Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens Likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens Likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens Likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens Likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens Likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens Likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

I första delen av denna uppsats gör vi en teoretisk undersökning av Likabehandlingsplaner från tre skolor i Lunds kommun. Vi studerar hur dessa Likabehandlingsplaner är utformade och om skolorna har valt att ta hjälp av något utomstående anti-mobbningsprogram. Varför skolorna har valt att få inspiration från ett specifikt anti- mobbningsprogram, och varför skolornas Likabehandlingsplan ser ut som den gör, är några frågor som vi har studerat. Vi jämförde dessa handlingsplaner, studerade vad de har gemensamt och vad skiljer dem åt. Syftet med detta är att använda den insamlade fakta till att konstruera vår egen Likabehandlingsplan. Resultatet av vår studie visade att Likabehandlingsplanerna har en del gemensamma åtgärder men det finns även en del skillnader.

Förskolor ska ha en Likabehandlingsplan från och med april 2006. För att ingen ska behöva känna sig kränkt eller diskriminerad på förskolan ska Likabehandlingsplanen också innehålla en åtgärdsplan.  Examensarbetets syfte var att ta reda på om Likabehandlingsplaner på förskolor synliggörs i verksamheten.  Det var den huvudsakliga frågeställningen i arbetet. Tre förskollärare har intervjuats och två enheters Likabehandlingsplaner har jämförts och observationer på förskolorna har gjorts. Examensarbetets resultat visar att det inte är lätt att följa en Likabehandlingsplan där alla ska bli lika bemötta.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens Likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens Likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Den här studien är skriven på uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien är att, med utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd, studera Stadsskolans Likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans Likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn på arbetsprocessen mot mobbning sammanställs med hjälp av programteori. Skolverkets allmänna råd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jämförs och analyseras för att upptäcka likheter och skillnader mellan dem. Tillvägagångssättet vid likabehandlingsärenden som likabehandlingsteamet på Stadsskolan lyfter fram har hög samstämmighet med Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och Stadsskolans Likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningsläget avseende mobbning.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens Likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens Likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en Likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en Likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras. Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en Likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning. I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling.

Enligt statistik från skolinspektionen har antalet anmälningar om kränkande behandling i de svenska skolorna ökat under de senaste åren. Samtidigt lagstadgades det 2006 att alla skolor ska ha en Likabehandlingsplan upprättad med syftet att motverka just kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Syftet med denna studie är att se graden av Likabehandlingsplanens påverkan på en kommunal gymnasieskolas likabehandlingsarbete. Det är en kvalitativ studie där tre gruppintervjuer med två personal från den berörda skolan deltagit i varje grupp. Detta för att undersöka personalens syn på Likabehandlingsplanen samt likabehandlingsarbetet.I vår studie har det framkommit att i och med lagstadgandet av att en Likabehandlingsplan ska finnas upprättad på varje skola kan personalen till en viss del känna en trygghet i att det finns dokumenterat hur de ska handla i vissa situationer.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en grundskola i Västmanland arbetar för att förebygga och åtgärda mobbningen på skolan. Studien belyser även elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och kränkande handlingar på skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två pedagoger och sex elever ur årskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans Likabehandlingsplan samt brister i så väl det förebyggande som åtgärdande arbetet mot mobbning. Skolan använder sig av Farstametoden, vilket är ett åtgärdande program mot mobbning.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur en skola arbetar för att stoppa och förebygga mobbning samt få en inblick i hur de som arbetar med mobbningsfrågor på skolan resonerar kring mobbning. För att undersöka det användes intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna har arbetat med att formulera och/eller arbetar på något sätt med att upprätthålla den plan som finns på skolan för att förbygga och förhindra mobbning. Resultatet visar att informanterna berättar att arbetet växt fram genom skapandet av en Likabehandlingsplan och att enkäter om trivsel ligger till grund för utformaningen av arbetet. I vardagen arbetar informanterna som verkar inom skolan med förebyggande arbete och akuta åtgärder.

Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild av hur skolor arbetar med Likabehandlingsplanen i praktiken samt hur medvetna personal och elever är om planen. Vi har använt oss av en blandad metod som är både kvalitativ och kvantitativ genom intervjuer och enkätundersökningar. De två skolorna valdes ut genom bekvämlighetsurval. En person som ansvarar för respektive skolas Likabehandlingsplan och deltagarna till lärarenkäten valdes ut genom ändamålsenligt urval och deltagarna till elevenkäten valdes ut genom bekvämlighetsurval. Båda skolorna beskriver sitt praktiska arbete utifrån mål, åtgärder, främjande aktiviteter, ansvarsfördelning, information i ämnet och elevers påverkan. Skolorna ger till största del en väl överensstämmande helhetsbild av den aktuella situationen i ämnet.

Studiens syfte var att undersöka hur personal i skolan beskriver mobbning och arbetet mot mobbning. Problemformuleringarna var: Hur beskriver skolpersonal mobbning, hur beskriver skolpersonal förebyggande och upptäckt av mobbning samt hur beskriver skolpersonal hantering av mobbning och dess följder. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med följdfrågor. Resultatet visar att mobbning anses vara upprepade kränkningar men att enskilda kränkningar förekommer i större utsträckning. Mobbning förebyggs genom arbete med Likabehandlingsplan, skolklimat och gruppstärkande insatser.

I Lpo 94 står det att skolan ?skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö?(Lpo94, s.3). Syftet med denna uppsats var att undersöka mobbning och varför man mobbar och varför man blir mobbad. Jag vill genom detta arbete hitta svar på hur man kan arbeta för att förhindra och stoppa mobbning och vilka lagar man kan använda sig av för att stoppa mobbning. Mobbning kan drabba vem som helst och när som helst och den har alltid funnits (Björk, 1999).