Sökresultat:
305 Uppsatser om Likartad riskbedömning - Sida 6 av 21
Utevistelse pÄ förskolan : Barns tankar om att vara ute pÄ förskolan
För att ta reda pÄ hur barn tÀnker om att vara ute pÄ förskolan har jag gjort observationer och intervjuer med barn i Älder 3-5 Är, pÄ tre förskolor i en och samma kommun. Utemiljön pÄ förskolorna Àr likartad, det som skiljer förskolorna Ät Àr den pedagogiska inriktningen. Syftet har varit att ta reda pÄ om det finns skillnader och likheter i barnens sÀtt att tÀnka. Hur de förstÄr ÄrstidsvÀxlingar och hur der ser pÄ sitt eget lÀrande. För mig som pedagog Àr det viktigt att utgÄ frÄn barnens perspektiv.
HÀlsofrÀmjande intervention bland kvinnlig tandvÄrdspersonal
Tidigare forskning har visat pÄ hög förekomst av muskelbesvÀr och bristande hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde frÀmja olika aspekter av hÀlsa och vÀlbefinnande hos tandvÄrdspersonal inom FolktandvÄrden. Interventionen strÀckte sig över ett Är och totalt medverkade 154 kvinnliga tandlÀkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade pÄ minskad total arbetsbelastning samt lÀgre förekomst av muskelbesvÀr. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen dÄ utvecklingen var likartad i sÄvÀl interventions- som kontrollgrupp.
Att vakta den digitala staten - En kvalitativ intervjustudie om svenska myndigheters strategi och upplevelser av ett f?r?ndrat cyberlandskap
Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar
i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna
s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild.
Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst?
myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska
tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera
hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta
grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.
VÄrdlÀrares syn pÄ betygskriterier i Medicinsk grundkurs
Sammanfattning/Abstract
Bengtsson, Jenny (2008) VÄrdlÀrares syn pÄ betygskriterier i Medicinsk grundkurs. (TeatcherŽs ideas about graderequiement in Medical basic course.) Examensarbete. LÀrarutbildningen 90hp. Malmö Högskola.
Syftet Àr att undersöka hur vÄrdlÀrare pÄ komvux och gymnasiets omvÄrdnadsprogram ser pÄ betygskriterierna i Medicinsk grundkurs.
Det gjordes sex djupintervjuer av vÄrdlÀrare verksamma inom omvÄrdnadsprogrammet.
Resultatet visar att lÀrare, bÄde inom Komvux samt gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, som undervisar i medicinsk grundkurs tolkar betygskriterierna pÄ skilda sÀtt.
Attityd eller Utbildning?
Sammanfattning
Syftet med detta arbete Àr att undersöka skolgeografins innehÄll, pedagogers instÀllning till geografiÀmnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgÄtt frÄn litteratur kring Àmnets historia, nya och Àldre kurs- och lÀroplaner samt forskning kring Àmnet. I undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger frÄn sex olika skolor, och utgÄr frÄn en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. NÀr vi genomfört vÄra litterÀra studier samt vÄr undersökning, visade det sig att vÄra resultat stÀmde ganska vÀl överrens med tidigare forskning.
En studie av konflikthantering i skolor med olika social rekrytering
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare tolkar och vÀljer att hantera elevkonflikter pÄ tvÄ grundskolor med olika social rekrytering. Genom halvstrukturerade respondentintervjuer med Ätta lÀrare har vi synliggjort vilka olika slags elevkonflikter som lÀrarna beskriver finns pÄ deras respektive skolor samt orsakerna till elevernas konflikter och lÀrarnas konflikthantering. LÀrarnas svar har vi analyserat i förhÄllande till skolans socioekonomiska lÀge. I vÄr analys har vi utgÄtt frÄn flera teoretiska perspektiv, bland andra skolkod, kapitalbegreppet, klassificering och inramning.VÄr undersökning visar att synen pÄ konflikter till stor del Àr likartad men att mÀngden konflikter och konflikthanteringen som förekommer pÄ skolorna Àr olika. Resultatet visar att lÀrarna tror att skolans lÀge Àr av betydelse för mÀngden konflikter och konflikthanteringen som finns pÄ skolan..
Barnfridsbrott - Beaktandet av barns vittnesm?l fr?n f?runders?kning till domstolsprocess
Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.
Ăgarskifte i familjeföretag : FörsĂ€ljning till marknadspris via intern aktieöverlĂ„telse
Sverige riskerar att under de nÀrmaste Ären förlora cirka 90 000 företag pÄ grund av dÄliga förberedelser inför Àgarnas pensionsavgÄngar. För att sÀkerstÀlla företagets fortlevnad efter Àgarens frÄntrÀde bör ett planerat Àgarskifte genomföras. Finns ingen lÀmplig eftertrÀdare inom familjen kan en extern försÀljning komma att bli aktuell. För att genomföra Àgarskiftet och minska beskattningen finns flera metoder att tillgÄ. Den hÀr uppsatsen behandlar Àgarskifte genom en intern aktieöverlÄtelse.
Barns förstÄelse av tal : ? Hur lÀrare arbetar med grundlÀggande taluppfattning
GrundlÀggande taluppfattning Àr en viktig utgÄngspunkt i barns matematiska utveckling. Vi ansÄg dÀrför att det var bÄde intressant och relevant att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare arbetar med barns grundlÀggande förstÄelse av tal.VÄrt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur lÀrare i Ären F-3 arbetar med barns grundlÀggande förstÄelse av tals betydelse och antal nÀr det gÀller talen 1 till 10, vilka material och metoder de anvÀnder samt hur de följer upp att barnen har befÀst kunskaperna. Genom kvalitativa intervjuer med sex lÀrare kom vi fram till att undervisningen ser relativt likartad ut för de olika lÀrarna. FörstÄelsen samt att utgÄ frÄn barnens erfarenhetsvÀrld Àr det viktigaste. Konkret undervisning prioriteras framför abstrakt tÀnkande, Àven om det abstrakta Àr ett mÄl pÄ lÀngre sikt.
Att ta Socialstyrelsens krav pÄ allvar.
Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.
Elevinflytande i klassrummet
Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur det Ă€r stĂ€llt med det informella elevinflytandet i en av Sveriges storstadsregioners skolor. Med det informella inflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. MĂ„let Ă€r att ta reda pĂ„ om elever och lĂ€rare har en likartad syn pĂ„ vad elevinflytande Ă€r och hur vĂ€l detta uppnĂ„s och tillĂ€mpas pĂ„ skolan, samt se till hur implementeringen av Lgr11 har förĂ€ndrat lĂ€rares sĂ€tt att arbeta med elevinflytande. Genom intervjuer med lĂ€rare och enkĂ€tundersökningar med elever framkommer att lĂ€rare och elever Ă€r upplever elevinflytandet och dess roll i skolan olika. Ăven lĂ€rarna emellan gĂ„r meningarna isĂ€r, vilket frĂ€mst beror pĂ„ instĂ€llning till elevinflytande.
Musikaliska arbetssÀtt i förskolan
Denna uppsats handlar om musikaktiviterna i förskolan pÄ tvÄ skilda orter i Sverige, den ena i en universitetsstad och den andra i en mindre ort pÄ landsbygden. Uddén (2001) anser i sin undersökning att musikkunskapen och anvÀndandet ute i skolorna har blivit begrÀnsad. FrÄgor jag söker svar pÄ Àr vilka musikaktiviteter det kan finnas pÄ en förskola och hur deplaneras och i vilket syfte. FörskollÀrarna fÄr Àven beskriva hur de ser pÄ barnens musikaliska lÀrande och skapande i förskolan. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra olika förskollÀrare varav tvÄ av dem arbetar pÄ samma förskola men pÄ olika avdelningar.
Konsten att implementera jÀmstÀlldhet.
Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.
FjÀril blir till sommarfluga - problematik i översÀttning frÄn danska till svenska
Denna undersökning tar sig an problematiken i översĂ€ttning frĂ„n danska till svenska. DĂ„ litteratur och tidigare forskning i Ă€mnet Ă€r mycket sparsam, bygger undersökningen framförallt pĂ„ erfarenheter frĂ„n verksamma dansk-svenska översĂ€ttare. Ăven sprĂ„kvetare och en förlagsredaktör har bidragit med sina kunskaper kring översĂ€ttning i allmĂ€nhet och hur danskan och svenskan skiljer sig i uttryckssĂ€tt. Innan resultaten sammanstĂ€lldes utfördes teoretiska studier i dansk och svensk sprĂ„khistoria och översĂ€ttningsproblematik. Intervjuer har genomförts bĂ„de genom direkta samtal och via e-post.
KörsÄng som friskvÄrd
Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.