Audiologisk rehabilitering är en komplicerad process som ska innehålla olika insatser byggda på ett holistisk synsätt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fått ta större plats än psykosociala bitar i rehabiliteringen.Syftet med studien var att undersöka Likheter och skillnader angående audiologisk rehabilitering utifrån ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och på Island.Metod: För att kunna uppnå syftet och få en mer helhetlig inblick i ämnet delades studien i två delar (litteraturstudie och enkätstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga länder samt ideologin. Enkätstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn på audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvägagångssättet på arbetsplatsen.Resultat: En röd tråd går genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gäller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns både Likheter och skillnader länderna emellan.

Syftet med den här studien är att med hjälp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och på olika gymnasieprogram förhåller sig till populär- och finkultur, till utbildning och skola och syn på framtid. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta stycken elever som går på en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjälp av begrepp och teoretiskt perspektiv som är inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien påvisar strukturella Likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill säga hur och vad de tar del av när det gäller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgår att eleverna tar del av kultur i en väldigt hög utsträckning men att det sker på olika sätt. Vissa ger uttryck för att vara någorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i fråga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kännedom om detta utbud eller dessa genrer.

Omvärlden där dagens företag och ideella föreningar existerar, är till skillnad från tidigare, föränderlig. Från att omvärlden varit stabil har den blivit alltmer instabil och dynamisk, vilket har medfört att föreningar och företag har blivit tvungna att anpassa sig till den nya omgivningen. Föreningarna har blivit mer inriktade mot ekonomi, vilket exempelvis kan återspegla sig i styrelsernas sammansättning. Denna trend är också utmärkande i en tidsperiod där föreningar alltmer liknar traditionella företag. Den här uppsatsen ger ett försök att skildra hur ett företag och en idrottsförening skiljer sig åt samt att se vilka likheter som finns.

Våra forskningsfrågor har handlat om vilka förväntningar chefer och medarbetare har på chefsrollen inom kommunal äldreomsorg - vilka Likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det får för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstå vilka förväntningar medarbetarna i en offentlig äldreomsorgsorganisation i tre kommuner i Småland har på sin chef samt vad enhetschefen har för förväntningar på sin roll inom äldreomsorgen. Vår fokus var några personers egna upplevelser, och vi har därför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med två medarbetare. Teoribildningar som vi använt är norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det är skillnader på chefers och medarbetares förväntningar på chefsrollen, vad skillnaderna beror på är här svårt att fastslå.

Uppsatsens huvudsyfte är att kartlägga hur könsfördelningen gällande manus som gick upp på bio såg ut under treårsperioden 2010 -2012. Den riktar därmed in sig på två skilda punkter, dels ur ett statistsikt perspektiv där uppsatsen kartlägger hur fördelningen mellan kvinnor och män ser ut angående manus som blivit film. Under denna statistikdel kommer det även visas vilka genrer som har störst representation av kvinnor respektive män samt skillnader mellan dessa olika år gällande exempelvis adaptioner. Därefter kommer huvudfokus ligga på analysen av fyra olika manus skrivna av kvinnor för att på så sätt lysa upp eventuella styrkor eller svagheter som kan påverka hur könsfördelning ser ut. Uppsatsen tar även upp vissa steg i försök till att få en mer jämställd filmbranch med fokus på manusförfattarens roll..

Denna uppsats är en kvalitativ komparativ studie av autonomierna Åland och Färöarna. Frågeställningen för uppsatsen har varit att undersöka vilka Likheter och skillnader det finns mellan Ålands och Färöarnas självstyrelser, för att se om Färöarnas typ av självstyrelse kan vara en förebild för Åland. De tre teoretiska dimensionerna i studien omfattar konstitutionen, lagstiftningen och beskattningen..

Denna studie grundar sig på en undersökning där jag har försökt finna likheter mellan raweh och rai. För att kunna hitta eventuella likheter har jag valt att använda mig av en analysmetod, som heter cantometrics. Med hjälp av cantometrics kodningsformulär har jag analyserat sex olika musikstycken, tre av raweh och tre av rai. Av de 37 analyspunkter som cantometrics innefattar har jag valt att använda 25 av dessa i min analys. Efter analysen visade det sig att kodningsresultaten av raweh och rai endast är lika i 7 punkter medan de särskiljer sig i de andra 18 punkterna.

Det finns många likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt många olikheter. Vid båda instrumenten har man, beroende på storleken, tillgång till en mängd olika stämmor men vid orgeln är det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del på olika sätt och sättet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig på många sätt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete är att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion.

Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om vilka faktorer som påverkar användares närvarokänsla första gången de använder sig av en inneslutande virtuell miljö. De inneslutande VR tekniker vi har valt att fokusera på är Computer Automatic Virtual Environment (Cave) och Head Mounted Display (HMD).Forskaren Carrie Heeter beskriver tre typer av närvaro och forskarna Wallace Sadowski och Kay Stanney räknar upp faktorer som de påstår påverkar användarens närvarokänsla.Vår frågeställning är vilka likheter eller skillnader det finns mellan våra testpersoners svar och Sadowski och Stanneys faktorer. Vi intervjuade och genomförde ett test med tre testpersoner i en Computer Automatic Virtual Environment baserat på två program. Vi valde även att intervjua två experter om vilka faktorer de ansåg påverkade deras närvarokänsla första gången de använde sig av en HMD.Första programmet som testpersonerna fick pröva på var Cuevadefuego som bestod av tredimensionella bilder till skillnad från det andra programmet, Crayoland, som bestod av tvådimensionella bilder. Intervjufrågorna till testpersonerna och experterna baserades på frågor som handlade om experternas och testpersonernas reaktioner och intryck relaterat till deras närvarokänsla och vad de trodde det var som påverkade deras närvarokänsla.Resultatet av intervjuerna och testet är att det finns likheter mellan de faktorer som testpersonerna anser påverkar deras närvarokänsla och med Sadowski och Stanneys faktorer men inga direkta skillnader..

Bensimidazoler är en flitigt använd bredspektrumverkande substansgrupp antiparasitmedel. I Sverige finns det fem substanser (albendazol, febantel, fenbendazol, flubendazol och oxfendazol) som används inom veterinärmedicinen, varav en är en pro-bensimidazol (febantel). Däremot finns endast en substans tillgänglig inom humanmedicinen (mebendazol). Syftet med detta arbete är att reda ut skillnader och likheter mellan dessa substanser. Fokus ligger på kemisk struktur, kinetik, aktivitet, spektrum samt resistensläget i Sverige. Kemiskt sett är bensimidazoler relativt lika varandra då enbart substitutet (d.v.s.

Syftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter.

Uppsatsen handlar om hur musiklärare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad är det som lärarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder använder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklärare en gemensam syn på styrdokumenten? Får alla elever en likvärdig bedömning när de musicerar än vilken skola de går på? Jag har använt mig av en kvalitativ studie där jag har intervjuat sex stycken musiklärare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har använt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklärarna har likheter på vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel.

Vårt syfte är att undersöka vilken syn på arbete med lärstilar pedagoger har på grundskolans tidigare år jämfört med pedagoger på grundskolans senare år och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jämförelse med varandra. Finns det några Likheter och skillnader mellan de två åldersinriktningarna? Detta med utgångspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lärstilar säger i våra kvalitativa intervjuer. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av en inledande enkätundersökning för att finna lämpliga informanter som utger sig för att arbeta med lärstilar. Därefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar på både Likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år.

Jag vill med min uppsats göra en deskriptiv undersökning av rosenmetoden. I den första delen av uppsatsen beskriver jag metoden i sig. Jag går själv i utbildning i rosenmetoden så den kunskap jag får del av i utbildningen beskriver jag som deltagande observation. Sedan i del två så gör jag en jämförelse mellan rosenmetoden och jungianska teorier och ser på Likheter och skillnader..