till genus eller ålder. Fallstudien, som geografiskt sett avgränsats till Kirunas centrala stadsmiljö, har byggts upp kring jämförande diskursanalyser där åtta olika respondentgruppers svar på åtta olika frågor har studerats och jämförts med varandra. Jämförelserna har grundats på vilka byggnader och platser respondenterna lyft fram i sina svar samt på vad de haft för åsikter om Kirunas stadsmiljö.

Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

Naturvetenskapen är abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler är osynliga och måste åskådliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjälp av kulor och pinnar eller så kan man visualisera modeller på datorn. För det första är det intressant att veta hur modeller visualiseras i läroböcker. För det andra hur eleverna tolkar visualiseringarna.

Denna studie har i avsikt att undersöka och jämföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida läromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framställningarna av denna historia och försöker att ta reda på vad de kan bero på. Undersökningen bygger på en komparativ textanalys och jag granskar innehållet i tre polska och tre svenska läroböcker med hjälp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna främst hos Klas-Göran Karlsson, samt sådana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det både finns skillnader och likheter i framställningen av den historia som presenteras i de två ländernas respektive läromedel. Den största skillnaden ligger i mängden av stoff som de polska läroböckerna kan lägga fram på grund av sitt omfång, till skillnad från de komprimerade svenska läroböckerna. Den gemensamma dåtida historien består främst av konflikter av olika slag och deras påverkan på den historiska utvecklingen får mycket olika konsekvenser för de två länderna.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens skola, mobbning. Syftet är att belysa vad mobbning är samt att få en förståelse för vilka teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning. Syftet är även att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mångkulturell och en monokulturell skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har använt oss av följande frågeställningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell skola?· Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning i en mångkulturell och en monokulturell skola?· Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell skola?För att besvara våra frågeställningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av ämnet mobbning. Vi har även utfört en empirisk undersökning på en monokulturell skola samt en mångkulturell skola, där vi jämfört deras arbetssätt gällande mobbning.

Den här studien inriktar sig på förskollärares syn angående barns rörelse i förskolan. Syftet är att undersöka vilken syn förskollärare ute på två förskolor i Skåne har angående barns rörelse och vilken betydelse förskolornas inne- respektive utemiljöer har i relation till barnens rörelsemöjligheter. Undersökningen är gjord på en förskola som har tillgång till skog och hav och en förskola som inte har det. Syftet med detta är att jämföra förskolorna för att se om det finns några skillnader eller likheter kring synen på barns rörelse och om förskolornars olika miljöer har någon betydelse för rörelsemöjligheterna. Metoden som undersökningen bygger på är kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, två från vardera förskola, och även observationer av förskolornas inne- och utemiljöer.

Då det många gånger antas att HR bär på kunskap som skapar goda förutsättningar för effektivaoch metodiska arbetssätt väcktes vår nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom attvi också har sett tendenser till att detta är trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna,som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vår uppsats är därför att identifierahur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jämföra dess likheteroch skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifråga i framtidenkan använda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi telefonintervjuadefyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. Vår teoretiska referensram har vibyggt upp genom att leda läsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregångare till agila metoderför att sedan förklara vad det agila innebär, vilken människosyn det präglas av samt att viförklarar en av metoderna som används.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns några skillnader i hur idrottslärare som endast undervisar i ett ämne jämfört med idrottslärare som undervisar i två ämnen såg på sin arbetssituation. Frågeställningarna utgick från att undersöka skillnader utifrån hur lärarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlägga graden av stress de kände i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lärarnas psykiska arbetssituation var även delaktighet i verksamheten samt hur lärarna uppfattade sina sociala kontaktnät på den skolan de arbetade på.Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var:-          Vilka Likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hälsa?-          Vilka Likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen på skolan?MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer där totalt sex lärare, två ett- och fyra tvåämneslärare, från de båda lärarkategorierna intervjuades.

Uppsatsen undersöker varför unga kvinnor och män använder Instagram, hur de väljer att framställa sig där och om man kan se några likheter och/eller skillnader. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem kvinnor och fem män i åldern 23-30 år som alla är användare av Instagram. I uppsatsen har även informanternas tio senaste publicerade bilder tagits i beaktning som en kompletterande del till intervjuerna. För att genomföra undersökningen har vi använt oss av Uses and Gratifications och identitetsteorier. I relation till teorierna har det empiriska materialet tematiserats för att sedan analyseras.