Syftet var att undersöka attityder till skolans arbete mot kränkande behandling utifrån skolans Likabehandlingsplan och om dessa skiljer sig åt, beroende på om man är elev eller personal, på en högstadieskola i en kommun i Värmland. Genom en enkätundersökning med oberoende mätning genomfördes studien med 101 deltagare, varav 54,5 % (n=55) var elever och 45,5 % (n=46) skolpersonal.     Den aktuella studien kunde påvisa en signifikant skillnad mellan elever och skolpersonal i majoriteten av frågorna angående skolans arbete mot kränkande behandling. Resultatet tyder på att det finns skillnader i hur elever och skolpersonal uppfattar situationer där någon blir kränkt och därför även agerar olika. Studien påvisar att personalen i högre grad påstår att de tar itu med de frågor som rör mobbaren än offret, medan eleverna ligger relativt jämnt på de frågorna. Dock var både elever och skolpersonal överens i frågan om att det är viktigt att ha en kompis i skolan.     Vidare visade studien att eleverna i högre grad skulle försöka höja den utsattas självförtroende i mobbningssituationer jämfört med vad lärarna skulle.

Tanken med arbetet väcktes då vi som föräldrar och studenter inte sett något samband mellan Likabehandlingsplanen och det praktiska värdegrundsarbetet i förskolan. Syftet med detta arbete är att beskriva, analysera och vidga förståelsen för hur utvalda förskolor integrerar planen för likabehandling och mot kränkande behandling till det praktiska arbetet med värdegrunden. Det som i förskolan benämns som Likabehandlingsplan består av två olika planer. Den ena heter Likabehandlingsplan och regleras av Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Den andra heter plan mot kränkande behandling och regleras av Skollagen (SFS 2010:800).

Lärare är skyldiga att i sitt vardagliga arbete aktivt hindra att mobbning utvecklas. Syftet med denna studie är därför att undersöka lärares förutsättningar att motverka mobbning. Vidare belyser studien vilket stöd lärare får på organisationsnivå, Likabehandlingsplanens roll i arbetet med att motverka mobbning samt lärares uppfattningar om sin kompetens inom detta område.Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie där fyra lärare och tre rektorer intervjuades kring sina uppfattningar om arbetet mot mobbning, sett ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det insamlade materialet kategoriserades och diskuterades sedan i förhållande till tidigare forskning.Studien visar att en välförankrad Likabehandlingsplan är en god grund att vila ställningstaganden och ageranden på, liksom en samsyn av elever där pedagoger och ledning tillsammans delar ansvar för elevernas välmående. Likväl framkommer att en utökad kunskapsbas anses önskvärt inom detta område.Undersökningen pekar även på vikten av en god kommunikation mellan rektor och lärare, liksom betydelsen av en tydlig organisatorisk struktur..

The purpose of this study was to show how two schools from a municipality in greater Stockholm work with a document called "Likabehandlingsplan", literally ?plan for equal treatment?. This document is required by law in Swedish schools and a part of each municipality?s program. The goal of the study was to see how teachers and school principals view and work with the plan as a part of their work in preventing discrimination and offensive behavior, in particular in dealing with problems with bullying. The two schools? plans were compared for similarities and differences and how they chose to follow the municipality?s guidelines was examined.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och lärare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer Likabehandlingsplanen. Syftet är också att jämföra elevers och lärares uppfattningar angående detta. Sedan år 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Denna lag värnar om elevernas rättigheter att behandlas likvärdigt och förpliktigar alla skolor att ha en Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet på respektive skola.Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med elever och lärare på två olika gymnasieskolor.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie av hur två grundskolor i Halland implementerar sin Likabehandlingsplan utifrån mobbningsproblematik. Detta för att många skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot kränkande behandling. De lagar och den läroplan som reglerar Likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas också upp utifrån olika forskare och författares perspektiv.Rektorer, kuratorer och lärare från skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrån Likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett så kallat motpolsurval, då den ena skolan hade självbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrån Likabehandlingsplanen fungerade väl, medan den andra skolan hade självbilden att arbetet behövde utvecklas.Studien har utgått från en så kallad implementeringsteori som tar fasta på huruvida aktörerna, som i detta fall är informanterna, förstår, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrån Likabehandlingsplanen.

Skolorna är enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och kränkande behandling, enskilt eller i sammanhängande form. Diskrimineringslagen och skollagen ställer olika krav på vilket innehåll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhängande plan för detta arbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor har utformat sina planer och jämföra om det finns avvikelser mellan planerna på skolorna och styrdokumenten från lagstiftarna och myndigheterna. Frågorna som ställs är: Vad står det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehållet i en Likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de två undersökta skolorna med LBP utifrån de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som används i undersökningen är en komparativ, kvalitativ textanalys.

Abstract Titel: Jämställdhet i skolan ? ett arbete om pedagogers tankar kring jämställdhetsarbetet i skolan. Författare: Anders Jakobsson och Benita Reuter Handledare: Ingrid Hillborg Institution: Individ och samhälle vid Lärarhögskolan i Malmö Typ av arbete: C-uppsats, 10 p. Antal sidor: 37 sidor Tidpunkt: November ? Januari 2006/2007 Nyckelord: Genus, jämställdhet, Likabehandlingsplan, skola Syfte och frågeställningar: Syftet att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på genusmedvetenhet i sin undervisning, vad de räknar in i begreppet genusmedveten och om de anser sig själva behöva arbeta genusmedvetet och hur de definierar ett genusmedvetet arbete. Vi har även tittat på om de är bekanta med Likabehandlingsplanen (2006:83) och om de arbetar i enighet med den. Vår utgångspunkt har varit att vi inte tror att Likabehandlingsplanen är applicerad på verksamheten i den utsträckning som lagen kräver. Frågeställningar: ? Anser pedagoger att de behöver arbeta genusmedvetet? ? Vad anser pedagoger att innebörden av att arbeta genusmedvetet är? ? Anser pedagoger att pojkar eller flickor får mest uppmärksamhet i klassrummet? ? Är Likabehandlingsplanen (2006:83) förankrad i pedagogernas arbete? Metod: Vi har använt oss av enkät och intervju som undersökningsverktyg.

Skolan är Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande på barn och ungdomar under en lång tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans värld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trädde i kraft den 1 april 2006 är skolan skyldig att ha en Likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat kränkande beteende. Dock är både forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning många och olika skolor arbetar på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning på, utifrån tre olika skolors åtgärdsprogram.

Detta examensarbete har fokuserat på vilka normer som finns i åtta Likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Uppsala kommun. De normer som finns i styrdokumenten är en del i hur likabehandlingsarbetet sedan byggs upp och ger en grund för att bryta eller återskapa normer i verksamheterna. Utifrån Kumashiros fyra olika kategorier har delar av skolornas likabehandlingsarbete kunnat synliggöras som antingen normkritiskt eller toleranspedagogiskt. Ingen av planerna är i sin helhet antingen det ena eller det andra. Förändringsstrategier och behov hos skolorna ser olika ut..

Syfte: Genom skollag (2010:800) och Diskrimineringslag (2006:67) har varje skola ansvar för att ta fram en Likabehandlingsplan för att undanröja riskerna för diskriminering eller mobbing. Till si hjälp att kunna producera som följer lagarna har skolans personal Allmänna råd (2009 a). Trots detta kommer larmrapporter om att en stor del av de Likabehandlingsplaner som skrivs är bristfälliga. Föreliggande studie har för avsikt att kritiskt granska detta problem. Syftet är att ge en bild av hur 15 skolors Likabehandlingsplaner formuleras och vad de innehåller.

Syftet med studien var att få fram en kartläggning av de verktyg som används iantimobbningsarbetet på tre grundskolor från samma kommun i en mellanstorstad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjälp avfokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolornahar ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger på att det förebyggandearbetet mot mobbning är det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppståmobbning. De verktyg och arbetsmetoder som används i det förebyggandearbetet mot mobbning är det som på ett tidigt stadium ger det bästa resultatet iarbetet..

Syftet med studien är att få förståelse för hur tre grundskolor från olika upptagningsområden i en kommun i mellersta Sverige arbetar med likabehandling. Studien har en kvalitativ ansatts och är genomförd med hjälp av fokusintervjuer med skolornas trygghetsgrupper och med en skolas skolledning. Studien visar att skolorna har tydliga mål och rutiner i sitt arbete, men de möjligheter och svårigheter som de möter i arbetet är påverkade av skolornas olika förutsättningar. Skolorna har olika grader av samarbete med skolledningen och olika kompetensutvecklings möjligheter. Studien förstärker Skolverkets rekommendationer att varje skola måste utgå från sina egna förutsättningar i sitt likabehandlingsarbete.   .

Syftet med denna studie är att utifrån DO:s definition av arbetet med Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling undersöka hur arbetet med dessa planer integreras i förskolornas verksamhet. Specifikt fokus läggs vid att synliggöra vilka metoder och redskap som används för att förebygga, främja och åtgärda arbetet i verksamheterna. För att få svar på studiens syfte har kvalitativ ansats med intervjuer av pedagoger använts. Detta för att på djupet få en förståelse för pedagogers olika uppfattningar kring studiens tre frågeställningar. Vi analyserat intervjusvaren utifrån studiens valda teoretiska ramverk, gällande styrdokument och tidigare forskning.

Dagens svenska samhälle har förändrats från att ha varit av kollektivistiskt karaktär till att bli mer individualistiskt där fokus numera ligger på individen och hans/hennes fria val. Frågan är hur detta individualistiska tänkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rätt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats är en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka är program som i grundskolan används för att främja socialt och emotionellt lärande hos elever för att i förlängningen motverka våld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen är att se vilken värdegrund programmen förmedlar och hur de förhåller sig till den svenska kontemporära utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara två liknande program har under analysen visat sig vila på, till viss del, olika värdegrunder.