Sökresultat:
1903 Uppsatser om Likhet inför lagen - Sida 31 av 127
Konsekvenser av ny jordförvÀrvslag : för befintliga och framtida markÀgare
Nuvarande jordförvÀrvslag Àr frÄn 1979 och reglerar bland annat juridiska personers möjligheter att förvÀrva lantbruksegendom. Avsikten med lagen Àr att sysselsÀttning och bosÀttning ska frÀmjas i glesbygdsomrÄden. Man vill Àven att strukturförbÀttringar ska underlÀttas i omarronderingsomrÄden. Ambitionen Àr ocksÄ att bibehÄlla balansen mellan olika Àgarkategorier, frÀmst mellan privatpersoner och bolag. Detta genom att begrÀnsa juridiska personers möjlighet att förvÀrva lantbruksegendom.
FrÄgan om juridiska personers rÀtt att förvÀrva mark har diskuterats den senaste tiden.
Upplevelse av att gÄ frÄn sjukskrivning till ny sysselsÀttning
Sjukskrivning kan drabba alla mÀnniskor och vÀgen tillbaka till sysselsÀttning ser olika ut beroende pÄ sjukskrivningsorsak. Forskning visar att sjukskrivning kan leda till bÄde positiva och negativa följder. Syftet med intervjustudien var att undersöka hur personer som medverkat i enheten Nystart, vilken hjÀlper lÄngtidssjukskrivna att slussas ut i arbetslivet, upplevt processen (frÄn sjukskrivning till ny sysselsÀttning) samt vad medverkan i Nystart lett till. Studien bygger pÄ fem halvöppna intervjuer som analyserats tematiskt. Ur resultatet framkom bl.a.
Modern gnosticism och New Age : en jÀmförande studie
FörhÄllandet mellan modern gnosticism och New Age har visat sig vara oklar i den aktuella akademiska diskussionen. I denna studie gjordes ett försök att bringa en större ordning i denna aktuella akademiska diskussion. Huvudsyftet var att jÀmföra modern gnosticism och New Age utifrÄn nÄgra valda verk, och se vilka likheter och skillnader som fanns. Metoden som anvÀndes var deskription och komparation. Studien visade att det fanns bÄde likheter och skillnader.
Granskning av kvalitets- och miljöledningssystemet hos Skanska Hus Sydost Linköping : ?VÄrt sÀtt att arbeta?
För att effektivisera och uppnÄ de krav som stÀlls pÄ företaget har Skanskas Sverige AB, i likhet med mÄnga andra företag, lagt upp ett kvalitets- och miljöledningssystem som Skanska kallar ?VÄrt sÀtt att arbeta?. Det rÄder idag osÀkerhet om i hur stor utstrÀckning systemet tillÀmpas och förenklar arbetet. Samt om det finns en gemensam bild av systemet bland de anstÀllda.I denna uppsats kommer endast produktionsförberedelsefasen och produktionsstyrningsfasen behandlas. Uppsatsen bestÄr av en kortfattad beskrivning av ?VÄrt sÀtt att arbeta?, byggprocessen och ISO.
VÄldtÀkt : rÀtten att tolka lagen
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att diskutera hur rÀttsvÀsendet Àr pÄverkat av normer och vÀrderingar. Vi undersöker om sÄdana normer och vÀrderingar visar sig i enskilda individers berÀttelser om Àrenden som rör vÄldtÀkt/sexuellt vÄld riktat mot kvinnor. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr feministisk och vi utgÄr dÀrför frÄn Joan W. Scotts förstÄelse av genus i vÄr studie. Vi har Àven anvÀnt oss av andra forskares tankegÄngar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal.
Inkludering av nyanlÀnda elever - en frÄga om kapital? : En studie av elevers och lÀrares upplevelser av inkluderingsprocessen.
NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.
FÄmansföretagares tjÀnstepension i bodelning vid Àktenskapsskillnad. Det bestÀmmande inflytandet ett lÀmpligt verktyg för att avgöra pensionens behandling i bodelning?
Huvudregeln i svensk rÀttsordning vad betrÀffar tjÀnstepensioner Àr att de undantas frÄn bodelning vid skilsmÀssa. NÀr det kommer till fÄmansföretagare har dock risken ansetts vara sÄ stor att denne undandrar gemensam Àktenskapsförmögenhet till förmÄn för egen tjÀnstepension att den i vissa fall bör ingÄ. Den företagsÀgda tjÀnstepensionens inkludering i bodelning kan till viss del motiveras, frÀmst eftersom dess likhet med privatpensionen ibland föranleder att den bör betraktas som en kapitalplacering snarare Àn framtida försörjningsförmÄga. Företagarens bestÀmmande inflytande utgör den avgörande parametern för tjÀnstepensionens behandling i dessa fall. Denna ordning innebÀr emellertid ocksÄ att en företagare kan nödgas lÀmna en skifteslikvid motsvarande halva vÀrdet av sin tjÀnstepension till sin make, utan att kunna realisera sjÀlva pensionen.
Metoder för medborgarinflytande -En analys av tre fallstudier
Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.
Den moderna kyrkokonsten : En undersökning om konstnÀrlig frihet nu och dÄ
Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera den utveckling som skett inom kyrkokonsten, och dÄ frÀmst altartavlor. Undersökningen grundar sig i tvÄ kyrkor i Uppsala stift, Gamla Uppsala kyrka och S:ta Maria kyrka.  Urvalet Àr begrÀnsat till att beröra konst frÄn 1200-talet fram till modern tid. Metoden som anvÀnts Àr ikonografisk bildanalys av altartavlor och altarskÄp i de utvalda kyrkorna likvÀl som forskning i kyrkokonstens utveckling i modern och gammal litteratur. Genom undersökning av skriftverket Biblia Pauperum dras slutsatser gÀllande den Àldre kyrkokonstens inspirationer.  Undersökningen pÄvisar att en utveckling har skett inom kyrkokonsten. KonstnÀrerna har fÄtt en större frihet i val av innehÄll och form pÄ konsten som bestÀlls.
FörbÀttras borgenÀrsskyddet om lagstiftningen gÀllande tvÄngslikvidation pÄ grund av kapitalbrist förÀndras? En komparativ studie av svensk och engelsk reglering belyst ur ett rÀttsekonomiskt perspektiv.
I uppsatsen ifrÄgasÀtts den svenska lagstiftningen gÀllande tvÄngslikvidation pÄ grund av kapitalbrist enligt 25:13-20a ABL. Lagstiftningen utreds utifrÄn det medansvar som kan ÄlÀggas styrelsen vid kritisk kapitalbrist och de krav pÄ agerande frÄn styrelsens sida som lagstiftningen stÀller. Uppsatsen fokuserar pÄ hur lagstiftningen pÄverkar borgenÀrsskyddet och borgenÀrernas intresse av att fÄ sina fordringar betalda. Som alternativ till den svenska lagstiftningen presenteras den engelska regleringen som kontrollerar styrelsens agerande vid kapitalbrist i aktiebolag, section 214 IA, ?wrongful trading?, samt den engelska ?common law?.
Intressekonflikter vid Management Buy-outs : En undersökning av den svenska regleringen
Denna uppsats behandlar de intressekonflikter som uppstÄr vid MBO-transaktioner, dvs. företagsförvÀrv dÀr företagsledningen köper ut hela eller delar av det företag i vilket de verkar. I samband med en sÄdan transaktion uppstÄr ofta en intressekonflikt mellan aktieÀgarna (sÀljarna) och företagsledningen (köparna). Denna intressekonflikt förklaras med principal-agentteorin, enligt vilken ledningen Àr en syssloman (agent) i förhÄllande till aktieÀgarna (principalen). HÀrvid föreligger en risk för att ledningen handlar pÄ ett opportunistiskt sÀtt, och anvÀnder sig av sin överlÀgsna kunskap om mÄlföretaget för att köpa upp det.I uppsatsens empiriska del har vi samlat primÀrdata om hur lagstiftaren och marknaden har tacklat de risker som denna intressekonflikt kan ge upphov till.
Företagsrekonstruktion : CivilrÀttens svarta fÄr
HD har i ett antal domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i konkurs.
Förmögenhetsbeskattning av onoterade aktier - Àr den ÀndamÄlsenligt utformad för den skatteskyldige?
BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt.I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.
En studie om hur stereotyper pÄverkar hur bemanningsföretag selekterar i samband med rekrytering
I en globaliserad vÀrld rör sig mÀnniskor lÀttare över landsgrÀnser. SamhÀllen blir mÄngkulturella. Om mÄngfalden frÀmjas leder det till en positiv samhÀllsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krÀvs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jÀmstÀlldhet framför allt pÄ arbetsmarknaden.Att bli behandlad annorlunda pÄ grund av etnicitet, religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder Àr enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr upprÀttandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307).
LÄneförbudets vara eller icke vara. En analys av bestÀmmelsens bakomliggande syfte och framtid.
LÄneförbudets vara eller ickevara, Àr en frÄga som diskuterats sedan reglerna om förbjudna lÄn trÀdde i kraft pÄ 70-talet. FrÄn början föreslog aktiebolagsutredningen ett lÄneförbud motiverat av borgenÀrernas skyddsintresse, aktieÀgaren skulle inte kunna urholka bolagets bundna egna kapital. Senare i lagstiftningsprocessen uppmÀrksammades dock att aktieÀgare och bolagets ledning ofta lÄnade pengar frÄn bolaget för att undkomma dubbelbeskattningens andra led. Risken för skatteflykt kom att bli den bakomliggande faktor som gjorde förbudet strikt med fÄ möjligheter till undantag och dispens. Ett förbjudet lÄn till nÄgon nÀrstÄende Àr sÄledes alltid olagligt oavsett lÄntagarens solvens eller bolagets ekonomiska muskler.