Målet med detta arbete är att undersöka vad begreppet ekosystemtjänster kan innebära i den urbana utemiljön och hur ett ekosystemtjänstperspektiv kan användas för att beskriva och gestalta grönytor i staden. Bakgrunden är det växande intresset för hållbar stadsplanering och hur landskapsarkitektur kan bidra till detta. Frågeställningarna som har varit utgångspunkt för arbetet är: ? Vad innebär begreppet ekosystemtjänster i mindre, urbana sammanhang? ? Vilken roll skulle ett ekosystemtjänstperspektiv kunna ha vid gestaltning av utemiljöer i mindre skala? Arbetets metoder består av studier av litteratur, studiebesök i Malmö, Lund och Helsingborg samt av ett gestaltningsförslag för en bostadsgård i området Rådhusrätten i Lund. Begreppet ekosystemtjänster fick sitt genomslag med Millennium Ecosystem Assessments rapporter i början av 2000-talet och betyder de tjänster och fördelar som människor får från naturen. Det inkluderar exempelvis odling av mat, rening av vatten och luft, rekreation, hälsa och symboliska värden.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas.

Problembakgrund: Konfektionshandeln karaktäriseras av omfattande mängder information, vilket riskerar att leda till Informationsöverflöd för beslutsfattare. De potentiellt negativa konsekvenserna ligger i att de beslut som fattas görs på så undermåliga beslutsunderlag att de riskerar att underminera den strategiska styrningen. I strävan efter att fatta snabbare och bättre beslut har utvecklingen och utbredningen av Informationsteknologi(IT) skett, vilket ökat riskerna för Informationsöverflöd i och med att mängderna information som kan förmedlas till beslutsfattare kan ökas betydligt.Syfte: Syftet med studien är att ge ledande beslutsfattare inom konfektionshandeln ett kontextuellt ramverk, för variabler som påverkar informationskvalité, som ligger till grund för företagets strategiska styrning. Ramverket ämnar öka möjligheterna att på ett effektivt sätt utvärdera beslutsunderlag, vilket torde leda till bättre beslut. Vidare syftar studien till att skapa förståelse för vilka implikationer Business Intelligence har medfört för informationskvalité.

Samhällsplaneringen har under lång tid styrts av separering mellan olika samhällsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har ägt rum är funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostäder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseområden har uppstått. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invånarnas hälsa och säkerhet. Rådande institutionella förhållanden såsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjälpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostäder men även mellan olika branscher inom näringslivet.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målet med studien är att se vilka samband som finns mellan insamlad fältdata och beräknad satellitdata för bokskogsbestånd i södra Sverige (Häckeberga naturreservat och naturområde).Fältdata som använts består av uppskattat bladyteindex, beräknad biomassa samt kategoriserade åldersgrupper av 19 provytor bokskog (Fagus Sylvatica), indelat i tre grupper. Provytorna är 2025 m2 och består av homogen bokskog som motsvarar 3*3 pixlar i satellitdata.Skogens bladyteindex uppskattas med hjälp av registrerad data från instrumentet LAI-2000 Plant Canopy Analyzer. LAI-2000 registrerar förhållandet mellan den strålningsmängd som når toppen av vegetationstäcket och den strålning som transmitteras ner genom bladverket. Definitionen av bladyteindex är den sammanlagda bladarean (m2) per markarea (m2) och är således enhetslöst. En skog kan ha ett indexvärde från noll och uppåt.

Syftet med det här examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblädningen som utfördes i Yttringeskogen på Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen är en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk påverkar sociala-, ekonomiska- och naturvärden. I det här arbetet utvärderas de sociala värdena med avseende på framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet är en del av utvärderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien består av en postenkät med åtta bilder.

Långsiktig planering av privata skogsfastigheter har fram till nu inte förekommit i någon större skala, till skillnad från storskogsbruket En av anledningarna har varit att de system som funnits på marknaden inte varit anpassade för mindre skogsinnehav. Nu har Indelningspaketet (IP), ett system för långsiktig planering, vidareutvecklats så att det går att använda även på mindre fastigheter. IP optimerar nuvärdet genom val av skötselalternativ för skogsinnehavet Utifrån avdelningsregistret imputeras (tilldelas) nödvändiga provytedata till varje avdelning från en provytebank. Detta medför att en kostsam objektiv cirkelprovyteinventering som normalt krävs vid användning av IP undviks. En analys med IP sträcker sig över hundra år.

Helsingborgs kommun får ett nytt tågstopp längs med Västkustbanan mellan Helsingborg och Ängelholm om de skapar en ort där befolkningsunderlaget är stort nog för detta. Orten har fått arbetsnamnet Vege. Kommunen menar att det som kommer att efterfrågas i Veges läge är tomter för fribyggen och gruppbyggda småhus. De uttrycker en farhåga för att Vege skall komma att bli en sovstad där bilen har den centrala rollen och att underlaget för stationen inte blir stort nog. Utgångspunkten är att det efter modernismen skedde en förändring i svensk planering.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ekosystemtjänsternas potential för att användas i designprocessen av en bostadsgård i Lindängen i Malmö. Frågeställningarna som arbetet utgår från är; Vad innebär konceptet om ekosystemtjänster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjänster kan integreras i en gestaltning för att få en ekologisk och socialt orienterad bostadsgård? Metoderna som använts är litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag och gåturer. Studien utgår från en bostadsgård i Lindängen i Malmö vilket är del av ett miljonprogramsområde från rekordårens byggande. Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av världens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade på att många av ekosystemen som finns idag är hotade, och därmed försvagas möjligheterna till att leverera ekosystemtjänster som människan är beroende av.

Förtätningar kan både gynna staden, dess invånare och hållbarheten men även hota dessa värden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företräde ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Trots detta händer det att enskilda intressen gynnas framför allmänna intressen, exempelvis när förtätningar sker i offentliga parker utan att allmänheten kompenseras. Syftet med arbetet är att undersöka hur städer kan förtätas utan att allmänintresset missgynnas.

Studien ingick som ett mindre delprojekt inom MinBaS Programområde 1 Optimering av produktionsprocessen från täkt till färdig produkt. Forskningsprogrammet MinBaS är ett samarbetsprojekt mellan mineral-, bergmaterial- (ballast-) och stenindustri, vilket genomfördes under åren 2003-2005. Arbetet inom programområdet inriktades på utveckling samt introduktion av teknik och metoder som arbetar med total optimering av fragmentering och energiutnyttjande. Ett mål med utredningen var att sammanfatta provningsmetoder, geologiska metoder, modeller och praxis som används vid design och simulering av processerna borrning, sprängning, krossning samt malning. En annan viktig målsättning var att genom fallstudierna få en uppfattning om vilka typer av optimeringsåtgärder som vidtas i MinBaS-branscherna samt att göra iakttagelser beträffande språk och kommunikation om bergegenskaper i syfte att utreda informationsöverföring och utbyte av erfarenheter.

Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde.

Samhällsplaneringen har under lång tid styrts av separering mellan olika samhällsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har ägt rum är funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostäder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseområden har uppstått. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invånarnas hälsa och säkerhet. Rådande institutionella förhållanden såsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjälpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostäder men även mellan olika branscher inom näringslivet. Det industriella sättet att separera samhällsfunktioner ses delvis som föråldrat.