Vägledningsmodeller med dess olika samtalssteg ställer inte enbart krav på vägledarens kunskaper, erfarenheter och färdigheter, utan också på den sökandes psykologiska förutsättningar och förmåga att skapa sig en bild av vilken hjälp som behövs, och kunna känna tillräcklig tillit för att förmedla den. Denna studie problematiserar vägledningsmodeller utifrån grundtanken att alla sökande är olika och handlar om hur den vägledningssökandes anknytningsmönster påverkar dennes förutsättningar för att ta emot hjälp i vägledningssamtalet. Arbetet belyser därigenom individens inre psykologiska villkor och förutsättningar som får betydelse i mötet mellan vägledare och den sökande. Resultatet av denna studie visar på individuella skillnader gällande psykologiska förutsättningar hos den sökande att kunna ta emot hjälp i vägledningens hjälpsituation på grund av individuella skillnader i anknytningsmönster. De med tryggt anknytningsmönster visar sig ha bättre villkor än de övriga anknytningsgrupperna, då det kommer till att uppfylla det som vägledningsmodellers olika steg förutsätter dvs.

De senaste åren har skolsköterskans roll förändrats till att fokusera på att främja hälsa, i vilket det ingår att stödja barn med behov av särskilt stöd. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelse av att stödja barn med särskilda behov i grundskolan. Datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sju skolsköterskor. Tematisk innehållsanalys användes för att analysera intervjutexten och resulterade i två teman: Att uppmärksamma barnen på deras villkor och Att vid varje möte alltid vara närvarande. Temat: Att uppmärksamma barnen på deras villkor hade två kategorier: Att arbeta för alla barns hälsa och lika värde; Att samarbeta för att stödja alla barn att nå sina mål.

"Bostadspolitik i Västerås kommun 1900-1950" undersöker den kommunala bostadspolitiken i Västerås under den första halvan av 1900-talet genom att studera hur kommunfullmäktige diskuterat frågan och vilka beslut de tagit. I början av perioden fanns det ingen egentlig bostadspolitik i Västerås. Senare utvecklas diverse bostadspolitiska lösningar, framförallt för att bemöta bostadsbrist, som leder fram välfärdsstatens bostadspolitik under det sena 1900-talet. Undersökningen resulterade i slutsatsen att bostadspolitiken under perioden i mycket stor utsträckning karakteriserades av tillfälliga åtgärder riktade mot specifika grupper, t.ex. hyreshjälp åt bostadslösa arbetare.

Examensarbetet handlar om hur två olika förskolor arbetar med barns lika värde och barns vänskapsrelationer. Den ena förskolan är belägen i en by några mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken inställning pedagoger och föräldrar har till barns lika värde och hur barn ser på vänskap. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna på de utvalda förskolorna med barns lika värde? Har föräldrar och pedagoger samma syn på barns lika värde på de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vänskapsrelationerna på förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut på de utvalda förskolorna? Som underlag till vårt examensarbete har vi använt tidigare forskning inom ämnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser är relevant för arbetet.

Studien ?Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena? har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ?nätverk? och ?gemensam handlingsarena? som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande.

Syftet med detta arbete är att studera leken ur ett genusperspektivI litteraturen beskrivs hur flickors och pojkars lek skiljer sig åt och hur pedagoger bemöter dem i olika situationer. Läroplanen tar upp att förskolan ska motarbeta typiska könsroller så varje barn får möjlighet att utvecklas utan stereotypa könsroller. Barnen har observerats i deras fria lek med genus i fokus, även pedagogernas bemötande mot flickor och pojkar i leken har observerats. Metoden som använts till observationerna har varit deltagande observationer, där vi författare till detta arbete har deltagit som åskådare i barnens fria lek. I resultatdelen där observationerna redovisas, får läsaren svar på frågoställningarna som ställs i arbetet.

Vi som distriktssköterskestudenter upplever att distriktssköterskans kompetens inte efterfrågas av en del arbetsgivare utan ofta likställs med en allmänsjuksköterskas. Att känna till distriktssköterskeyrkets tillkomst och utveckling över tid, gör det lättare att förstå hur yrkesrollen formats. Kunskap om yrkets historia kan synliggöra den specifika kompetens som distriktssköterskan besitter än idag. Distriktssköterskeyrket började ta form under 1920 -1930-talen. Syftet är att beskriva hur distriktssköterskans arbete, värderingar och villkor såg ut under 1920-1930-talen i Sverige.

I vår studie har vi velat se hur pedagoger beskriver sitt arbete kring "elevers lika värde" samt hur de definierar begreppet. Syftet är att ta del av pedagogers syn på elevers lika värde samt deras dagliga arbete med detta. Vi vill även beröra problemet kränkning i skolan. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma från förskola till gymnasiet. Studien har visat att det krävs ett medvetet förhållningssätt av pedagogen för att eleverna ska känna att de har ett lika värde.

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen..

Titel: Den prokrastinerande kameleonten ? mobil kommunikation på mottagarens villkor Författare: Daniél Mörtsell & Petter Nyberg Uppdragsgivare: Start Communication Kurs: MK 1500 Termin: VT13 Handledare: Marie Grusell Antal7ord:716 4457Syfte: Att undersöka kommunikation i mobila enheter med fokus på applikationerMetod: Kvalitativ textanalys, kvalitativa intervjuer och observation Material: Rapporter och avhandlingar på området samt transkriberade intervjuer Huvudresultat: Att användaren formar användandet av applikationer efter egna förutsättningar och behov. Användaren/mottagaren agerar olika beroende på syfte med användandet och situation. Huvudsakliga användningsområden för mobilanvändande; kommunikation, prokrastinering och tidsfördriv..

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger brukare självbestämmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utsträckning ger sina brukare självbestämmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge brukaren självbestämmande. Enligt 1994 års handikappsreforms huvudmål skall brukaren ha självbestämmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhället på Lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnås med hjälp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta är möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt då LSS, vilken är en rättighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen..

Ett sociologiskt perspektiv på staden är att se till stadens och stadslivets inverkan på människan. Flytten från landsbygden till städerna förde med sig att människor vardagsliv förändrades. Under urbaniseringens fanns farhågor om stadslivets negativa inverkan på människan. George Simmel och Louis Wirth som var verksamma under urbaniseringen ägnade sig åt att se hur förutsättningarna för vardagslivet skilde sig åt mellan de urbana och rurala samhällena. Senare sociologer som Jane Jacobs och Richard Sennett har intresserat sig för hur man kan skapa bra stadsmiljöer som ger plats för mångfald och ett dynamiskt stadsliv.

x.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.