This report is a study in voltagelevel in connection with regeneration of brake energy from the tramtype M31 in Gothenburg.In the act of braking, the tram M31 uses electrical braking where the electrical motors generates energy and if possible send it back to the overheadline, where other trams in the nearby can use this regenerated energy for its own driving force. In cases where no other energyconsumers are located in the same section, there is a resistance witch task is to convert this energy into heat. The regulation of this resistance appears to cause an increase in the voltagelevel into far too high levels.Investigations of the trams regulationequipment and its construction have been done. Further have measurements on the overheadline been performed in order to map the voltagevariations during a longer period of time.The result have been showing that the voltagelevel during regeneration often is as high as 880V-920V, more extreme values have not been observed in a large scale. The values are especially high compared to the nominal voltagelevel.

Detta är en teoretisk uppsats som jämför ett antal olika relevanta teoretikers problematisering av begreppen IMF conditionality, nationellt ägandeskap och statssuveränitet samt dessa teoretikers syn på relationen mellan dessa. Jag har analyserat innehållet i ett antal olika litterära källor och jag refererar till ett flertal antal teoretiker. De ekonomiska lån som IMF ger till stater är villkorade med åtaganden som mottagarlandet måste uppfylla. Dessa villkor hänvisas ofta till som IMF conditioanlity. Statssuveränitet och nationellt ägandeskap definieras som en stats kontroll av sin egen inhemska politik, i denna uppsats begränsad till att gälla den ekonomiska politiken.

BAKGRUND: I alla barngrupper på förskolan finns det alltid något eller några barn som är tystare än de andra. Dessa barn ska få samma möjligheter till kommunikation som de andra barnen. När barnet i vardagen hör de vuxna prata och använda ett rikt språk med många variationer kan det ta till sig språket som en helhet. Det är inte meningen att pedagogerna på förskolan skall prata enbart till barnen, t.ex. ge instruktioner, utan de skall prata med barnen.SYFTE: Syftet är att undersöka olika aspekter i muntliga yttranden mellan barnet och pedagogerna samt yttranden från det enskilda barnet till en pedagog eller omvänt.METOD: Den här undersökningen är kvalitativ med kvantitativa inslag.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vårt fallföretag Jayway, går tillväga för att möjliggöra sitt högt uppsatta mål om att ha en personalomsättning lika med noll. Vi vill därigenom med denna studie försöka få en bild av hur mindre företag kan göra för att minimera sin personalomsättning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och genomfört ett flertal intervjuer med vårt fallföretag. Teoretiskt perspektiv: För att förstå grunden till problemet att behålla personal för mindre företag har vi tagit till oss teorier om personalomsättningen och dess relation till stora och små företag. Empiri: Vårt fallföretag Jayway är ett IT-baserat företag under expansion.

SammanfattningInledning: I en artikel i Dagens Industri från 2001 omnämns Sverige som sämst i EUnär det gällde närvaro av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.Av de då 335 börsnoterade bolagen i Sverige var det bara 8 bolag somhade kvinnliga VD: ar och andelen kvinnliga styrelseledamöter var endast5,4 procent. Sedan 2001 har statistiken inte ändrats nämnvärt. Det ärfortfarande få kvinnor på ledande positioner i Sverige idag, trots mångårigdebatt, satsningar på kvinnliga nätverk och chefsutvecklingsprogram.Forskningen tyder på flera orsaker till varför det är brist på kvinnor ichefspositioner idag, och nämner ofta ett manligt dominerande mönster iföretag som det huvudsakliga (Oakley, 2000). Mitt intresse och ämnesvalligger i att finna förklaringar till bristen av kvinnor på ledande positionerinom näringslivet.Syfte: Syfte är att utifrån tre kvinnliga chefers upplevelser ge deras syn påchefskap i en mansdominerad företagsmiljö och finna förklaringar tillbristen av kvinnor på ledande positioner inom näringslivet.Metod: Jag har genomfört en kvalitativ studie genom semi-struktureradeintervjuer. Detta för att jag i största möjliga mån skulle kunna låtarespondenterna styra samtalen.

Mitt syfte med denna uppsats är att belysa effekterna av tvåspråkighet hos vuxna. Mina frågeställningar är om tvåspråkigheten ökat den lingvistiska medvetenheten och om informanterna ofta växlar mellan språken. Jag har även frågat om intervjupersonerna känner sig bikulturella lika mycket som de är tvåspråkiga samt om de upplevt positiva eller negativa attityder till tvåspråkighet. Som metod har jag valt att genomföra intervjuer med informanterna. Jag har intervjuat sex personer.Resultatet visar att tvåspråkigheten medför ett språkintresse och en ökad språklig medvetenhet.

Med utgångspunkt i Malmö Brandkårs jämställdhetsprojekt "Kvinnlig brandman" vill vi genom denna uppsats exemplifiera hur en sådan satsning aktualiserar föreställningar om jämställdhet och kön inom organisationen. Uppfattningarna kring kön och jämställdhet var många, och resonemangen ofta paradoxala. Samtidigt fanns det en slående likhet mellan åsikterna hos en majoritet av personalen i den operativa styrkan gällande kvinnliga brandmän. Denna likhet tyder på en, motsägelserna till trots, överordnad gemensam förståelse av brandmannayrket.Vårt syfte med denna uppsats är i huvudsak två. Dels ämnar vi belysa hur de olika, både officiella och inofficiella, föreställningarna kring jämställdhet inom organisationen får betydelse för förståelsen och implementering av en jämställdhetssatsning.

Förr i tiden fanns det marknadsplatser där människor utbytte varor så som mat och kläder - dagens marknadsplatser kallas idag mässor och fyller en viktig funktion i att utveckla det globala samhället. Mässor är idag en viktig del i företags- och konsumenters utveckling. Det är viktigt att företag vet hur de på bästa sätt ska agera före, under och efter mässan för att lyckas så bra som möjligt. Vi har använt oss utav en teoretisk modell vid namn Trade Fair Intelligence, för att få med alla delar som berör ett mässdeltagande.Uppsatsens undersökning bygger på att vi har utfört en dold observation på en verklig blomster- och inredningsmässa, för att se hur kunder och personal beter sig under en mässa. Vilka problem som kan uppstå och vilka metoder som är bäst för att lösa dem.

Studiens syfte var att undersöka det kreativa skrivandets funktioner och drivkrafter. Nio författare intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt. Följande teman framkom: Skrivandet visade sig ha en central roll i livet och upprätthålls allmänt av starka drivkrafter. Genom skrivandet kan man uttrycka sig samt berätta om erfarenheter och dylikt.

Fastighetsmäklare har ett rykte att de tjänar mycket pengar utan att anstränga sig. Stämmer detta eller är det bara en bild som media skapat? Med den bakgrunden valde vi att titta närmare på vilka lönesystem för fastighetsmäklare som finns i branschen. Med avgränsning till privatbostadsmarknaden och Stockholm-Uppsala regionen.Syftet är att öka kunskapen om olika lönesystem för fastighetsmäklare på privatbostadsmarknaden.Vi har även tittat på hur det fungerar med sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa. Sedan har vi valt att titta på hur en mer traditionell lön ser ut och vilka förmåner utöver lön som kan förekomma.Vi har genomfört två intervjuer angående hur en traditionell eller ?normal? lön fungerar samt fyra intervjuer med fastighetsmäklare angående lönesystem för fastighetsmäklare..

Man kan fråga sig vad som är fult språk och vad det är som gör att ett visst språk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det är ett ords betydelse och innehåll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att människor blir upprörda över att andra människor känner till ord såsompiss, skit och röv. Det är snarare mer troligt att människor anser det vara konstigt om man inte känner till ord som dessa. Det fula uppstår dock när orden kommer till användning.

Mitt syfte är att undersöka och förstå hur man hanterar kulturell och etnisk mångfald inom den kommunala äldreomsorgen som organisation. Speciellt de problem som eventuellt kan uppstå när människor på grund av sin kultur eller sin religion har referensramar som går stick i stäv med organisationens riktlinjer. Mina frågeställningar är: Hur hanteras mångfaldsfrågor i organisationen? Vilka erfarenheter har man av konflikter som uppstått mellan organisationens riktlinjer och en personal eller arbetssökande som på grund av sin kultur eller religion haft andra referensramar samt hur har man hanterat dem när de uppstått?Metoden är kvalitativ intervjumetod. Jag har intervjuat fyra enhetschefer och två chefer högre upp i organisationshierarkin för att få reda på deras syn på mångfaldsfrågor och deras erfarenheter av krockar mellan personal/arbetssökandes referensramar och organisationens riktlinjer.

Englund, Ellen (2014) "Jag behandlar inte alla lika" ? Intervjuer med dramapedagoger om att arbeta genusmedvetet, Kandidatuppsats i Dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle, Sverige.Syftet var att undersöka vad det kan innebära för några dramapedagoger att arbeta genusmedvetet. Metoden var enskilda intervjuer. Frågeställningarna undersökte dramapedagogernas uppfattningar om genus betydelse, om vad genusmedvetenhet innebär för deras praktik samt om vilka svårigheter och styrkor det finns i att arbeta dramapedagogiskt med genus. Studien eftersökte utsagornas bredd.

Stockholm är en stad där grönstrukturen i stadens närförorter länge har haft en roll som ett stadsdelsskiljande, sammanhängande grönt nät och där stadens inriktning har varit att bevara denna struktur. I förtätningens era i den starkt växande staden målas grönområdena nu istället upp som den mark som återstår att bygga på, där det gröna nätet är ett hot mot en sammanhängande stadsstruktur. I detta arbete behandlades frågeställningen om det hade det skett en förändring i Stockholms stads beskrivning av grönstruktur i den översiktliga planeringen. Metoden som användes var att jämföra Stockholms översiktsplan 1999 med översiktsplan 2010 efter ett antal frågor om grönstruktur. Varje fråga besvarades med sammanfattningar eller citat från de båda översiktsplanerna och en efterföljande analys. Resultatet tyder på att en förändring har skett i stadens beskrivning av grönstruktur, den gröna strukturen har inte en lika central roll i den nya översiktsplanen och har inte längre ett eget kapitel eller karta.

Det senaste decenniet har konkurrensen företag emellan ökat. Omvärldsfaktorer så som informationsteknologi och en globaliserad ekonomi har inverkat på företagens villkor och förutsättningar. Personalen har därmed blivit en stark konkurrensfaktor. Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad som kännetecknar en god arbetsplats utifrån ett chefsperspektiv. Detta har undersökts induktivt och kvalitativt i form av sex intervjuer vilka sedan analyserats tematiskt.