Sökresultat:
1903 Uppsatser om Likhet inför lagen - Sida 5 av 127
Företagshypotek och företagsinteckning som sÀkerhetsrÀtt: en studie om tidigare, nuvarande och kommande regler
I denna uppsats behandlas ur ett lagtekniskt perspektiv företagsinteckningen och företagshypotekets stÀllning som förmÄnsrÀtt med anledning av den nu pÄgÄende översynen. SÀrskilt behandlas huruvida de förslag till en starkare företagsinteckning som presenteras i SOU 2007:71 och regeringens förslag till lagrÄdsremiss Àr en ÄterstÀllare till det rÀttslÀge som gÀllde innan införandet av lagen om företagsinteckning eller inte. I uppsatsen behandlas vidare frÄgan om huruvida de föreslagna övergÄngsbestÀmmelserna tagit hÀnsyn till de problem som uppstÄtt vid tillÀmpningen av övergÄngsbestÀmmelserna till lagen om företagsinteckning. Metoden har baserats pÄ en rÀttsdogmatisk metod dÀr lagar, förarbeten, praxis och doktrin systematiskt har granskats. Det förslag som SOU:n presenterar utgör inte en ÄterstÀllare av rÀttslÀget.
Skattefusk, Svartjobb, Konkurrens och OmvÀnd Moms : En studie i byggmarknaden
SammanfattningSedan byggbranschen fick ett uppsving efter konjunkturnedgÄngen pÄ 90-talet har det börjat vÀxa fram problem. Det största av dessa problem Àr ett omfattande anvÀndande av svart arbetskraft samt skattefusk. Byggbranschen Àr en viktig del i den svenska ekonomin dÄ storleken endast övertrÀffas av den offentliga sektorn. DÀrmed kan man dÄ dra slutsatsen att ett omfattande skattefusk inom denna kan ge stora negativa effekter. BÄde för staten och samhÀllet.
Besöksförbud: ett medel för att skydda brottsoffrets rÀtt till ett normal liv
VÄrat huvudsyfte med denna uppsats Àr att belysa huruvida besöksförbud Àr ett tillrÀcklig skydd för ett brottsoffer frÄn stalkare och vad ett besöksförbud innebÀr. Detta regleras frÀmst i lagen om besöksförbud. Att begrÀnsa andras rörelsefrihet genom ett besöksförbud Àr en rÀttslig frÄga som vÀger tungt i svenska författningar och Europa konventionen. I princip krÀvs för att besöksförbud ska meddelas att den som kan avses med besöksförbud Àr dömd för brott mot sökandens liv, hÀlsa, frihet, eller frid. I andra fall skall lagen anvÀndas mycket restriktivt.
ByggfelsförsĂ€kringen : ĂndamĂ„l och Ă€ndamĂ„lsenlighet?
Vid nybyggnation av bostadshus och vid vissa bygglovspliktiga Àndringsarbeten föreligger ett lagstadgat krav att byggfelsförsÀkring skall tecknas. FörsÀkringen omfattar kostnader för att avhjÀlpa fel som uppkommit under byggtiden och syftar till att snabbt avhjÀlpa fel och brister utan lÄngvariga tvister om vem som skall ta pÄ sig kostnaden för att undanröja bristerna - en god tanke som dessvÀrre verkar fungera sÀmre i verkligheten. Lagen innehÄller nÀmligen flertalet bestÀmmelser om tillÄtna ansvarsbegrÀnsningar vilket lett till att det vid flera situationer inte föreligger nÄgon rÀtt till ersÀttning trots att det Àr rimligt att anta att skadorna skall tÀckas av försÀkringen.Denna uppsats syftar dÀrmed till att beskriva, belysa och analysera byggfelsförsÀkringens tillÀmpning för att pÄ sÄ sÀtt komma fram till om syftet med lagen verkligen upprÀtthÄlls sÄ som lagen Àr utformad idag eller om lagen borde Àndras och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt den borde förÀndras.Efter att ha studerat gÀllande rÀtt och föreliggande försÀkringsvillkor har jag funnit att byggfelsförsÀkringens tillÀmpningsomrÄde Àr vÀldigt snÀvt och dÀrmed borde utvidgas för att lagen skall vara helt ÀndamÄlsenlig. Jag anser sÄledes att utvecklingsfel borde omfattas av försÀkringens tillÀmpningsomrÄde för att byggherren skall erhÄlla ett fullgott skydd för byggfel. Jag Àr Àven av den uppfattningen att konsumenter som vÀljer att sjÀlva uppföra sitt hus utan olÀgenheter kan uteslutas frÄn försÀkringsobligatoriet dÄ försÀkringen medför minimal nytta för dessa..
Lagen om valfrihet- Ett bistÄndshandlÀggar- och Brukarperspektiv
Studien handlar om att utveckla en förstÄelse för ?Lagen om valfrihet? ur bistÄndshandlÀggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare dÀr samtliga har serviceinsatser frÄn olika utförare. Utförarna Àr de företag som har en verksamhet inom hemtjÀnst för Àldre.
RĂ€ttsstatsbegreppet i utvecklingsarbetet
Under de senaste decennierna har rÀttsliga reformer ökat kraftigt. Idag satsas stora summor pengar och mycket tid pÄ omrÄdet. Ett stort antal organisationer och lÀnder ser idag rÀttsreformer som nÄgot av det viktigaste i utvecklingssamarbeten med lÀnder i tredje vÀrlden. Som grund för de flesta av reformerna finns principerna om rÀttsstaten. Organisationerna och ett stort antal av vÀrldens ledare ser rÀttsstaten som en lösning för olika problem, inte bara rÀttsliga utan Àven ekonomiska och politiska.
Lagen om kassaregister : Konkurrens pÄ samma villkor inom restaurangbranschen i GÀvle?
Titel: Lagen om kassaregister ? Konkurrens pĂ„ samma villkor inom restaurangbranschen i GĂ€vle? NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Therese Pedersen och Bilgen SoysĂŒren Handledare: Markku Penttinen Datum: Juni 2010 Syfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att fĂ„ en djupare kunskap om lagen om kassaregister, eftersom det Ă€r en ny lag vill vi undersöka vad den kommer att ge för konsekvenser pĂ„ företagsnivĂ„ just i restaurangbranschen. Vilka kostnader kommer det medföra med den nya lagen och kommer lagen att innebĂ€ra att konkurrensen inom restaurangbranschen kommer att minska? Vi kartlĂ€gger Ă€ven situationen med kassaregisterlagstiftningen internationellt. Detta genom att samla in Ă„sikter frĂ„n restaurangĂ€gare samt en representant frĂ„n Skatteverket. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi anvĂ€nt oss av kvalitativ metod genom intervjuer med Ă„tta restaurangĂ€gare i GĂ€vle och en skatterevisor pĂ„ Skatteverkets kontor i GĂ€vle.
AnmÀlningsplikt ? vilka faktorer pÄverkar revisorns beslut om att anmÀla vid misstanke om brott?
Den 1 januari 1999 infördes lagen som sÀger att revisorn ska anmÀla till Äklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen Àr bra eller dÄlig. Vissa revisorer anser att lagen Àr negativ, eftersom de Àr rÀdda att ses som statens förlÀngda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stÀrks, vilket kan leda till att de slipper pÄtryckningar genom hÀnvisning till lagen. Syftet med studien Àr att förklara varför vissa revisorer anmÀler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det.
LOU: den offentliga upphandlingens syfte och funktion
Lagen om offentlig upphandling har under de senaste tio Ären reglerat upphandlingsförfaranden i Sverige. Lagen Àr ett resultat av en rad olika EG- direktiv som implementerats i den svenska lagstiftningen. PÄ grund av att LOU ursprungligen kommer frÄn EG-direktiv styrs en hel del av upphandlingsreglerna av allmÀnna europarÀttsliga principer. Lagens grundtanke Àr att all upphandling skall genomföras pÄ ett affÀrsmÀssigt sÀtt samt i konkurrens. Lagstiftningen har, dels pÄ grund av EG-direktiven och dels pÄ det komplicerade ÀmnesomrÄdet, blivit vÀldigt omfattande och komplicerad.
Besöksförbud : Polisens arbete, rutiner och uppföljning
Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.
LVM-lagen : En kvalitativ studie om socialsekreterares svÄrigheter med tillÀmpningen av LVM-lagen
Lagen (1988:870) om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM) Àr en tvÄngsvÄrdslag och Àr den enda lagen som avviker frÄn frivillighetsprincipen i socialtjÀnstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gÄ emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svÄrigheter socialsekreterare kan stÀllas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rÀttssÀkerhet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. Syftet Àr ocksÄ att problematisera socialsekreterarnas tillvÀgagÄngssÀtt gÀllande tillÀmpningen av LVM-lagstiftningen och om mÄl och syfte uppfylls. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds för att kunna analysera det empiriska materialet Àr teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstÄ i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet anvÀndes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, dÀrmed fÄngades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.
Folkligt deltagande utan folket - Hur lagen om Popular Participation kom att pÄverka kvinnor och landsortsbefolkning i Bolivia
Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till dÄ, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivÄ. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den Àmnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vÄr litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhÀlle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels pÄ kvinnornas situation, dels pÄ klyftorna mellan stad och landsbygd utifrÄn vÄrt civilsamhÀlleliga ramverk.
Styr lagen etiken? : En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag
Titel: Styr lagen etiken? ? En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag.NivÄ: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist.Handledare: Agneta Sundström.Datum: 2014-05.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att skapa förstÄelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stÀrka sin legitimitet i relation till företagens intressenter.Metod: Forskningsansatsen Àr av kvalitativ karaktÀr. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda pÄ tre olika företag, som alla Àr verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjÀlp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader.Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen Àr. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stÀrkas automatiskt.Studiens bidrag: Ger en ökad förstÄelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stÀrka legitimiteten.
Preskription av skattefordringar
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlÀngas. En rÀttsdogmatisk metod har anvÀnts för att faststÀlla gÀllande rÀtt inom omrÄdet. DÀr lagtolkningen till största del skett med hjÀlp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, sÄ som sÀrskilda skÀl, har tolkning skett med hjÀlp av subjektiv lagtolkning. Vidare anvÀnds en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.
Corporate Social Responsibility i praktiken : En studie av hur Swedbank utformat sitt CSR-arbete
Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.